Undersökning: Regeringens jämställdhetsprogram kan vara ett verktyg för en effektiv jämställdhetspolitik

Regeringens jämställdhetsprogram är ett viktigt verktyg för att främja jämställdheten mellan könen och driva jämställdhetspolitiken. För närvarande är programmet emellertid inte särskilt välkänt och dess jämställdhetspolitiska uppgift är oklar. Undersökningen, som baserar sig på ett omfattande intervju- och dokumentmaterial, visar att ett synligt och genomförbart jämställdhetsprogram med samhälleligt genomslag förutsätter att programmet uppgifter klargörs. Ett effektivt program måste också klart föra fram regeringens löfte om en jämställdhetspolitisk förändring.

Regeringens jämställdhetsprogram är ett etablerad verktyg för styrning av jämställdhetspolitiken. Det har dock förts knappt någon diskussion om programmens roll, betydelse och funktion, och bekanta tillvägagångssätt har styrt programmens innehåll och beredning. Inom ramen för forskningsprojektet ”Effektiviteten och ändamålsenligheten i regeringens jämställdhetsprogram” undersöktes hur effektiva och ändamålsenliga jämställdhetsprogrammen är genom att systematiskt gå igenom jämställdhetsprogrammen på 2010-talet samt intervjua 51 nyckelaktörer inom jämställdhetspolitiken.

Undersökningens huvudbudskap är att programmet behövs. Det har fyra uppgifter, av vilka den viktigaste är att främja jämställdheten i samhället. Programmet klargör också regeringens löfte om en jämställdhetspolitisk förändring och engagerar regeringen i arbetet för att främja jämställdheten. Det engagerar ministerierna i arbetet för att utveckla jämställdheten och stärker jämställdheten som en fråga som berör alla politikområden. Dessutom inkluderar programmet det civila samhället i jämställdhetspolitiken och ökar regeringens redovisningsskyldighet.

Mot ett synligt och genomförbart jämställdhetsprogram med samhälleligt genomslag

Undersökningen visar att programmet behöver utvecklas på flera punkter. ”Programmets roll är för närvarande oklar. Politiker, myndigheter och frivilligorganisationer har alla olika syn på programmets syften,” konstaterar Anna Elomäki, som är akademiforskare vid Tammerfors universitet.

Programmens uppgifter är inte i balans och inte en enda av dem genomförs ordentligt. I programmen framhävs förvaltningens synvinkel och behov, och programmen når inte fram till samhället. De erbjuder snarare småpetiga än vidsträckta, förvaltningsövergripande lösningar på samhällets jämställdhetsproblem.

Programmens politiska tyngd är liten, och de uttrycker inte regeringens politiska löfte om en förändring. Genomförandet av programmet följs inte politiskt eller från det civila samhällets sida, vilket minskar regeringens redovisningsskyldighet i jämställdhetspolitiska frågor. Med undantag för de ansvariga myndigheten är det inte många som känner till programmen.

”Vår vision utifrån undersökningen är att jämställdhetsprogrammet ska utvecklas till ett synligt och genomförbart styrmedel för jämställdhetspolitiken med samhälleligt genomslag. Detta förutsätter att dess uppgifter är i balans”, berättar Hanna Ylöstalo, som är universitetslektor vid Åbo universitet.

För att förverkliga visionen förutsätts att regeringen klart anger i programmet på vilket sätt den främjar jämställdheten i samhället. Detta regeringens löfte om en jämställdhetspolitisk förändring måste innehålla nya, omfattande åtgärder för att främja jämställdheten i stället för att bara fortsätta med den tidigare verksamheten. För att stora förvaltningsövergripande åtgärder ska kunna intas i programmet måste anslag beviljas för programmet.

Programmet ska erbjuda ministerierna och det civila samhället genuina möjligheter att delta och påverka. Detta stärker programmet synlighet och engagemanget i programmet, och gör jämställdhetsprogramprocessen mer demokratisk.

Publikationen har förverkligats som ett led i genomförande av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Ytterligare information: Akademiforskare, doc. Anna Elomäki, Tammerfors universitet, tfn 050 4377562 anna.elomaki(a)tuni.fi och universitetslektor, doc. Hanna Ylöstalo, Åbo universitet, tfn 050 5173088 hanna.ylostalo(a)utu.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.