Päivitämme stm.fi-sivuston sisältöjä ja THL:n sivuille johtavia linkkejä touko–kesäkuussa THL:n verkkopalvelu-uudistuksen vuoksi. Osa linkeistä ei välttämättä toimi päivitysten aikana.
Arbetsgruppen för åtgärder för att skydda barn och unga mot sociala mediers skadeverkningar har publicerat sin mellanrapport
Den arbetsgrupp som utreder sociala mediers skadliga effekter på barn och unga har publicerat sin mellanrapport. Arbetsgruppen utreder olika sätt att skydda barn och unga mot sociala mediers skadeverkningar och bedömer olika internationella lösningar. Vid beredningen har också barn och unga hörts.
De sociala medierna har blivit en allt större del av barns och ungas vardag. Sociala medierna kan medföra risker som hänför sig till exempel till hälsan och utvecklingen, algoritmer som kan förvärra olika beroenden, skadliga innehåll och kontakter, mobbning, trakasserier, sexuellt våld och desinformation. Å andra sidan är sociala medier ett bra sätt för de barn som närmar sig myndighetsåldern att få kontakt med andra och stöd av kamrater och att kunna lära sig, uttrycka sina åsikter och ta del i samhället.
”Också i Finland måste vi nu vidta åtgärder för att skydda barnen mot sociala mediers faror och skadeverkningar. Också regleringen på EU-nivå av sociala mediers plattformar och algoritmer är nödvändig, och Finland deltar aktivt i arbetet. Största delen av EU-länderna bereder för närvarande nationella begränsningar för sociala medier, och det måste vi också”, säger ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.
I mellanrapporten av den förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsattes i februari 2026 presenteras olika alternativ för hur barn kan skyddas mot sociala mediers skadeverkningar. Arbetet kommer att fortsätta hösten 2026 med bedömningen och den fortsatta beredningen av förslagen. I följande fas ska också föräldrar få tillfälle att kommentera förslagen.
Barns och ungas synpunkter viktiga vid beredningen
Som stöd för beredningen hördes ett stort antal barn och unga. Hörandet samordnades inom ramen för den nationella barnstrategin i samarbete med Konst- och kulturmyndigheten, Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen.
För barn och unga ordnades två enkätundersökningar via webben; en för 11–12 åriga och en för unga över 13 år. Man fick sammanlagt 60 947 svar på enkäterna. Barn och unga är medvetna om fördelarna och nackdelarna med de sociala medierna. De förhåller sig motstridiga till sociala medier. De anser att begränsningar exempelvis kan leda till att man rör på sig och träffar vänner ansikte mot ansikte mera, men samtidigt är många rädda för att de skulle må sämre och bli ensammare. Majoriteten av de som svarade på enkäterna föredrar en modell där det är föräldrarna i stället för lagstiftningen som bestämmer gränserna för användningen av sociala medier. En lämplig åldersgräns anses vara kring 10–13 år, men också skillnaderna mellan olika sociala medier och mellan barns och ungas individuella färdigheter lyfts fram.
”Det gläder mig att vi har fått så många svar från barn och unga, och att barnen får sin röst hörd. Men deras svar är för oss vuxna samtidigt oroväckande. Av elevenkätenen framgår att barn och unga använder sociala medier många timmar varje dag – och mera än vi föräldrar inser eller vill erkänna. Det här väcker oundvikligen frågan om hur det inverkar på hjärnans utveckling och vad det här tar tid från – fysisk aktivitet, lek, socialt umgänge, inlärning och läsning. Det här funderar också barnen och ungdomarna själva på”, säger minister Grahn-Laasonen.
Över en tredjedel av barnen under 13 år och så mycket som två tredjedelar av de 13–19–åriga använder sociala medier över 3 timmar per dag.
Olika internationella lösningar
Arbetsgruppen har också granskat de lösningar som finns eller som är under beredning i andra länder.
I många länder och inom EU utvecklar man aktivt åtgärder för att skydda barn och unga mot sociala mediers skadeverkningar. Metoderna varierar med allt från strikta begränsningar med åldersbaserade användningsförbud till mera mjuka metoder med styrning och upplysning.
Under beredningen granskas både regleringen och andra verksamhetsmodeller
Arbetsgruppen har bedömt de nationella regleringsalternativ som finns och om det finns en möjlighet att införa en åldersgräns för användningen av smarttelefoner.
Utöver de lagstiftningsmässiga lösningarna anser arbetsgruppen att det också finns många andra metoder som kan användas för att minska och kontrollera sociala mediers skadeverkningar. Dessa är till exempel myndigheters anvisningar och rekommendationer, mediefostran, upplysning och utbildning.
Det finns fortfarande för lite forskning om interventioner och verksamhetsmodeller som kan minska problemen med användningen av sociala medier. Vid den fortsatta beredningen ska man göra en grundligare utredning av de verksamhetsmodeller för barn och unga och deras familjer som utvecklats eller tagits i användning i Finland, hur användningen av dem kan främjas och vilka internationella verksamhetsmodeller som skulle kunna utnyttjas i Finland.
Arbetsgruppen ska fortsätta beredningen under hösten 2026.
Mer information
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280
Marjo Malja, socialråd, tfn 0295 163 581
Laura Kuusio, specialsakkunnig, tfn 0295 163 504 (Hörande av barn och unga)
E-postadresserna har formen [email protected]