Undersökning: Helhetssynen saknas i integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna
Det viktigaste syftet med reformen av social- och hälsovården är att samordna tjänsterna och informationssystemen inom social- och hälsovården till en fungerande helhet. För att uppnå målen för reformen bör man utöver de strukturella ändringarna dock även sträva efter att främja integrationen, särskilt med tanke på klienterna och arbetstagarna.
Detta konstaterar man i den undersökning som publiceras den 10 januari och vars främsta syfte var att utreda vilka konsekvenser integrationen av tjänsterna och klientdatasystemen inom social- och hälsovården får nationellt och internationellt. Med integrationen av tjänsterna avses att både tjänster på basnivå och på specialiserad nivå ska bilda en enhetlig helhet samt att två eller flera tjänster inom separata specialiteter eller två eller flera tjänster som tillhandahålls av separata organisationer inom social- och hälsovården ska samordnas till en fungerande helhet. I integrationen av informationssystemen är det centrala att informationsgången mellan informationssystemen ska fungera så att servicehelheten kan genomföras på ett förnuftigt sätt.
Integrationen av service- och informationssystemen ger både vid en nationell och vid en internationell granskning ett splittrat intryck. Begreppsmässigt finns det ingen entydig helhet vid namn integration av tjänster eller integration av informationssystem. Däremot finns det integrationsförsök, och konsekvenserna av dem är lokala och splittrade.
Globalt finns det inte tillräckliga forskningsrön om heltäckande reformer på systemnivå av social- och hälsovårdstjänster. Internationellt sett är Finlands reform av social- och hälsovården exceptionell med beaktande av dess omfattning och snäva tidtabell för genomförandet. Den integration av tjänster och informationssystem som ingår i reformen av social- och hälsovården kommer att möta motstånd och hinder om man försöker se reformen endast som en snabb, strukturell förändring på systemnivå. Det vore ändamålsenligare att närma sig förändringarna och åtgärderna i samband med integrationen även ur arbetstagarens och klientens synvinkel.
Det behövs ett förhållningssätt som är klientorienterat och positivt till förändring
För att kunna uppnå en positiv stämning och genomföra reformen krävs det att man förbinder sig till ett klientorienterat förhållningssätt i både tjänsterna och informationssystemen. Man borde se det klientorienterade förhållningssättet som den faktor som förenar verksamheten och informationssystemen till en servicesystemhelhet. Beaktandet av klienten får inte betyda att kunden ensam ska bära ansvaret för sina val, men klientens delaktighet främjar såväl viljan att ta ansvar för det egna välbefinnandet som utvecklingen av tjänsterna.
Mellanledningen och närcheferna har en central roll i verkställandet av ändringarna. De ska främja den klientorienterade integrationen genom arbetsmetoderna och arbetskulturen samt förstå dess betydelse. Detta förutsätter att man skapar en positiv och inkluderande stämning, tillåter försök och utnyttjar sakkunniga för det beslutsfattande som gäller reformen av servicesystemet. Personalen ska belönas när integrationen främjar verksamhet som sträcker sig över servicegränserna och när den stärker den klientorienterade servicekulturen.
En central förutsättning för integrationen av tjänsterna i de kommande landskapen är att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen kan skapa en enhetlig uppfattning om behovet av samordning av tjänster och om målen och metoderna. Detta kräver att informationen om styrningen av verksamheten på strategisk nivå integreras i ledningen av tjänsterna.
Forskarna påpekar att ett planmässigt främjande av integrationen är svårt på grund av den föränderliga politiska målsättningen. De stora och funktionella mål för reformen av social- och hälsovården som gäller kostnadsbesparingarna kan inte uppnås om man vid förverkligandet av tjänsterna inte lyckas bygga upp det samarbete som integrationen förutsätter.
Rapporten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. Rapporten utarbetades av en forskargrupp vid Tammerfors universitet – johtamiskorkeakoulu, till vilken hörde Petri Virtanen, Jari Smedberg, Pirkko Nykänen och Jari Stenvall.
Mera information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fiLinkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessä
Ytterligare information: professor Jari Stenvall, Tammerfors universitet, tfn 040 828 4350, förnamn.efternamn@uta.fi och ledande sakkunnig Petri Virtanen, Sitra, tfn 050 318 7068 förnamn.efternamn@sitra.fi och forskare Jari Smedberg, jari.smedberg(at)pp.inet.fi, tfn 0400 608 824