Gemensam sysselsättning och trevlig samvaro

Det gemensamma köket i Borgå lockar olika människor och aktörer att samarbeta, skapar meningsfull sysselsättning och minskar ensamheten. Verksamheten innebär näring för både kropp och själ.

Jouni Gustafsson, verksamhetsledare för stödföreningen för arbetslösa fackföreningsmedlemmar TATSI rf, står och vevar en honungsslunga. Från de fyra honungscellerna i slungan rinner honungen sakta ned till slungans botten och därifrån vidare till ett kärl genom en sil. Själva bikuporna ligger några hundra meter bort inne bland några buskar, men honungscellerna sprider en berusande doft. Bina har hittat hit.

Det har också människorna. Den rena, fräscha nyslungade honungen faller alla i smaken på skördefesten som ordnas inom ramen för projektet Gemensamt kök i Borgå. Inte alls som den honung man köper i butiken, konstaterar alla.

Honungen är dock inte det enda dragplåstret på skördefesten som går av stapeln på en äng i Gammelbacka, Borgå, i början av september. Den läckra soppan som tillretts av produkter från trädgårdslandet, vårrullarna som tillagats av den vietnamesiska familjen som flitigt sköter både trädgårdslandet och bina, trubaduren, köruppträdandet och ponnyridningen har lockat familjer och invånare i närområdet till platsen.

Gemensamma kök över hela Finland

Jouni Gustafsson, verksamhetsledare för stödföreningen för arbetslösa fackföreningsmedlemmar TATSI rf, vevar en honungsslunga.

Det gemensamma köket i Borgå ingår i social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt för att främja hälsan och välfärden och minska ojämlikheten.

”Idén med köket är att föra samman olika människor och lokala aktörer. Med hjälp av denna typ av lågtröskelverksamhet strävar man efter att skapa meningsfull sysselsättning och minska ensamheten. Det är inte fråga om en cateringtjänst, utan vi önskar att alla är med och deltar, tillreder maten och kanske lär sig någonting nytt”, förklarar Sinikka Mokkila, deltidsanställd projektkoordinator för det gemensamma köket i Borgå.

Gemensamma kök finns förutom i Borgå även i Lahtis, Seinäjoki, Tammerfors och Vichtis. Målet är att före utgången av 2018 inrätta gemensamma kök på minst 36 orter, minst två i varje landskap.

Det riksomfattande projektet samordnas av Kyrkostyrelsen, men de lokala köken är självständiga aktörer. Till exempel i Borgå drivs verksamheten av TATSI rf i samarbete med bland annat stadens boendeföreningar, de arbetslösa i regionen och klubben Familjernas trädgård. I klubbens trädgårdsland får alla lära sig fritidsodlingens hemligheter.

”Vi har ofta varit med på ett hörn vid större evenemang, såsom Moon River som är Borgås motsvarighet till Konstens natt och restaurangdagen. Vi finns där människorna finns. Men vi ordnar också egna sammankomster. På en örtkurs fick vi lära oss att identifiera örter och tillreda mat av dem.

Som utomlands

Det finns helt klart en beställning på verksamheten. Bite Kanerva, själv bosatt i Gammelbacka, ställer i ordning matbordet på skördefesten och berättar att hon tillsammans med sin tvååriga son Jasper deltagit i skötseln av trädgårdslandet i klubben Familjernas trädgård.

”Jag hade inte en aning om hur man får en palsternacka att växa”, skrattar Kanerva.

Enligt Kanerva finns det utan tvekan ett behov av gemensam verksamhet med låg tröskel i stil med trädgårdsodlingen och skördefesten.

”I det här området finns rätt många som har det sämre ställt och lider av ensamhet. Alla har kanske inte ork, och inte heller pengar alla gånger, att ta sig längre bort till händelsernas centrum. Det är viktigt att olika människor har möjlighet att träffas. Inte bara arbetslösa och invandrare, utan alla. Det är relevant också med tanke på att förebygga att problemen blir kroniska”, konstaterar Kanerva, som snart blir färdig sjukskötare.

De övriga familjerna som kommit till platsen är inne på samma linje.

”Det här är precis som i Mellaneuropa, där olika människor i olika åldrar samlas. Det är viktigt att ha gemensam sysselsättning, sådant behövs definitivt i större utsträckning.”

Ny karriär

Sinikka Mokkila, Jouni Gustafsson och Seppo Kinnunen, som samordnar familjeträdgårdens verksamhet, delar Kanervas åsikt.

”Jag är särskilt nöjd om vår verksamhet kan bidra till att bryta den onda cirkel som utslagning innebär. Det här är ett alternativ i vardagen och ger möjlighet att tillhöra en gemenskap. Det är inte bara familjer som kan komma med och jobba i trädgårdslandet, utan vem som helst. Dessutom minskar stressen när man vistas i naturen, att gräva i jorden är bra för växande barn och det är fint att kunna odla sin egen mat”, konstaterar Kinnunen.

Gustafsson föreställer sig att bikuporna i det gemensamma köket rentav kan utmynna i en ny karriär för någon arbetslös.

”Här finns en möjlighet åtminstone för en mikroföretagare under sommaren. En bikupa innehåller cirka 30 000 bin och ger upp till 50 kilo honung per säsong.”

Sinikka Mokkila berättar att man inom ramen för det gemensamma köket kommer att träffas regelbundet i Gammelbacka en gång i veckan från och med oktober. Förhoppningen är att familjer och andra som bor i området ska hitta till sammankomsterna på välfärdscentret.

”Vi tillreder mat tillsammans på onsdagar efter arbetsdagens slut, diskuterar och planerar inför framtiden. Man får äta mot en liten ersättning. Och om man inte hinner komma med och skära morötter på grund av jobbet, kan man alltid bli kvar och diska efteråt. Sammankomsterna är ett sätt att öka samhörigheten och förebygga ensamhet”, sammanfattar Sinikka Mokkila.

Text: Leena Filpus
Foton: Kimmo Brandt / Compic

Projektet Gemensamt kök är en del av regeringens spetsprojekt där man sprider god praxis som främjar välfärd och hälsa.
Du kan läsa mer om spetsprojektet här: Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre

Gemensamt kök är en lokal avsedd för alla som stärker delaktigheten och förebygger ensamhet. Projektet erbjuder möjlighet till gemensam aktivitet och meningsfull sysselsättning. I köket kan man planera och tillreda hälsosam mat och äta tillsammans. Det viktigaste är att ingen behöver vara ensam.

I projektet, som samordnas av kyrkan, deltar församlingar och städer, sjukvårdsdistrikt, läroanstalter och föreningar samt aktörer på riksnivå såsom Ehyt rf, Marttaliitto, Helsingfors Diakonissanstalt och Maa- ja kotitalousnaiset.
Läs mer om projektet här: Gemensamt kök (på finska)