Tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel ska förbättras

Tillgången till psykosocialt stöd inom den vård på basnivå som finansieras med offentliga medel ska för-bättras. Målet för reformen är att etablera nya metoder för att kunna erbjuda interventioner och vård i ett tidigt skede inom de tjänster som syftar till att förebygga och behandla de vanligaste psykiska proble-men hos unga, till exempel depression och ångest.

Genom ett projekt för landskapen ska personalen inom primärvården få lokalt anpassad utbildning om hur elev- och studerandevården kan erbjuda lätt tillgänglig och multiprofessionell hjälp i ett tidigt skede för att minska ungas psykiska problem.

Alternativt kan läroanstalterna ha någon från en ungdomspsykiatrisk enhet som arbetar med det här. Dessutom kan de ungdomspsykiatriska enheterna hjälpa med olika metoder med vilka man kan erbjuda interventioner och vård i samband med den övriga närservicen vid läroanstalterna.

”Barn och unga borde ha tillgång till mentalvårdstjänster med låg tröskel i deras vardagsmiljö och inte behöva vara rädda för att bli stämplade. De borde kunna få hjälp innan problemen blir komplicerade. De mentala hälsoproblemen är den folksjukdom bland unga som ökar mest, men det är möjligt att lösa problemet genom att förbättra tillgången till vård,” påpekar minister Kiuru.

Projektet genomförs stegvis och samarbetet följer lokala avtal

Planen verkställs under åren 2020–2022.

Det första steget består i att ta i bruk de metoder inom primärvården som är avsedda för behandling av depression och ångest. Metoderna har redan länge använts med framgång bland annat i Storbritannien för att behandla ungas psykiska problem i ett tidigt skede. Senare tar man inom primärvården också i bruk andra metoder som är lämpade för behandling av vanliga psykiska problem.

Projekten för utvecklingen av det psykosociala stödet för unga ska genomföras av landskapen i samarbete med universitetssjukhusens ungdomspsykiatriska kliniker. Den finansiering för projekten som landskapen får är en del av finansieringen för programmet Framtidens social- och hälsocentral. Landskapen ska planera utvecklandet av vården tillsammans med universitetssjukhusens kompetenscenter.

I vår inleds följande steg i beredningen då man ska avtala om samarbetet. Då ska man också skapa de strukturer som universitetssjukhusens kompetenscenter behöver för att ta i bruk och upprätthålla metoderna. Under hösten 2020 inleds pilotförsök med att ta i bruk metoderna och utvidga dem till nya områden. Samtidigt börjar man också en systematisk insamling av uppgifter om verksamheten för att få information om uppföljningen och effekterna.

Alltför många unga människor får inte den vård de behöver

Servicestrukturen för mentalvårdstjänsterna är på många håll splittrad, särskilt när det gäller tjänsterna för unga. Det blir allt vanligare att unga med psykiska problem hänvisas till den specialiserade sjukvården. Primärvårdens resurser är inte tillräckliga när det gäller de tjänster som är avsedda för att hjälpa unga med psykiska problem i ett tidigt skede. Det är i synnerhet vården på basnivå för barn och unga i skolåldern som inte fungerar.

Trots att det redan finns evidensbaserade metoder för förebyggande och behandling, används de endast i liten utsträckning. Den nya verksamheten kan förändra detta.

Antalet unga i åldern 13-18 som behöver hjälp på grund av depression eller ångest uppskattas vara cirka 19 000 per år. Av de unga som för närvarande får hjälp med sina psykiska problem behandlas cirka 60 procent inom antingen primärvården eller den specialiserade sjukvården.

Ytterligare information

Timo Lehtinen, familje- och omsorgsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 387, [email protected]
Helena Vorma, medicinalråd, tfn 0295 163 388, [email protected]