Brådska utgör ett hinder för säkerhetsarbetet på arbetsplatser

Antalet arbetsolycksfall har sjunkit under de senaste tio åren. Antalet olycksfall på väg till eller från arbetet har däremot inte minskat. I vårt land inträffar årligen över en miljon olycksfall. Olycksfallsdagen ordnas fredagen den 13 oktober och riktar finländarnas uppmärksamhet mot olycksfall på grund av brådska och förebyggandet av dem.

”Brådska påverkar sannolikheten för olycksfall både direkt och indirekt eftersom brådska även ökar den psykiska belastningen. Psykisk belastning kan leda till att uppmärksamheten försämras och antalet olycksfall ökar”, berättar forskare i säkerhetsledning Sari Tappura från Tammerfors tekniska universitet.

Ett forskningsprojekt vid Tammerfors tekniska universitet* visade att hård belastning utgör ett hinder för att chefer ska kunna engagera sig i säkerhetsarbetet.

”God förhandsplanering av arbetet och riskbedömning minskar trassel och skador, vilket i regel medför att man sparar tid och kostnader sett till helheten. Till exempel byggarbetsplatser där det inträffar färre arbetsolycksfall är ofta också mer lönsamma och håller tidtabellerna bättre”, säger Tappura.

Det är viktigt hur ledningen och cheferna förhåller sig till brådska. När ledningen på ett tydligt sätt visar sitt engagemang för säkra tillvägagångssätt kan man därigenom påverka de anställdas beteende och attityder också när det är stressigt.

”Det vore också viktigt att på arbetsplatser diskutera och tillsammans dela med sig av metoder för att hantera belastning”, säger Tappura.

Brådska ökar olycksfallsrisken på många sätt

På Olycksfallsdagen uppmärksammas att brådska påverkar uppkomsten av olycksfall såväl på arbetet, i hemmet och i trafiken. Brådska inom ett livsområde avspeglar sig även på andra områden. Till exempel stress i arbetet syns förutom på arbetsplatser även i trafiken.

En större andel av olycksfallen på väg till eller från arbetet leder till att man oftare skadas allvarligt än av de olycksfall som inträffar på arbetsplatserna.

”Antalet arbetsolycksfall har under de senaste tio åren haft en sjunkande trend, men antalet olycksfall på väg till eller från arbetet har inte minskat”, påpekar sakkunnig Kerttuli Harjanne från Arbetarskyddscentralen.

Det är svårt att ange en exakt enskild orsak till varför antalet olycksfall på väg till eller från arbetet är nästan oförändrat.

”Olycksfall på väg till eller från arbetet betraktas kanske inte som arbetsolycksfall på samma sätt som olycksfall som inträffat i arbetet. Det kan hända att man därför inte fäster lika mycket uppmärksamhet på förebyggandet av olycksfall som inträffat i arbetet som på förebyggandet av olycksfall på väg till eller från arbetet.  

Stress på arbetet kan locka en till att förlänga arbetsdagen och skjuta upp arbetsuppgifterna till resan från arbetet.

”Inom kollektivtrafiken är det förhållandevis tryggt att läsa sin e-post, men som chaufför ska man koncentrera sig på den viktigaste uppgiften, dvs. att framföra fordonet på ett säkert sätt. Hjärnan klarar inte av att samtidigt koncentrera sig på både e-postmeddelanden som berör arbetet och trafiken utan att den andra uppgiften oundvikligen lider. Det viktigaste är att reservera tillräckligt med tid för resan och koncentrera sig på vad som händer i trafiken”, betonar distriktschef för Trafikskyddet Rainer Kinisjärvi.

Riskerna med brådska pyr också i hemmet

Brådska exponerar för olycksfall även i hemmet. Av de olycksfall som leder till skada sker 80 procent i hemmet och på fritiden. Metoder för hantering av brådska i arbetsmiljön, såsom förutseende, riskbedömning och diskussion om belastningsfaktorer, lämpar sig även för hemmet. År 2015 dog 2 399 människor till följd av olycksfall. 

”Vid hanteringen av brådska i hemmiljön framhävs omsorgen om det egna välbefinnandet samt betydelsen av vila och tillräcklig nattsömn. Ett utvilat sinne främjar säkerheten också i trafiken och på arbetsplatserna.  Att medvetet stanna upp är också en väsentlig del av hanteringen av brådska oberoende av miljön”, säger konsultativa tjänstemannen Pirjo Lillsunde från social- och hälsovårdsministeriet. 

Ytterligare information

Pirjo Lillsunde, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3177, fornamn.efternamn@stm.fi

Susanna Jussila, planerare, Finland Röda Kors, tfn 020 701 2178, fornamn.efternamn@redcross.fi

Kerttuli Harjanne, sakkunnig, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, fornamn.efternamn@ttk.fi

Rainer Kinisjärvi, distriktschef, Trafikskyddet, tfn 0400 610 178, fornamn.efternamn@liikenneturva.fi

*Turvallisuuden johtajat – Esimiesten johtajuus, osaaminen ja sitoutuminen (Säkerhetsledare – Chefers ledarskap, kunnande och engagemang)