Regeringens svar på interpellationen om ett värdigt åldrande och situationen inom äldreomsorgen
Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso svarade på interpellationen 25.2.2025.
Ärade talman,
Regeringen vill säkerställa att alla finländare, både nuvarande och kommande generationer, får god vård och omsorg. När befolkningen åldras och servicebehovet ökar är det viktigt att våra gemensamma pengar används effektivt. För att välfärdssamhällets tjänster ska kunna tryggas måste välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi stabiliseras.
Regeringen har målmedvetet arbetat för att den ökade finansiering som välfärdsområdena behöver ska kunna tryggas – nu och under de kommande åren. Pengarna kommer emellertid inte att räcka till, om välfärdsområdena inte klarar av att se över tjänsterna och finna nya sätt att tillhandahålla dem. Social- och hälsovårdsreformen har hela tiden handlat om att skapa bredare skuldror för en förnyelse av sektorn. Regeringen tryggar tjänsterna genom att avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft och genom att förbättra välfärdsområdenas förutsättningar att producera de lagstadgade tjänsterna med de tillgängliga personalresurserna.
Regeringen har med många olika åtgärder reagerat på de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Tjänster för äldre var ett särskilt tema vid de lagstadgade förhandlingarna mellan staten och välfärdsområdena i slutet av 2024. Tjänsterna för äldre utvecklas så att man förebygger uppkomsten av servicebehov och behov av att anlita fler eller mer omfattande tjänster. Samtidigt beaktas vikten av förebyggande arbete och motion. Både kommunerna och välfärdsområdena satsar på åtgärder för att stödja funktionsförmågan. I regeringsprogrammet har det för perioden 2024–2027 reserverats sammanlagt 27 miljoner euro till stöd för äldre personers funktionsförmåga och möjligheter att klara sig hemma samt till stöd för närståendevårdare.
Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA:s nya understödsprogram ”Stark ålder” fokuserar på att upprätthålla och främja utsatta äldre personers psykiska och sociala välmående. För genomförandet av understödsprogrammet åren 2025–2027 beviljades det sammanlagt cirka 6,6 miljoner euro.
Regeringen bereder för närvarande samlade åtgärder genom vilka man stöder välfärdsområdena, kommunerna, församlingarna och organisationsaktörerna i att tillsammans utveckla och införa god praxis för att göra det möjligt för äldre personer att bo hemma självständigt och för att förbättra tillgången till tjänster. Ett ytterligare mål är att göra de äldre mer delaktiga i samhället och ge dem större självbestämmanderätt.
Servicetäckningen utökas också med hjälp av teknik. Bland annat de utvecklingsprojekt som genomförts med finansiering från Finlands program för hållbar tillväxt skapar nya lösningar genom vilka tjänster kan produceras på ett mer heltäckande och kostnadseffektivt sätt än hittills, också i glesbygden.
Välfärdsområdena vägleds att säkerställa en tillräcklig tillgång till sådana tjänster för de äldre som tillhandahålls i hemmet, exempelvis hemvård och stödtjänster, och att se till att tjänsterna tillhandahålls i rätt tid och efter behov. För sådana klienter som inte längre kan bo i sitt eget hem bör det finnas tillräcklig tillgång till tjänster i mellanledet mellan tjänster som ges i hemmet och serviceboende med heldygnsomsorg. Serviceboende med heldygnsomsorg anvisas för dem vars hälsotillstånd och funktionsförmåga kräver ständigt närvarande personal. Genom en rätt nivåstrukturering av tjänsterna säkerställer man tillräckliga tjänster för alla behövande.
Utöver detta har tillgången till och kvaliteten på den palliativa vården förbättrats i alla välfärdsområden tack vare utvecklingsprojekt som genomförts med statsunderstöd. Syftet är att säkerställa att alla får vård och omsorg i livets slutskede, i rätt tid och på jämlika villkor. Det har upprättats fler palliativa vårdcentraler, antalet hemsjukhus har ökat och kompetensen i palliativ vård har ökat. Dessutom har man inom ramen för projekten utvecklat digitala tjänster. Rätten till palliativ vård, som tryggar ett gott liv i livets slutskede, kommer att göras tydligare i författningarna.
För att säkerställa hållbarheten i servicesystemet bereder man principer som ska styra tjänsteutbudet. De tillgängliga ekonomiska resurserna och personalresurserna riktas så att de ger den bästa möjliga hälsonyttan och välfärden med tanke på hela befolkningen.
Ärade talman,
För att trygga samhällets ekonomiska hållbarhet måste varje område göra sitt yttersta för att minska sitt underskott. Regeringen bereder inga ändringar i bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskott. De tillräckliga social- och hälsovårdstjänster som garanteras i grundlagen tryggas emellertid för alla finländare i alla situationer.
I stället för att ändra lagstiftningen måste vi gå vidare på välfärdsområdesnivå. Den gällande lagen innehåller mekanismer också för en sådan situation där ett välfärdsområde inte kan täcka sitt underskott inom utsatt tid. Då blir det utifrån de ekonomiska nyckeltalen aktuellt att överväga att eventuellt inleda ett utvärderingsförfarande. I förfarandet utreds det om välfärdsområdet har vidtagit alla behövliga åtgärder för att sanera ekonomin och trygga ordnandet av de tjänster som invånarna behöver.
Tillräckliga personalresurser när befolkningen åldras är en central faktor vid säkerställandet av tillgången till tjänster. Programmet för ett gott arbete stärker sektorns förmåga att locka och hålla kvar arbetskraft genom åtgärder som syftar till att inom välfärdsområdena utveckla arbetsfördelningen, flexibiliteten och ett ledarskap som är inkluderande. Dessutom främjas yrkesutbildade personers karriärvägar och utbildningsmöjligheter, och man stöder sådana arbetsenheter som har särskilda utmaningar beträffande personalomsättningen.
Ärade talman,
De anhöriga har en betydande roll i och med den hjälp som de ger sina äldre närstående. Regeringen vill stärka stödet till dem som vårdar sina äldre anhöriga. Vid fjolårets ingång inleddes i välfärdsområdena en växelverkansbaserad handledning som syftar till att hjälpa närståendevårdarna att orka med sitt arbete och till att skapa mer enhetliga grunder för beviljande av stöd för närståendevård och en mer enhetlig praxis också i övrigt. I år inleds sex projekt som främjar närståendevårdarnas välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga och som finansieras med statsunderstöd.
De höjningar av klientavgifterna som genomfördes vid ingången av 2025 har bidragit till att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna. Genom att rikta in höjningen av avgifterna på ett välavvägt sätt utifrån vetenskapligt underbyggd kunskap ville man lindra konsekvenserna för låginkomsttagarna och säkerställa att avgifterna i alla hälso- och sjukvårdstjänster även framöver är så skäliga som möjligt. Välfärdsområdena kan besluta att ta ut avgifter till ett lägre belopp än de maximibelopp som föreskrivs i lag. Lagstiftningen om klientavgifter innehåller flera skyddsåtgärder som tryggar klientens ställning och som välfärdsområdena har anvisats att tillämpa. Effekterna av avgiftshöjningarna kommer att följas upp och utvärderas.
Regeringen inleder ett försök med valfrihet för personer över 65 år som innebär att den som fyllt 65 år får gå till en privatläkare och betala en självrisk som motsvarar patientavgiften inom den offentliga hälso- och sjukvården, dvs. cirka 28 euro. Cirka 1,5 miljoner finländare kommer att omfattas av försöket.
De åtgärder som beskrivs ovan har alla ett gemensamt syfte: att garantera att den äldre befolkningen i Finland får vård och service som är av hög kvalitet och ges i rätt tid.
Ärade talman,
I dagens arbetsliv måste det vara möjligt för människorna att utveckla den egna kompetensen också vid sidan av arbetet. Vid ramförhandlingarna 2024 beslutade regeringen att anvisa 10 miljoner euro varje år för fortbildning för personer i arbetslivet, i syfte att tillgodose utbildningsbehoven hos i synnerhet speciallärare och sjukskötare.
Finansieringen för 2025 har riktats till genomförandet av ett pilot- och utvecklingsprojekt som gäller studier vid sidan av arbetet och som Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ansvarar för. Inom projektet utvecklar man mer flexibla karriär- och utbildningsvägar i examensutbildningarna inom social- och hälsovård och pedagogik. Målet är att utveckla en modell där personer som redan är i arbete smidigare än hittills kan kombinera arbetet med utveckling av den egna kompetensen. Det har redan gjorts en första utlysning om finansiering inom pilotförsöket.
För att trygga tillgången på personal är det viktigt att de yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som vill fortsätta att arbeta efter pensioneringen har möjlighet till det. Redan nu tjänar den som arbetar vid sidan av ålderspension utifrån arbetsinkomsten in ny pension som motsvarar 1,5% av årsinkomsten fram till den högsta pensionsålder som bestäms på basis av födelseåret. Pensionerade anställda inom social- och hälsovården är medvetna om denna möjlighet och utnyttjar den. Inom ramen för programmet för ett gott arbete görs det en expertutredning om de åtgärder som behövs för att locka dem som bytt bransch eller gått i pension tillbaka till social- och hälsovårdssektorn.
Regeringen har vidare fördubblat höjningen av maximibeloppet av arbetsinkomstavdraget för personer som fyllt 65 år från 600 euro till 1 200 euro. Ändringen har avsevärt förbättrat incitamenten för pensionstagare att arbeta. I och med ändringen får arbetande pensionärer som är över 65 år betydligt mer i handen för sitt arbete.