Genomförande av undersökningar av närståendevårdarnas välmående och hälsa

Avsikten med det här kommuninfon är att stöda kommunernas social- och hälsovård i deras planering och genomförande av undersökningar av närståendevårdarnas välmående och hälsa. Kommuninfon är utarbetat i samarbete med företrädare från social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och Kommunförbundet. Också Fpa:s kommentarer har uppmärksammats.

I lagen om stöd för närståendevård (937/2005) föreskrivs om stöd för närståendevård. En av förutsättningarna för att stöd för närståendevård ska beviljas är att vårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer. Undersökningarna av äldre närståendevårdares välmående och hälsa baserar sig på lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). Undersökningarna av välmående och hälsa för närståendevårdare i arbetsför ålder baserar sig på hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

Undersökningarna av välmående och hälsa är kostnadsfria enligt 5 § 1 punkten i lagen om klientavgifter i social- och hälsovården (734/1992).

I statsminister Stubbs och statsminister Katainens regeringars program samt i det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården ingår en målsättning om att stöda närståendevårdarnas ork bland annat genom att utveckla regelbundna hälsoundersökningar för närståendevårdare. I hälsoundersökningarna för närståendevårdare beaktar man utöver närståendevårdarens hälsa också välmående och ork i övrigt. Statsandelen för kommunal basservice utökas från och med 2015 för att utveckla undersökningar av närståendevårdarnas välmående och hälsa och för att utveckla avlösarservice under närståendevårdarens ledighet. Avsikten är att kommunerna ökar antalet behovsprövade undersökningar av välmående och hälsa för närståendevårdare till personer som får stöd för närståendevård, och utökar avlösarservice i uppdragsförhållande för dem som vårdas på så sätt att ökningen sammanlagt orsakar utgifter för ungefär 9,6 miljoner euro, varav statsandelen (50 %) är 4,8 miljoner euro och kommunernas andel ca 4,8 miljoner euro.

Målgrupp och behov av undersökningar av närståendevårdarnas välmående och hälsa

Undersökningarna om närståendevårdarnas välmående och hälsa riktas i första hand till närståendevårdare som gjort avtal om närståendevård med kommunen. Undersökningarna är frivilliga för närståendevårdaren. En undersökning av närvårdarens välmående och hälsa behövs inte nödvändigtvis då närståendevårdaren omfattas av företagshälsovården, eller då det är fråga om kortvarig närståendevård. Det rekommenderas att man under 2015 kallar sådana personer till undersökning som fungerat som närståendevårdare under en lång tid, till exempel minst 2–3 år. Det är rekommendabelt att närståendevårdare erbjuds möjlighet till undersökning ungefär med två års mellanrum.

Kommunen kan samordna undersökningarna av närståendevårdarnas välmående och hälsa med de befintliga tjänster som främjar välmående och hälsa i kommunen. Kommunen kan till exempel genomföra undersökningarna som en del av de hälsoundersökningar som görs för äldre personer och som en del av seniorrådgivningsverksamheten.

De närståendevårdare som kallas till undersökning kan också väljas utgående från de enkäter som är riktade till kommunens närståendevårdare, eller utgående från intervjuer eller enkäter som görs i samband med hembesök som främjar välmående. Också egenvårdaren eller den ansvariga arbetstagaren till den person som vårdas kan hänvisa närståendevårdaren till en undersökning av välmående och hälsa, om närståendevårdaren visar tecken på problem med orken eller andra problem som inverkar på närståendevården.

Vissa av de saker som gäller närståendevårdarens välmående är gemensamt för alla närståendevårdare. Sådana är till exempel saker som gäller ergonomi och tillräckligt med sömn och sömnens kvalitet. Å andra inverkar närståendevården individuellt på olika personer och inverkningarna varierar i olika livsskeden. Utmaningen för närståendevårdare som arbetar är att passa ihop närståendevården med arbetet utan orimlig belastning. Vid undersökningarna av närståendevårdarnas välmående och hälsa för närståendevårdare som vårdar handikappade och långtidssjuka barn, är det viktigt att identifiera att närståendevårdarens välmående och behovet av stöd kopplas ihop med hela familjens behov. Det som ofta äventyrar äldre närståendevårdares välmående är deras egna långtidssjukdomar och nedsatta funktionsförmåga.

Situationerna i närståendevården förändras då närståendevårdarens eller den vårdbehövandes livssituation eller funktionsförmåga förändras Det här förutsätter att stöd- och servicesystemet är flexibelt. Kommunen utreder i samarbete med närståendevårdaren hur förändringarna inverkar på närståendevården. Förändringen i stödbehovet beaktas då närståendevårdaren och kommunen avtalar om närståendevårdarens uppgifter, och då kommunen besluter om innehållet i stödet för närståendevården. Många risker för närståendevårdarens hälsa och välmående blir större under långvarig närståendevård. Krävande närståendevård kan göra det svårt att upprätthålla sociala relationer och egna intressen, samt hindra närståendevårdaren från att vila tillräckligt. Närståendevårdare har i undersökningar bland annat konstaterats ha mer psykiska sjukdomar än den övriga befolkningen (Vitaliano m.fl. 2003; Smith m.fl. 2014). Om man inte identifierar problem med ork, sjukdomar och stödbehov ökar riskerna för att närståendevårdarens välmående och hälsa försämras. Samtidigt ökar risken för att närståendevårdens kvalitet försvagas. Närståendevården för personen som vårdas kan bli kortvarigare än önskat och den vårdbehövande kan snabbare än planerat behöva övriga tjänster. För att identifiera förändringar behövs regelbunden uppföljning och bedömning. För det här använder man undersökningar av välmående och hälsa för närståendevårdare.

Målsättning och innehåll i undersökningarna av närståendevårdarnas hälsa och välmående

Målet med undersökningarna av välmående och hälsa är att bedöma, upprätthålla och främja närståendevårdarnas välmående, hälsa och funktionsförmåga samt att förebygga och identifiera sjukdomar. Med undersökningen strävar man efter att identifiera och åtgärda problem i ett så tidigt skede som möjligt. Samtidigt får närståendevårdaren stöd för att göra sådana val som främjar hans eller hennes hälsa och välmående.

Med undersökningen av närståendevårdarens välmående och hälsa avses en undersökning som genomförs genom kliniska undersökningar, eller med andra ändamålsenliga och tillförlitliga metoder. Undersökningen omfattar välmående, hälsotillstånd och funktionsförmåga, samt utredning av hälsotillstånd och rådgivning som främjar välmående och hälsa. Undersökningen av närståendevårdarens välmående och hälsa görs inom hälsovården av en yrkesutbildad person, som är insatt i de specialfrågor som gäller närståendevård, såsom en hälsovårdare.

I undersökningen av välmående och hälsa fokuserar man på hur närståendevårdaren orkar, på att identifiera behovet av stöd och på riskfaktorer i närståendevårdarens belastning. Saker som behandlas i undersökningen och möjliga riskfaktorer är bland annat

• positiva och negativa sidor med situationen, kraftresurser och ork
• vårdens bindande karaktär
• förhållandet till den vårdbehövande
• hur närståendevårdaren upplever sitt hälsotillstånd 
• närståendevårdarens sinnesstämning
• svåra minnes- eller beteendeproblem som den vårdbehövande har
• att främja hälsa och att förebygga, identifiera och vårda sjukdomar
• att bedöma, främja och upprätthålla funktionsförmågan
• de knep som närståendevårdaren använder för att klara sig och för att förbättra sitt eget välmående och sin hälsa
• de övriga familjemedlemmarnas situation och kraftresurser samt annat socialt stödnätverk (inofficiellt stöd)
• förhållandena i hemmet och livsmiljön, behov av ombyggnadsarbete i hemmet och behov av handledning i användningen av hjälpmedel
• att stödet och tjänsterna är tillräckliga och lämpliga för närståendevårdaren och de behov som närståendevårdarens familj har
• rehabiliteringsmöjligheter.

Vid undersökningen bedömer en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården situationen tillsammans med närståendevårdaren och sammanställer en sammanfattning av situationen. Vid behov lättar man på närståendevårdarens uppgifter, eller hänvisar närståendevårdaren till fortsatta undersökningar, vård eller rehabilitering. Utöver den medicinska rehabiliteringen som kommunen ordnar är det möjligt att ansöka till exempel om behovsprövad rehabilitering av Fpa för att stöda närståendevårdarna. Närståendevårdaren kan också hänvisas till kamratgrupper som ordnas av organisationer.

För att beakta närståendevårdarens livssituation på ett heltäckande sätt och för att hitta de lämpligaste lösningarna för att stöda närståendevårdaren kan det förutsättas att man har multiprofessionell och branschövergripande kompetens. Efter undersökningen kan det finnas behov för att som fortsatt åtgärd ordna ett samråd där närståendevårdaren, en representant för hälsovården och för närståendevården och vid behov också en representant för övriga socialtjänster deltar. Då det gäller en närståendevårdare som arbetar kan man också samarbeta med närståendevårdarens företagshälsovård.

De saker man kommer överens om i samband med undersökningen beaktas då vård- och serviceplanen för personen som behöver vård ses över. I planen skriver man in den vård som närståendevårdaren ger, övriga nödvändiga social- och hälsovårdstjänster som den vårdbehövande ska ges, samt mängden av och innehållet i de socialtjänster som stöder närståendevårdarens vårduppdrag.

Bedömning av närståendevårdarens funktionsförmåga

Kommunen kan skicka en blankett för förhandsuppgifter eller en intervjublankett till närståendevårdaren, som han eller hon fyller i innan undersökningen. Blanketten är ett stöd för diskussionen vid undersökningen och ett uppföljningsverktyg för en eventuell noggrannare undersökning om välmående och hälsa. Som blankett för förhandsuppgifter rekommenderas det att man använder COPE-index (Carers of older people, COPE Index) som utreder närståendevårdarens erfarenheter, och utöver det rekommenderas det att man använder självvärderingsfrågor om närståendevårdarens hälsa, rörelseförmåga och sinnesstämning. COPE-index-blanketten för bedömning av stödbehov för närståendevårdare är en mätare som är utvecklad genom europeiskt samarbete. Med COPE-indexet bedömer man det stödbehov som en person som vårdar en äldre anhörig har, och den belastning som närståendevården innebär för vårdaren. Det rekommenderas att man använder COPE-indexet för att utreda orken och stödbehovet också hos andra närståendevårdare än de som sköter om äldre personer. COPE-indexet är avsett att användas av alla som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen. En publikation om COPE-indexet och blanketten som är avsedd för utvärdering med bruksanvisning finns på internet (på finska):

• Kristiina Juntunen, Anna-Liisa Salminen. Omaishoitajan jaksamisen ja tuen tarpeen arviointi. COPE-indeksi suomalaisen sosiaali- ja terveydenhuollon käyttöön. (Bedömning av stödbehov för närståendevårdare. COPE-indexet för social- och hälsovårdens bruk i Finland. På finska.) Sosiaali- ja terveysturvan selosteita 78/2011 (Forskningsrapporter om social trygghet och hälsotrygghet 78/2011. På svenska heter blanketten Blankett för utvärdering av behov av stöd för en person som stödjer/vårdar sin närstående.
• Bruksanvisning för COPE (på finska). (Anvisningen uppdateras under 2015)

I undersökningarna av äldre närståendevårdare kan man i tillämpliga delar använda till exempel Kommunförbundets intervjublankett som är utarbetad för hembesök som främjar äldre personers välbefinnande

• Hembesök som främjar de äldres välbefinnande (19.12.2013)

Vid behov hänvisas närståendevårdaren till en noggrannare utredning av funktionsförmågan och stödbehovet. I bedömningen använder man rekommendationer som gäller mätning av funktionsförmågan och mätare som är tillämpliga i situationen.

Nätverket TOIMIA, det nationella expertnätverket för mätning och bedömning av funktionsförmåga (www.toimia.fi,) har bedömt tillämpligheten av cirka 80 mätare av funktionsförmågan för olika användningsändamål. TOIMIA har gett en rekommendation om bedömning av funktionsförmågan i samband med tjänster som främjar de äldres välbefinnande, och en rekommendation om mätning av funktionsförmågan i samband med bedömningen av servicebehovet  samt rekommendationer om bedömning av funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder, såsom en rekommendation om god bedömningspraxis inom bedömning av den kognitiva funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder.

Registrering av klient- och patientuppgifter och sekretess

De uppgifter som gäller undersökningen av välmående och hälsa ska registreras i journalhandling-arna enligt särskilda föreskrifter om det. Noggrannare anvisningar om upprättande av journalhandlingar finns i social- och hälsovårdsministeriets handbok för upprättande och hantering av journalhandlingar (SHM publikationer 2012:4, på finska). Information som kommit fram i undersökningen kan överlåtas till andra myndigheter i sådan omfattning som närståendevårdaren har gett tillåtelse till.

Information till närståendevårdarna om undersökningarna av välmående och hälsa

Kommunen ska informera närståendevårdarna om undersökningarna av välmående och hälsa i samband med stödbeslutet och i samband med att avtalet om närståendevård upprättas. I samband med att närståendevårdarna ges information används också de handböcker som finns i kommunen, information på internet och andra informationstjänster. Kommunerna samarbetar med lokala organisationer och församlingar när det gäller att ge information.

Uppföljning och utvärdering

För att planera och utveckla undersökningarna av välmående och hälsa behöver kommunen information om antalet närståendevårdare som deltagit i undersökningarna, deras ålder och kön, om antalet inspektionsbesök samt om de planerade fortsatta åtgärderna för social- och hälsovårdstjänster och organisationernas tjänster. För att utveckla den kundinriktade verksamheten förutsätts det att kommunerna också samlar in respons av närståendevårdarna om underökningarna av välmående och hälsa.

Ytterligare information

Konsultativ tjänsteman Anne-Mari Raassina, tfn. 0295 163 405 förnamn.efternamn@stm.fi