Regeringens förslag till lagstiftning för att öka sysselsättningen i fråga om personer som fyllt 55 år har överlämnats till riksdagen

Den 17 december 2020 fastställde regeringspartierna riktlinjerna för främjandet av sysselsättningen och arbetsmotivationen i fråga om personer som fyllt 55 år. Regeringen strävar efter att stärka de offentliga finanserna genom att höja sysselsättningsgraden, och detta förutsätter att äldres deltagande på arbetsmarknaden ökar. Utkastet till lagen var på remiss 19 november 2021 – 6 januari 2022. Regeringen överlämnade propositionen om detta till riksdagen den 21 april 2022.

Rätten till tilläggsdagar för personer födda 1965 eller senare slopas

Enligt den gällande lagstiftningen kan grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning under vissa förutsättningar betalas för de s.k. tilläggsdagarna efter att maximitiden för dagpenningsperioden löpt ut och så länge tills den uppsagda arbetstagaren går i pension. 

Rätten till tilläggsdagar förutsätter att personen uppnått den åldersgräns som anges i lagen innan maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning hinner löpa ut. Enligt lagförslaget ska personer födda 1965 eller senare inte längre ha möjlighet att få rätt till tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa. När det gäller personer födda 1963 och 1964 föreslås det att åldersgränsen för tilläggsdagarna ska höjas med ett år. För personer födda 1963 ska den nedre åldersgränsen höjas till 63 år, och för personer födda 1964 till 64 år.

Ändringen gäller inte dem som redan har rätt till tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa, och inte heller personer födda 1962 eller tidigare.

Omställningsskyddet stärks för att arbetslösa ska sysselsättas snabbare

Syftet med det nya omställningsskyddet är att kunna sysselsätta uppsagda personer snabbare än tidigare.

Utöver det omställningsskydd som bygger på den gällande arbetsavtalslagen föreslås det ett nytt paket för omställningsskydd som ska erbjudas alla de över 55 år som blivit uppsagda på produktionsrelaterade eller ekonomiska grunder och som varit anställda hos en och samma arbetsgivare minst fem år. 

Det nya omställningsskyddet ska bestå av en omställningspenning och en omställningsutbildning. Omställningspenningen ska betalas av arbetslöshetskassan eller FPA, och den ska motsvara den uppsagda personens lön för en månad. Omställningspenningen innebär inte att arbetslöshetsdagpenningen minskar eller att tidpunkten för dagpenningens början ändras. Omställningsutbildningen ordnas av arbets- och näringsbyrån, och kostnaderna för utbildningen får inte överskrida den sammanlagda lön som den uppsagda personen fått för två månader. 

Syftet med omställningsutbildningen är att stödja uppsagda personers yrkes- eller företagarfärdigheter och att förbättra deras möjligheter att sysselsätta sig snabbt. Det är meningen att man redan under uppsägningstiden ska anmäla sig som arbetssökande, genomgå en kartläggning av kompetens och arbetsförmåga och få en sysselsättningsplan.

Det nya omställningsskyddet ska finansieras via Sysselsättningsfonden genom en omställningsavgift som består av en arbetsgivarandel och en gemensam andel som är lika stora. Den gemensamma andelen finansieras genom att höja arbetslöshetsförsäkringspremien för alla arbetsgivare.

Sysselsättningsledigheterna ska förlängas för de 55 år fyllda som arbetat minst fem år för samma arbetsgivare. För närvarande är sysselsättningsledigheten 5, 10 eller 20 dagar beroende på hur lång uppsägningstiden är. Från och med 2023 ska sysselsättningsledigheten vara 5, 15 eller 25 dagar. Sysselsättningsledigheten ska kunna användas för kartläggning av kompetens och arbetsförmåga och för inledande av utbildning inom omställningsskyddet.

Möjligheterna att arbeta på deltid förbättras

Reformen stärker rätten till förkortad arbetstid för de 55 år fyllda som varit anställda minst tre år hos samma arbetsgivare. Detta gäller också situationer där en arbetstagare blir partiellt sjukledig eller går i partiell förtida ålderspension eller partiell delinvalidpension. Om en arbetstagare begär om att få börja arbeta på deltid, ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetsuppgifterna så, att det är möjligt att arbeta på deltid. Arbetstagarna har ingen subjektiv rätt att förkorta sin arbetstid. Syftet är att stödja arbetstagarna så att de orkar arbeta.

Målet är att öka sysselsättningen för 55 år fyllda

Genom att slopa tilläggsdagarna vill man främja äldre människors sysselsättning. Enligt flera forskningar har tilläggsdagarna en minskande effekt på sysselsättningen. Om en person slutar arbeta, stöder det föreslagna omställningsskyddet personens möjligheter att sysselsätta sig på nytt. 

Propositionen bygger på det mål i regeringsprogrammet som gäller att stärka de offentliga finanserna genom att höja sysselsättningsgraden. För att uppnå målet krävs det att arbetsmarknaden också inkluderar fler äldre människor. Målet för propositionen är att förbättra sysselsättningen med cirka 8 300 sysselsatta före utgången av år 2029.

Den helhet av beslut som regeringspartierna fattade den 17 december 2020 innehåller också andra beslut som främjar sysselsättningen för 55 år fyllda, men de bereds separat. Enligt finansministeriets bedömning kommer sysselsättningen att öka med cirka 10 300 personer som en sammanlagd effekt av åtgärderna i propositionen och de övriga åtgärder som bereds separat. Sysselsättningen beräknas öka med cirka 9 100 personer före utgången av 2029, och därtill förväntas den temporära effekten av den reserv som ska förbättra sysselsättningen vara cirka 1 200 sysselsatta.

Lagändringarna ska träda i kraft 2023

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna om det nya omställningsskyddet tillämpas och omställningsskyddspremie för uppsägande arbetsgivare tas ut om arbetstagaren har sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker den 1 januari 2023 eller senare.

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. 

Mer information:

• Frågor och svar

Juho Orjala, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 424, [email protected]
[email protected]
Mikko Heinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 175