I utredningen om de framtida riktlinjerna för STEA-understöden ges förslag för hur effekten av organisationernas verksamhet kan förbättras

Utredare Mika Pyykkö har genomfört en utredning om riktlinjerna för STEA-understöden till social- och hälsoorganisationerna. Utredaren lägger i utredningen fram två förslag om den framtida verksamhetsmodellen och förslag om hur understödsverksamheten kan utvecklas.

I samband med åtgärderna för att anpassa de offentliga finanserna kommer också anslaget för STEA-understöden att skäras ned. I och med nedskärningen av anslaget minskar beloppet av de understöd som delas ut under regeringsperioden med ungefär en tredjedel. 

Utredaren föreslår två alternativa verksamhetsmodeller. I båda alternativen betonas effekten. Utgångspunkten är att verksamheten ska förbättra hälsan och välfärden i de olika befolkningsgrupperna och att verksamheten ska vara effektiv. 

Alternativ A – understöden riktas enligt teman inom helheten av främjandet av hälsa och välfärd 

Syftet med det första alternativet är att utveckla och effektivisera de allmännyttiga social- och hälsoorganisationernas verksamhet som en del av främjandet av hälsa och välfärd som helhet. I alternativet betonas de riksomfattande prioriteringarna, och understöden riktas främst enligt verksamhetens tema. Av den totala mängden understöd riktas 78 % enligt tema. Största delen av anslaget ska riktas enligt fem teman. Temaperioderna ska vara minst 5–6 år långa så att det är möjligt att se effekterna. 

De teman som väljs ska utgöra sådana helheter som svarar på de stora nationella utmaningarna inom hälsa och välfärd. Utredaren föreslår att de första temana ska handla om att öka barns och barnfamiljers välfärd, stödja äldres funktionsförmåga, främja psykisk hälsa, minska ensamheten, stärka delaktigheten, främja folkhälsan och förebygga folksjukdomar. 

Temana ska utvecklas i samarbete med aktörerna, samarbetspartnerna och experterna. STEA har en viktig roll i det skede när den temabaserade verksamheten inleds. 

Förutom att finansieringen i detta alternativ riktas enligt tema riktas den även till sådan verksamhet som är särskilt viktig på riksnivå. Av det totala beloppet riktas 78 % på detta sätt. Utöver detta beviljas 15 % av understöden enligt de regionala behoven i välfärdsområdena till social- och hälsoorganisationerna. För de särskilda prioriteringar som fastställs för varje regeringsperiod reserveras 7 % av understöden.  

Alternativ B – den verksamhet som understöds ska anpassas till det minskade totala understödsbeloppet

I det andra alternativet förnyas inte understödsprocessen, utan verksamheten anpassas till det minskade totala beloppet av understöd. Processen för beredningen av understödsförslaget förblir oförändrad.  

Vid beredningen av understödsförslaget ska man fästa särskild uppmärksamhet vid förändringar i samhället och deras konsekvenser för organisationernas verksamhet, effekterna av verksamheterna och hur verksamheten har utvecklats. Utöver detta fäster man uppmärksamhet vid den föregripande, förebyggande och korrigerande synvinkeln och den riksomfattande, regionala och lokala betoningen.

Utredarens förslag sänds på remiss

Utredaren gav också flera förslag om hur båda förslagen kan utvecklas och kommentarer om den nuvarande understödshelheten. 

Utredningen genomfördes mellan den 1 augusti och den 31 december 2024. Organisationernas synpunkter kartlades genom en enkät, samråd och möten med organisationsgrupperna.

Utredarens rapport sänds på remiss nästa vecka.  Utlåtanden kan lämnas in i tjänsten Utlåtande.fi av alla intresserade.

• Utredning om förutsättningarna och riktlinjerna för organisationernas understödda verksamhet Utredarens rapport, på finska (julkaisut.valtioneuvosto.fi) 

Mer information

Marjo Lindgren, statssekreterare, [email protected], tfn 0295 342 119