Barn och unga gav julbetyg åt barnskyddet
Barn och unga ger barnskyddet vitsordet ”hjälplig” i enkäten som Centralförbundet för barnskydd genomförde på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Enligt barns och ungas åsikt bör man inom barnskyddet öka delaktigheten, minska personalomsättningen och utveckla bestämmelserna om begränsningsåtgärder.
Centralförbundet för Barnskydd genomförde i november-december en enkät som riktades till barn och unga i åldern 10–25 år med egen erfarenhet av barnskydd. I enkäten skulle man ge ett skolvitsord i sex olika ”ämnen” inom barnskyddet (rättvisa, trygghet, rättidighet, beaktande av åsikter, framgångar och begriplighet) samt ge en verbal bedömning av barnskyddet.
Enkäten är en del av det utredningsarbete som Centralförbundet för Barnskydd och föreningen för rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor (Kasper) gjort för att utreda barns, ungas och föräldrars erfarenheter av barnskyddet. Utredningen finansieras av den nationella barnstrategin och den utnyttjas vid social- och hälsovårdsministeriet i arbetet för att fastställa målen för den pågående totalreformen av barnskyddslagstiftningen. Utöver enkäten har frågan utretts genom att ordna workshoppar för barn och unga samt samla in information av erfarenhetsexperter inom barnskyddet. Under arbetets gång har man också hört föräldrarnas åsikter, om vilka det informeras separat senare.
Barnskyddet får svaga vitsord, men också beröm
De vitsord som barnskyddet fått är ingen positiv överraskning, åtminstone inte ännu i år. Medeltalet för barnskyddet blev 6,33. Det vanligaste vitsordet i alla ämnen var 4, men det gavs också berömliga vitsord, och variationen i svaren var stor. Rättvisa och säkerhet fick det bästa vitsordet. När det gäller rättvisa och framgångar fanns det mest skillnader, dvs. erfarenheterna varierade mest i fråga om dem.
Efter att ha gett svaga vitsord är det ändå överraskande många som undertecknar betyget med tacksamma eller kära hälsningar. Enskilda arbetstagare beröms i de öppna svaren, men barnskyddet som helhet utsätts för kritik. Barnskyddets julbetyg är naturligtvis bara en siffra som ska beskriva varje enskilda svarandes eventuellt långa och varierande efterfarenheter, men budskapet från barnen och ungdomarna är ändå tydligt: mer borde ha gjorts.
”Tack för vad ni gör! Jag kan inte säga att jag alltid har varit nöjd med socialmyndigheternas beslut, men till största delen är jag nöjd och jag vet att alla beslut har fattats med tanke på mitt bästa. Omsättningen bland socialarbetarna har varit stor, men lyckligtvis har jag nu världens härligaste kontaktperson.”
”Jag kan inte ge ett bra vitsord, sammanlagt tiotals olika socialarbetare har skött mina ärenden, och ibland var det många månader som jag inte alls hade någon egen kontaktperson. Och de trodde inte på oss barn, direktören talade för oss och socialarbetaren frågade aldrig hur jag mår eller hur jag klarar av att bli placerad utanför hemmet.”
Barns och ungas åsikter om barnskyddet fördjupades i workshoppar i vilka deltog unga vuxna som är klienter inom eftervården, unga med missbruksproblem inom vård utom hemmet , unga inom barnskyddet och barn i lågstadieåldern som är klienter inom barnskyddets öppenvård. Genom workshopparna ville man nå i synnerhet de barn och unga som inte annars deltar i utvecklingsverksamheten inom barnskyddet.
Barn i lågstadieåldern anser att världens bästa barnskydd är sådant där familjen får hjälp, yrkesmänniskor lyssnar, man får själv delta och det är trevligt för en själv att vara med. Ungdomar önskar för sin del att barn ska bemötas mer öppet och att deras budskap ska tas på allvar. Barn och unga anser att det är viktigt att rätta stödåtgärder ordnas i tillräckligt god tid så att barnskyddet vid behov kan fungera parallellt med andra tjänster. I vissa situationer ansågs placering utanför hemmet och till exempel begränsande åtgärder behövliga, men den verksamhetskultur som anknyter till dem fick många utvecklingsförslag.
Julbetyg åt barnskyddet
- Centralförbundet för Barnskydd genomförde enkäten i november-december. Utöver social- och hälsovårdsministeriet och Kasper har bland annat socialarbetarna på Tiktok bidragit till att sprida enkäten.
- Enkäten besvarades av 297 barn och unga i åldern 10–25 år som har varit klienter hos barnskyddet.
- Av dem som svarade uppgav 77 procent att de var placerade utanför hemmet.
- Vitsord gavs på skolskalan 4–10 i sex ämnen som anknyter till barnskyddets grundläggande uppgift: rättvisa, trygghet, rättidighet, beaktande av åsikter, framgångar och begriplighet.
- Medeltalet för vitsorden varierade mellan 6 och 7, dvs. mellan hjälpligt och tillfredsställande.
- Det gav mycket av de sämsta vitsorden; det vanligaste vitsordet var 4. Av alla som svarade gav över 40 bara fyror som vitsord.
Erfarenhetsexperterna identifierar kritiska element inom barnskyddet
I ett projekt som samordnas av Centralförbundet för barnskydd, har man samlat erfarenheter av kritiska element inom barnskyddet av erfarenhetsexperter inom barnskyddet. Resultaten av projektet kommer att publiceras under 2023.
Enligt erfarenhetsexperterna måste det finnas bättre tillgång till fungerande förebyggande tjänster med låg tröskel. Hjälp måste fås i rätt tid och på ett effektivt sätt. I synnerhet bör de ungas egen aktivitet och delaktighet i barnskyddets processer stärkas. De unga ska höras på ett genuint och ärligt sätt. Tjänsterna ska stödja varandra, gränserna mellan dem ska avröjas och det multiprofessionella samarbetet ska tryggas.
Ungdomarna ser problem i bristen på arbetstagarnas kompetens och lämplighet. Det behövs mer kunnande i att bemöta unga samt identifiera fenomen som orsakar behov av barnskydd. Erfarenhetsexperterna önskar ett högklassigt barnskydd med tillräckliga resurser där man fäster större uppmärksamhet vid arbetstagarnas lämplighet. Övervakning och kvalitetsbedömning är nyckelfaktorer med tanke på ett bestående och tryggt barnskydd.
Lagstiftningsreform mot bättre vitsord
Vitsorden och de verbala svaren samt andra synpunkter från barn och unga som kommit fram i utredningsarbetet kommer att utnyttjas i arbetet för att fastställa målen för totalreformen av barnskyddslagstiftningen som pågår vid social- och hälsovårdsministeriet. Syftet med reformen är att trygga varje är att trygga barns rätt till en balanserad utveckling och till särskilt skydd samt att skapa en tydligare och mer verkningsfull servicehelhet för familjer.
Ytterligare information ges av:
Annukka Paasivirta, specialsakkunnig, Centralförbundet för barnskydd, annukka.paasivirta@lskl.fi
Sanna Välimäki, verksamhetsledare,
Kasper – Kasvatus- ja perheneuvonta ry
sanna.valimaki@suomenkasper.fi
Julia Rosberg, sakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, julia.rosberg@gov.fi