Social- och hälsovårdsministeriets förslag till ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa på remiss
Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om ett lagutkast som syftar till att förenkla verkställigheten av utkomstskyddet för arbetslösa och öka sysselsättningen. De föreslagna ändringarna gäller arbetsvillkoret för löntagare, jämkningen av arbetslöshetsförmåner, begynnelsetidpunkten för rätten till arbetslöshetsförmåner och barnförhöjningarna som betalas i samband med arbetslöshetsförmåner.
En löntagare kan få arbetslöshetsdagpenning om arbetsvillkoret uppfylls. För närvarande beräknas uppfyllandet av arbetsvillkoret på basis av kalenderveckor i arbete. Enligt propositionen ska uppfyllandet av arbetsvillkoret i fortsättningen beräknas utifrån inkomsterna av lönearbete. Ändringen innebär att endast löneinkomst som betalats under en kalendermånad är av betydelse när det gäller intjänandet av arbetsvillkoret. Tiden som krävs för uppfyllandet av arbetsvillkoret förlängs så att den i fortsättningen är 12 arbetsvillkorsmånader. Med arbetsvillkorsmånad avses en kalendermånad under vilken arbetsinkomsten är minst 930 euro i månaden. Arbetsvillkoret kan uppfyllas också genom halva arbetsvillkorsmånader.
I bestämmelserna om inkomstrelaterad dagpenning görs de ändringar som följer av ändringarna i arbetsvillkoret. Till följd av ändringarna motsvarar inkomstrelaterad dagpenning i fortsättningen bättre den inkomstnivå en person har när arbetslösheten börjar.
Ändringar i skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen, självtiden och barnförhöjningarna
I propositionen föreslås att det skyddade beloppet vid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska slopas. Med det skyddade beloppet avses den del av inkomsten som inte beaktas vid uträkningen av beloppet av en jämkad arbetslöshetsförmån. För närvarande är det skyddade beloppet 300 euro under en jämkningsperiod om en månad och 279 euro under en jämkningsperiod om fyra på varandra följande kalenderveckor.
Rätten till arbetslöshetsförmån börjar i fortsättningen efter en självrisktid på sju arbetslöshetsdagar. Dessutom föreslås att semesterersättning som betalas när ett heltidsarbete som varat över två veckor upphör ska hindra att arbetslöshetsförmåner betalas för den tid över vilken semesterersättningen periodiseras. Periodisering av semesterersättningen innebär att semesterersättningen för lönearbete divideras med den genomsnittliga dagslönen för arbetet.
I lagutkastet föreslås att barnförhöjningarna i samband med arbetslöshetsförmåner avskaffas. Avskaffandet av höjningarna medför ändringar i rörlighetsunderstödets belopp samt i vissa bestämmelser om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Avskaffandet av barnförhöjningarna inverkar också på underhållsstödet och finansieringen av underhållsstödet, eftersom barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa har använts för betalning av underhållsavgifter i situationer där den underhållsskyldiga föräldern inte kan betala underhållsbidrag.
De ändringar som gäller slopandet av det skyddade beloppet vid jämkning av arbetslöshetsförmåner och avskaffandet av barnförhöjningarna ökar enhetligheten mellan utkomstskyddet för arbetslösa och andra förmåner som tryggar utkomsten, eftersom till exempel de förmåner som betalas med stöd av sjukförsäkringslagen inte innehåller barnförhöjningar eller skyddade belopp.
Syftet med ändringarna är att förenkla systemet med utkomstskydd för arbetslösa
Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet förenkla och förtydliga systemet med utkomstskydd för arbetslösa, öka sysselsättningen genom att förbättra incitamenten för sysselsättning samt stärka de offentliga finanserna.
De föreslagna åtgärderna syftar till en utgiftsanpassning på cirka 250 miljoner euro och en sysselsättningsökning på cirka 20 000 personer. Ökningen av sysselsättningen till följd av de föreslagna åtgärderna beräknas stärka de offentliga finanserna med cirka 550 miljoner euro.
Propositionen är en del av budgetpropositionen för 2024 och är avsedd att behandlas i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2024. Ändringarna börjar tillämpas stegvis. De ändringar som gäller förlängning av självrisktiden och inverkan av semesterersättningen börjar tillämpas från och med ikraftträdandet. Ändringarna som gäller avskaffandet av barnförhöjningen och slopandet av det skyddade beloppet vid jämkning tillämpas från och med början av april. Ändringarna i arbetsvillkoret tillämpas från och med den 2 september 2024.
Utlåtanden kan lämnas in till den 15 september 2023 före kl. 16.00.
Mer information:
Liisa Siika-aho, avdelningschef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 085, [email protected]
Marjaana Maisonlahti, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163288, [email protected]
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 321, [email protected]