Resultaten av det förebyggande mentalvårdsarbetet syns på arbetsplatserna och i servicesystemet

Genom programmet för psykisk hälsa i arbetslivet som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering har man fått och spritt praktiska och effektiva arbetsverktyg som främjar psykisk hälsa i vardagen på arbetsplatserna. Resultaten av programmet presenterades den 21 april vid seminariet Mielitekoja työssä som ordandes i Musikhuset.

De psykiska problemen har nu överträffat alla andra sjukfrånvaroorsaker, och den psykiska ohälsan får följder som sträcker sig utanför de enskilda arbetsplatserna. Det här är just den utmaning som programmet för psykisk hälsa i arbetslivet har försökt hitta lösningar på. Inom åtta projekt har man utvecklat praktiknära sätt att känna igen och ingripa i överbelastning i ett tidigt skede och stärka arbetsförmågan som en del av ledarskapet i vardagen.    

– Man är nog bra på att känna igen nedsatt arbetsförmåga och försämrad psykisk hälsa i vardagen, men man ingriper alldeles för sent. Man diskuterar problemen ofta när arbetsförmågan redan har försvagats. Genom programmet för psykisk hälsa i arbetslivet har betoningen förflyttats från den dyra individuella vården till kostnadseffektivare och mer förebyggande lösningar för vardagen, säger projektchefen för programmet Jaana Vastamäki.   

Avgiftsfria verktyg som testats i praktiken stöder arbetsplatsernas kunnande när det gäller psykisk hälsa   

Inom programmet för psykisk hälsa i arbetslivet har man utvecklat en helhet som består av över 40 digitala verktyg, en handbok och ett metodpaket som ger arbetsplatserna konkreta möjligheter att känna igen och ingripa i psykiska problem, utveckla verksamhetsmodeller och stärka sina resurser.   

Arbetsverktygen har integrerats i sådana e-tjänster som alla känner till. De går att hitta till exempel i tjänsten Suomi.fi, Psykporten och i Arbetshälsoinstitutets Verktygslåda för psykisk hälsa. Arbetsplatserna i hela landet har nu tillgång till en permanent avgiftsfri helhet som stöd för den psykiska hälsan.  

Under programmet har man använt sig av sådana metoder och verktyg som redan bevisats fungera bra. I utvecklingsarbetet har man därför kunnat koncentrera sig mera på att etablera och sprida lösningarna och lära ut hur de ska användas.  

Verktygen tillgodoser ett specifikt behov och ger mätbara resultat   

Oron över frånvaro på grund av ökad psykisk ohälsa har fått arbetsplatserna att skrida till verket. Programmets verktyg, verksamhetsmodeller och utbildningar har redan använts på över 6 000 arbetsplatser. Antalet utbildningsdeltagare har varit cirka 24 000 och e-tjänsterna har besökts hundratusentals gånger.   

I utbildningarna har deltagit chefer, arbetstagare, HR-proffs, förtroendevalda, arbetarskyddspersonal och experter inom företagshälsovården och utbildningssektorn.

Genomslagskraftiga metoder har särskilt använts vid övergångsskeden och riktats till grupper som är i störst behov av stöd, till exempel unga arbetstagare och personer som återgår till arbetet efter en sjukfrånvaro.   

Arbetsplatserna och företagshälsovården har uppnått konkreta resultat. Chefernas färdigheter att stötta unga arbetstagare har blivit bättre och verksamhetsmodellerna har gjort det möjligt att återgå till arbetet tidigare efter en lång sjukfrånvaro. Företagshälsovårdens kompetens att stöda egenvård av lindriga psykiska problem har förbättrats. Cirka en tredjedel av de personer som fått handledd egenvård har inte behövt någon fortsatt vård. Detta minskar servicesystemets belastning.  

Det landsomfattande programmet har målet att stärka hela Finlands funktionsförmåga  

Programmet har främjat den psykiska hälsan i arbetslivet i en ovanligt bred skala. I programmet har deltagit alla välfärdsområden och många kommuner och arbetsplatser inom olika sektorer, såsom social- och hälsovården, industrin och transport- och lagerbranschen. Särskilt har man uppmärksammat små arbetsplatser, mikroföretag och självsysselsatta.   

– Att värna om psykisk hälsa är en del av ett bra ledarskap på samma sätt som säkerhet och arbetsförmåga. När människor kan fortsätta arbeta längre, stärker det hela Finlands funktionsförmåga. När vi proaktivt och systematiskt stöder psykisk hälsa, skapar vi ett arbetsliv som tar hand om sina människor, säger Laura Rissanen som är statssekreterare för ministern för social trygghet.  

Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet ingår i regeringsprogrammet och den nationella strategin för psykisk hälsa. Social- och hälsovårdsministeriet har sedan 2021 genomfört programmet tillsammans med Arbetshälsoinstitutet, olika organisationer och arbetsmarknadsaktörer samt ett brett nätverk av andra berörda parter. Programmet har fått finansiering ur Finlands program för hållbar tillväxt. Programmet fortsätter under hela den pågående regeringsperioden.  

Mer information  

• Jaana Vastamäki, specialsakkunnig, projektchef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 468, [email protected]  
• Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet och de utvecklade arbetsverktygen på arbets- och näringsministeriets webbplats