Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2022

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår anslag för förvaltningsområdet för cirka 16.5 miljarder euro för 2022. Det är cirka 1,3 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minsk-ningen beror framför allt på coronaersättningarna av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård. De största tilläggen beror på avvecklingen av vårdskulden och anskaffning-arna av coronavacciner.

Social- och hälsovårdsministeriets förslag till budget innehåller bland annat reformer av familjele-digheterna och familjepensionen, utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna samt avveckling av vård- och serviceskulden. Utöver detta reformeras också utkomstskyddet för arbetslösa genom att ta i bruk den nordiska modellen för arbetskraftsservice. 

Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 28 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet samt 17 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av ansla-gen är 13 procent och de kommunala social- och hälsovårdstjänsternas andel 5 procent. Andelen för understöd som är avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är 2 procent.

Den nordiska modellen för arbetskraftsservice tas i bruk år 2022

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,7 miljarder euro för utkomstskyddet för arbetslösa. Det är 0,1 miljoner euro mindre än i budgeten för 2021. Minskningen baserar sig på uppskattningen av antalet arbetslösa och permitterade.

I fråga om utkomstskyddet för arbetslösa har man beaktat att den nordiska modellen för arbets-kraftsservice tas i bruk den 1 maj 2022. Modellen går ut på att den arbetssökande ska söka arbete på eget initiativ och få mera individuellt stöd i ett tidigare skede i jobbsökningen. Påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa blir skäligare och graderade, vilket bedöms öka de utgifter som föranleds av utkomstskyddet för arbetslösa. Den arbetssökande ska söka ett visst antal jobb för att rätten till utkomstskydd för arbetslösa ska fortsätta. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Om den arbetssökande låter bli att uppfylla sin skyldighet en gång till, till-lämpas en tid utan ersättning motsvarande fem utbetalningsdagar för arbetslöshetsförmånen. Om försummelsen upprepas, tillämpas en tid utan ersättning på 10 dagar. Modellen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 16.7 miljoner euro år 2022, och med 25,0 miljoner euro från och med år 2023. 

För arbetskraftspolitisk utbildning som leder till högskoleexamen föreslår social- och hälsovårds-ministeriet 1,5 miljoner euro.  

Reformen av familjeledigheterna förbättrar jämlikheten mellan föräldrarna.

Reformen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 1,0 miljo-ner euro år 2022, och med 9,0 miljoner euro från och med år 2024.

Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att för-bättra jämlikheten mellan föräldrarna samt jämlikheten och jämställdheten när det gäller olika familjeformer samt barn och föräldrar som lever i olika slags familjer. Föräldradagpenning för ett och samma barn betalas för sammanlagt 360 vardagar, dvs. cirka 14,5 månader, i stället för de knappa 13 månader så som för närvarande. Gravida betalas före rätten till föräldrapenning börjar graviditetspenning för 40 vardagar. Båda föräldrarna har rätt att använda hälften av sina föräldra-dagpenningar, men kan om de vill också överlåta högst 63 föräldradagpenningsdagar till den andra föräldern eller maken. Föräldrapenningen kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år.

Familjepensionerna reformeras

Reformen av familjeledigheterna uppskattas öka statens utgifter med 0,3 miljoner euro år 2022 och cirka 1,0 miljoner euro i slutet av ramperioden. Familjeledighetsreformen träder i kraft i början av 2022.  I reformen föreslås det att rätten till barnpension ska förlängas med två år, vilket innebär att rätten till barnpension skulle upphöra när barnet fyller 20 år. Rätten till efterlevandepension före-slås gälla 10 år eller minst tills den yngsta med rätt till barnpension fyller 18 år. Efterlevandepens-ionen ska även betalas till en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren.

Ministeriet föreslår anslag för sammanlagt 5,1 miljarder euro för finansieringen av pensionerna.  Det är 8,0 miljoner euro mer än år 2021.

Tilläggsfinansiering för grundläggande utkomststöd och sjukförsäkringar

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster föreslår social- och hälsovårdsministeriet anslag för 4,5 miljarder euro. Det är 45,0 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget grundar sig främst på de ändrade uppskattningarna av behovet och på Folkpensionsanstaltens ökade verksamhetskostnader. 

För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslår social- och hälsovårdsministeriet sammanlagt 494,8 miljoner euro. Det är 13,5 miljoner euro mer än år 2021. I omkostnaderna har man utöver de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån även beaktat utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna samt upprätthållandet av infrastrukturen för försörjningsberedskapen.  

Undervisnings- och kulturministeriets förslag om att öka antalet studieplatser i högskolorna och i närvårdarutbildningen ökar kostnaderna för allmänt bostadsstöd med 24,2 miljoner euro. 

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslår ministeriet ett anslag på 2,1 miljarder euro. Det är 51,0 miljoner euro mindre än 2021.

Bedömningen av arbetsförmågan under sjukdagpenningsperioder ska utvecklas i enlighet med re-habiliteringskommitténs förslag. Enligt förslaget ska man öka antalet kontrollpunkter vid vilka man bedömer rehabiliteringsbehovet, den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att orka arbeta.  Förslaget uppskattas öka statens utgifter med 0,25 miljoner euro det år ändringen träder i kraft, och 0,5 miljoner euro per år. 

Social- och hälsovårdstjänsterna förbättras

För den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna föreslås det anslag för 873,0 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Det är cirka 1,14 miljarder euro mindre än år 2021. Minskningen beror på de coronaersättningar av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård som uppgick till 1,6 miljarder euro i budgeten för 2021. 

För skyddshemmens verksamhet föreslår social- och hälsovårdsministeriet 25,6 miljoner euro. För de brådskande socialvårdstjänsterna för personer som enligt utlänningslagen inte omfattas av mot-tagningstjänsterna har det reserverats 1,5 miljoner euro. 

Dessutom beviljar staten FinnHEMS Oy ett statsunderstöd på 36,6 miljoner euro för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. Beloppet är 8,8 miljoner högre än år 2021, vilket beror på att antalet helikopterdäck har ökat från sex till åtta. 

Till den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisar staten finansiering för 65,8 miljoner euro. 

Utveckling av social- och hälsovårdstjänster

För utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna föreslår social- och hälsovårdsministeriet 455,0 miljoner euro mera än år 2021. Av det ökade anslaget beror 450,0 miljoner euro på avveckl-ingen av vård- och serviceskulden och 3,0 miljoner euro på projektet för en fungerande rehabilite-ring inom social- och hälsovården. Utvecklingen av barn- och familjetjänsterna beviljas 20,0 mil-joner euro av anslaget. För tjänster för mammor med missbruksproblem har det reserverats 3,0 miljoner euro.  

Utvecklingsprojekten inom social- och hälsovårdstjänsterna gäller bland annat att 1) trygga till-gången till basservice bl.a. genom att avveckla vård- och serviceskulden och samordna klientens väg mellan socialtjänster och hälsovårdstjänster, 2) förbättra vården och omsorgen av äldre genom utvecklande av närståendevården och hemvården samt utarbetande av ett förvaltningsövergripande åldersprogram, 3) bereda den nationella förvaltningsövergripande strategin för psykisk hälsa. 

Tillväxtstrategin för hälsobranschen stöds

För genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen föreslår social- och hälsovårdsministe-riet ett anslag på 7,5 miljoner euro. Beloppet innefattar ett nytt objekt, nämligen kompetenscentret för digital hälsa och välfärdsteknologi, som beviljas 1,7 miljoner euro. 

Genom anslaget stöds i regel utvecklandet av nationella kompetensklusters verksamhet. Med kom-petenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genom-center och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på sammanlagt 91,2 miljoner euro. Det är 53,4 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget beror i hu-vudsak på det anslag på 50,0 miljoner euro som har föreslagits för anskaffningar av coronavacci-ner.  Dessutom föreslås det 1,4 miljoner euro för att ytterligare utvidga coronavaccinationerna, och 2,0 miljoner euro för att utvidga pneumokockvaccinationerna för äldre i riskgrupper. 

Social- och hälsovårdens informationshantering och Kanta-tjänsterna utvecklas

För utveckling av den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården före-slås sammanlagt 46,9 miljoner euro. Det är 16,5 miljoner euro mer än år 2021. Genom anslaget kan man bland annat fortsätta utveckla Kanta-tjänsterna och reformera informationsproduktionen. 

För genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 4,0 miljoner euro.

Övrig forskning och utbildning

För forskning på universitetsnivå i hälso- och sjukvård och socialt arbete och för den statliga er-sättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården föreslås det en nivåförhöjning på 5,0 miljoner euro till bägge. För forsk-ningen föreslås 30,0 miljoner euro och för specialiseringsutbildning 101,0 miljoner euro.  

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet 192,7 miljoner euro. Det är 48,6 miljoner euro mindre än år 2021. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går. 

Av anslaget anvisas 43,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 20,0 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar till krigsinvalider, 7,7 miljoner euro för fronttillägg och 118,2 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och för tjänster som tillhandahålls dem i hemmet.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att det anvisas 2,1 miljoner euro för rehabilite-ring av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänst-gjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. Som anslag för den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår social- och hälsovårdsministeriet 1,1 miljoner euro.

Projektet Ta hand om bonden fortsätter

I enlighet med regeringsprogrammet ska projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföre-tagare så att de orkar med sitt arbete, kunna fortsätta till utgången av regeringsperioden. Man överväger också möjligheterna att fortsätta använda verksamhetsmodellen. 

Understöd till sammanslutningar och stiftelser

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 332,7 miljoner euro för understöd till sam-manslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Anslaget är 29,7 miljoner euro mindre än det var 2021. Det beror på minskningen i intäktskalkylen för Veikkaus Ab. I ansla-gen har man beaktat att sänkningen av lotteriskatten har en konsekvens på 34,4 miljoner euro, att 50,0 miljoner euro i ofördelade medel i balansräkningen dragits in och att budgetfinansiering för 58,5 miljoner euro har kompenserats. 

Ämbetsverk, inrättningar och organisationer

För omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom sitt förvaltningsområde föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 244,6 miljoner euro. Till anslaget tillkommer bland annat 1,5 miljoner euro för tryggandet av STUK:s forskningsverksamhet, 7,6 miljoner euro för stärkandet av den nationella hälsosäkerhetens kapaciteter, 3,4 miljoner euro för nationell verksam-het för insamling av uppgifter om kvalitet och effektivitet, 1,2 miljoner euro för extra uppgifter i anknytning till social- och hälsovårdsreformen, 0,5 miljon euro för utvecklingssamarbetet i fråga om informationshanteringen och informationstjänsterna vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet samt 1,9 miljon euro för den andra fasen i genomförandet av Valviras Soteri-register. 

Den frivilliga WHO-finansieringen föreslås fortsätta för 5,5 miljoner euro. 

För förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället före-slås ett anslagstillägg på sammanlagt 0,3 miljon euro till Fimea, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Institutet för hälsa och välfärd. För Tillståndsmyndigheten för använd-ning av social- och hälsovårdsdata- och hälsovårdsuppgifter föreslås ett anslag på 2,6 miljoner euro.

Ytterligare information  

Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (allmänna frågor)
Matti Hirvola, specialmedarbetare, tfn 0295 163 603 (allmänna frågor)
Jenny Suominen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Anna Abrahamsson, specialmedarbetare, 
tfn 0295 150 029 (allmänna frågor, jämlikhet)
Kirsi Varhila, kanslichef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet)   
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (läkemedelsförsörjning, anskaffning av vacciner, miljöhälsa) 
Satu Koskela, avdelningschef, tfn 0295 163 380 (klientens och patientens ställning, tjänster)
Heli Backman, avdelningschef, tfn 0295 163 668 (socialförsäkringsfrågor)
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (social- och hälvårdstjänster för barn, unga och familjer, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA)
Kari Hakari, avdelningschef, tfn 0259 163 642 (social- och hälsovårdsreformen och servicesyste-met)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Riitta Kokko-Herrala, direktör, tfn 0295 163 248 (garantipension, ersättningar för olycksfall i mili-tärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budgeten) 
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)