Den nya lagen om funktionshinderservice tryggar service enligt de individuella behoven för personer med funktionsnedsättning

Avsikten är att handikappservicelagen och specialomsorgslagen ska slås samman till en lag som gäller särskilda tjänster inom socialvården för personer med funktionsnedsättning. Den nya lagen tryggar tillräckliga och lämpliga tjänster på lika villkor för alla personer med funktionsnedsättning samt stärker självbestämmanderätten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Genom lagen förverkligas principerna i FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och om barnets rättigheter. Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 27 september 2018.

I lagen om funktionshinderservice tryggas den särskilda servicen för personer med funktionsnedsättning enligt personens individuella behov om servicen enligt en annan lag inte är lämplig eller tillräcklig. Personer som nödvändigt och upprepade gånger behöver hjälp och stöd på grund av ett långvarigt funktionshinder till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning ska få funktionshinderservice. En diagnos är ingen grund för att få service.

Den nya lagen betonar deltagandet och delaktigheten för en person med funktionsnedsättning när servicebehovet bedöms, tjänster planeras och genomförs. I lagstiftningen har de särskilda behoven som gäller barn och unga beaktats.

Enligt lagen behåller personer med funktionsnedsättning rätten till liknande tjänster som de nuvarande, såsom rätten till stöd för boendet, personling assistans och tjänster som stöder rörligheten. Andra individuella tjänster är till exempel träning och stöd samt kortvarig omsorg, som möjliggör mångsidigt stöd för personer med funktionsnedsättning. Tjänsterna för personer med funktionsnedsättning är fortfarande avgiftsfria.

Familjerna till barn med funktionsnedsättning får individuell hjälp i hemmet så att barnet kan bo hemma även i svåra situationer. Unga som strävar efter att bli självständiga får stöd genom träning och stöd för att de ska kunna flytta till ett eget hem. Självständigt boende för personer med funktionsnedsättning stöds ännu mer.

Personlig assistans kan fortfarande genomföras på olika sätt. Det föreskrivs närmare om arbetsgivarmodellen, och användning av den kräver samtycke av en person med funktionsnedsättning. Det blir flera alternativ i fråga om stöd för rörligheten. Till exempel att ge en person med funktionsnedsättning en bil som personen kan använda i stället för färdtjänst är möjligt under vissa förutsättningar.    

Med reformen av funktionshinderservicelagen eftersträvar man utöver översynen av innehållet även besparingar. Det ursprungliga sparmålet för reformen på 61 miljoner euro har minskat betydligt, till cirka 15 miljoner euro. Besparingar i fråga om servicen uppnås genom ändrade arbetssätt, inte genom försämrad service. Extra resurser riktas på bland annat träning och stöd och kortvarig omsorg. Regeringen har som en del av de ändringar som gäller social- och hälsovårdsreformen föreslagit att invalidavdraget i beskattningen avskaffas. Enligt propositionen inriktas ökningen av skatteinkomsterna på reformen av funktionshinderservicen och finansieringen av reformen.

Ansvaret för att ordna funktionshinderservicen överförs från kommunerna till landskapen i samband med social- och hälsovårdsreformen. Bestämmelser om ordnandet av servicen finns i lagen om ordnande av social- och hälsovård, som just nu behandlas i riksdagen.

Den nya lagen om funktionshinderservice avses träda i kraft den 1 januari 2021.

Ytterligare information

Jaana Huhta, regeringsråd, tfn 02951 63407
Kirsi-Maria Malmlund, jurist, tfn 02951 63073
Anne-Mari Raassina, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63405

stm.fi/sv/lagen-om-funktionshinderservice

Terminologin i det svenskspråkiga pressmeddelandet har preciserats 27.9. kl.15.40