Regeringens proposition om social- och hälsovårdsreformen och om lagstiftningen i samband med den godkändes i riksdagen

Regeringens proposition om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet har godkänts i riksdagen den 23 juni 2021. De föreslagna välfärdsområdena inrättas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna träder i kraft stegvis, en del träder i kraft den 1 juli 2021 och de sista vid ingången av 2023. Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 8 december 2020.

Tjugotvå (22) anordnare ska ansvara för uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet 

I Finland bildas 21 välfärdsområden som ska ta över de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. Enligt en särlösning för Nyland ska det bildas fyra välfärdsområden i Nyland. Helsingfors stad har även i fortsättningen organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet. I Nyland ansvarar dessutom HUS-sammanslutningen för ordnandet av den specialiserade sjukvården. Organiseringsansvaret för hälso- och sjukvården ska fördelas mellan välfärdsområdena i området samt Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen på det sätt som fastställs särskilt i lag och i organiseringsavtalen.

Sjukvårdsdistriktens och specialomsorgsdistriktens verksamhet överförs till välfärdsområdena. Till välfärdsområdena överförs också kurators- och psykologtjänsterna inom elevhälsan. Välfärdsområdena och kommunerna ansvarar tillsammans för främjandet av välfärd och hälsa. Ordnandet av miljö- och hälsoskyddet förblir kvar hos kommunerna, men under vissa förutsättningar kan kommunerna och välfärdsområdena komma överens om att skötseln av miljö- och hälsoskyddsuppgifterna fortsätter som en del av social- och hälsovårdstjänsterna.

Bestämmelser om ansvaret för att ordna social- och hälsovård, främjandet av välfärd och hälsa, tryggandet av närservicen och de språkliga rättigheterna samt styrningen och övervakningen finns i lagen om ordnandet av social- och hälsovården. 

Ordnandet av räddningsväsendet 

Räddningsväsendet i välfärdsområdena ska vara en separat sektor som fungerar parallellt med social- och hälsovården. Räddningsväsendet ska ordnas av välfärdsområdena och Helsingfors stad, som likaså ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden. Genom reformen blir statens styrning i räddningsväsendet starkare. Inrikesministeriet styr och övervakar även i fortsättningen räddningsväsendet och tillgången till dess tjänster. Målet med en starkare nationell styrning är att producera mer enhetliga och därmed jämlika tjänster inom räddningsväsendet i hela landet. Målet är också att utveckla räddningsväsendets verksamhet som ett riksomfattande system. I fråga om räddningsväsendet föreskrivs det om organiseringsansvaret och tillsynen i lagen om ordnande av räddningsväsendet. Räddningsverken kan fortfarande producera prehospital akutsjukvård för hälso- och sjukvården. För närvarande sköter räddningsverken ca 500 000 uppdrag inom brådskande prehospital akutsjukvård årligen. 

Inrikesministeriet publicerar ett separat pressmeddelande om ordnandet av räddningsväsendet.

Genomförandet

Det egentliga genomförandet inleds efter att lagarna har trätt i kraft. Det viktigaste syftet med genomförandet är att säkerställa att de blivande välfärdsområdena och deras centrala tjänster fungerar störningsfritt med tanke på kunderna och de anställda när reformen träder i kraft den 1 januari 2023.

Temporärt organ

Kommunerna inom välfärdsområdet samt samarbetsområdena för primärvården och socialvården, sjukvårdsdistrikten, specialomsorgsdistrikten och det lokala räddningsväsendet avtalar om sammansättningen för ett temporärt beredningsorgan och om vilken myndighet som ska tillsätta beredningsorganet. Den beredning som leds av organet finansieras med statens medel och dess uppgifter regleras genom lag.

Det temporära beredningsorganet leder beredningsarbetet inriktat på att inleda välfärdsområdets verksamhet och förvaltning och utövar därmed sammanhängande beslutanderätt samt för talan i frågor som gäller dess uppgifter, tills välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod börjar. Det temporära organet bereder ärenden som behandlas av fullmäktige och kan ingå avtal samt anställa personal för viss tid, högst till den 31 december 2023.

Det temporära organet ska inrättas enligt avtalet så snart som möjligt efter att lagen trätt i kraft, senast inom två månader. Medlemmarna i det temporära organet ska stå i tjänsteförhållande till en part. Om det temporära organet inte tillsatts inom två månader, ska statsrådet tillsätta organet.

Välfärdsområdesfullmäktige

Välfärdsområdenas högsta beslutande organ är välfärdsområdesfullmäktige, som väljs genom direkt val. Det första valet hålls den 23 januari 2022. Välfärdsområdets verksamhet leds i enlighet med en strategi för välfärdsområdet som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige, och välfärdsområdesfullmäktige fattar också besluten om välfärdsområdets organisationsstruktur.

Statlig styrning  

Statsrådet ska vart fjärde år fastställa strategiska mål för social- och hälsovården och räddningsväsendet. Välfärdsområdena ska beakta målen i sin egen verksamhet och vid beredningen av samarbetsavtalet för samarbetsområdet för social- och hälsovården.  

I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet inrättas en delegation för social- och hälsovård som statsrådet tillsätter för en fyraårsperiod. Delegationen har till uppgift att följa upp och utvärdera genomförandet av social- och hälsovården samt att stödja den riksomfattande styrningen av social- och hälsovården. Också i anslutning till inrikesministeriet inrättas för en fyraårsperiod en delegation för räddningsväsendet, som tillsätts av statsrådet. Utöver uppföljningen och utvärderingen av räddningsväsendets genomförande har den till uppgift att stödja den riksomfattande styrningen av räddningsväsendet. I anslutning till finansministeriet tillsätts en delegation för välfärdsområdenas ekonomi och förvaltning.

Social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet ska årligen föra förhandlingar med varje välfärdsområde för att följa upp, utvärdera och styra ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet i välfärdsområdet på en strategisk nivå. Välfärdsområdena ska årligen utarbeta en investeringsplan som ska godkännas av social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet. Den godkända investeringsplanen är ett villkor för att välfärdsområdet ska få göra nya investeringar och överlåtelser av egendom. 

Finansieringen av välfärdsområdena och kommunerna 

Välfärdsområdenas verksamhet finansieras huvudsakligen med statlig finansiering och delvis med kundavgifter som tas ut av dem som använder tjänsterna. Bestämmelser om finansieringen finns i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Välfärdsområdenas finansiering är allmän icke-öronmärkt finansiering och den fördelas mellan välfärdsområdena på basis av kalkylerade faktorer som beskriver servicebehovet och omgivningsfaktorerna i fråga om uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom bestäms en del av finansieringen enligt invånarunderlaget och enligt ett kriterium för främjande av välfärd och hälsa. Finansieringen av räddningsväsendet påverkas dessutom av en riskfaktor. 

Välfärdsområdenas kalkylerade finansiering baserar sig på servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som beskriver servicebehovet. Vid beräkningen av koefficienterna utnyttjas bl.a. uppgifter om befolkningens köns- och åldersstruktur, sjukfrekvens och socioekonomiska faktorer samt om användningen av tjänsterna och de kostnader som användningen av tjänsterna medför. För varje välfärdsområde fastställs årligen servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården. Koefficienterna återger välfärdsområdets servicebehov i relation till de övriga välfärdsområdena.

När finansieringsansvaret överförs från kommunerna på staten, måste statens inkomster ökas och kommunernas inkomster minskas på ett sätt som motsvarar överföringen. Kommunerna åläggs att sänka kommunalskatten för att det totala skatteuttaget inte ska öka. Minskningen av kommunalskatten uppgår till 12,39 procentenheter i alla kommuner när lagarna träder i kraft. Även kommunernas andel av samfundsskatten sänks och statens andel ökas i motsvarande grad. De ändringar som gäller beskattningen genomförs så neutralt som möjligt för de skattskyldiga. Ändringar i skattestrukturen medför inte åtstramningar i beskattningen när lagarna träder i kraft. 

Personalöverföringar

Personalen inom kommunernas och samkommunernas social- och hälsovård och räddningsväsende överförs med sina uppgifter i sin helhet i anställning hos välfärdsområdena. Dessutom kommer kuratorerna och psykologerna inom elev- och studerandevården att övergå från kommunernas undervisningsväsende till välfärdsområdet. I fråga om kommunernas gemensamma stödtjänster övergår en arbetstagare i anställning hos välfärdsområdet om minst hälften av dennes nuvarande arbetsuppgifter gäller kommunal social- eller hälsovård eller räddningstjänsten.

Personalen överförs i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse som s.k. gamla arbetstagare och behåller de rättigheter och skyldigheter som arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet medför vid tidpunkten för överföringen.

De arrangemang som reformen kräver bereds i samarbete med välfärdsområdena, kommunerna och representanter för kommunernas anställda under 2021 och 2022. Lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare ska utvidgas till att även gälla välfärdsområdena. Också tillämpningsområdet för annan lagstiftning om kommunal anställning ska utvidgas så att det omfattar även de anställda i välfärdsområdet och de anställdas ställning förändras inte till denna del.

Genom överlåtelse av rörelse övergår cirka 172 900 personer från 332 kommuner eller samkommuner till anställning hos välfärdsområdena år 2023. 

Överföring av tillgångar och skulder

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och för specialomsorgsdistrikten överförs till välfärdsområdena jämte tillgångar, skulder och förbindelser. Till välfärdsområdena överförs utan ersättning lös egendom som används av social- och hälsovården och räddningsväsendet i kommuner och andra samkommuner, avtal och semesterlöneskuld för den personal som överförs.  
Välfärdsområdet hyr de lokaler för social- och hälsovård och räddningsväsende som blir kvar i kommunernas ägo under en övergångsperiod på tre år, som välfärdsområdet kan förlänga med ett extra år. För skulder som överförs från sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten till välfärdsområdena beviljas statsborgen, vilket tryggar borgenärernas ställning och bevarar lånen i nollriskklassen. Överföringarna genomförs på basis av utredningar som kommunerna och samkommunerna gjort upp. 

Egendomsarrangemangen kan medföra kostnader för kommunerna som kommunerna inte själva kan påverka. Därför innehåller lagen den reglering om kompensation som grundlagsutskottet förutsätter. Kommunen har rätt att få ersättning för kostnader som förorsakas av egendomsarrangemang som gäller kommunens egendom, när kostnaderna överskrider den ersättningsgräns som anges i lagen. Även om ersättningsgränsen inte överskrids har kommunen rätt att få ersättning, om dess möjlighet att besluta om sin egen ekonomi uppenbart äventyras.

Tidtabell – en del av lagarna träder i kraft sommaren 2021

De välfärdsområden som avses i regeringspropositionen inrättas så fort som möjligt efter att införandelagen har trätt i kraft. HUS-sammanslutningen bildas genom godkännande av grundavtalet. Det första välfärdsområdesvalet ska ordnas i början av 2022. Välfärdsområdesvalet ska inte gälla Helsingfors stads invånare.  

I det första skedet bereder välfärdsområdenas temporära förvaltning och, när det välfärdsområdesfullmäktige som valts efter välfärdsområdesvalet inlett sin verksamhet, välfärdsområdena organiseringen av verksamheten och personal- och egendomsöverföringarna tillsammans med kommunerna och samkommunerna. Ansvaret för att ordna social- och hälsovård samt andra särskilt föreskrivna tjänster och uppgifter överförs på välfärdsområdena från ingången av 2023.

Avsikten är att ikraftträdandet av de lagar som hänför sig till propositionen ska ske stegvis så att en del träder i kraft i början av juli 2021 och en del träder i kraft den 1 mars 2022 när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet. De sista lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2023. Lagen om införande av reformen avses träda i kraft den 1 juli 2021. Dessutom ska lagen om välfärdsområden delvis tillämpas omedelbart på välfärdsområdenas verksamhet.  

En förutsättning för att lagarna ska träda i kraft är att republikens president stadfäster lagarna.

Ytterligare information:

Laura Lindeberg, minister Kiurus specialmedarbetare, tfn 0295 163 109, fornamn.efternamn(at)stm.fi 

Kari Hakari, avdelningschef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 5163642, fornamn.efternamn(at)stm.fi

Auli Valli-Lintu, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63463, fornamn.efternamn(at)stm.fi 

Ville-Veikko Ahonen, finansråd, tfn 02955 30066, ville-veikko.ahonen(at)vm.fi (temporärt beredningsorgan och genomförande)

Minna-Marja Jokinen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 02955 30018, minna-marja.jokinen(at)vm.fi (förvaltning, egendom och personal) 

Tanja Rantanen, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi (finansiering) 

Jani Pitkäniemi, överdirektör, finansministeriet, tfn 02955 30494, jani.pitkaniemi(at)vm.fi 

Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, tfn 0295 488 400, fornamn.efternamn@intermin.fi

Ilpo Helismaa, regeringsråd, tfn 0295 488 422, fornamn.efternamn@intermin.fi

Milja Henttonen, specialmedarbetare (begäran om intervjuer med minister Ohisalo), tfn 050 599 3094, fornamn.efternamn@vnk.fi