Mentalvårds- och missbrukartjänster ses över med hjälp av erfarenhetsexperter
Mentalvårds- och missbrukartjänsterna ska ses över så att tjänsterna tillhandahålls de behövande enligt samma principer som de övriga klient- och patientgrupperna. Reformen görs tillsammans med sakkunniga i vardagen, dvs. erfarenhetsexperter samt med dem som arbetar inom mentalvårds- och missbrukartjänster.
”Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och hälften av människorna får också en psykisk sjukdom under sin livstid. Därför har vi alla någon sorts erfarenhet av det även om vi sällan talar med varandra om psykisk ohälsa lika fritt som om exempelvis ryggvärk”, konstaterade familje- och omsorgsminister Annika Saarikko i en rundabordsdiskussion torsdagen den 8 februari.
”Nu kommer vi att få en lag där det står att vi måste ha erfarenhetsexperter och att vi ska utveckla verksamheten. Alla ska ha rätt till en egen bekant anställd så att man alltid vet vem man ska kontakta. Missbrukartjänster, med början från avgiftningsvård, måste också fås när de behövs.”
I rundabordsdiskussionen, som behandlade utvecklingen av mentalvårdstjänsterna, deltog flera yrkesutbildade personer inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna, arrangörer och erfarenhetsexperter. Deltagarna lyfte fram de mentalvårds- och missbrukartjänster som verkligen fungerar och hur servicesystemet borde byggas upp med hjälp av den nya lagstiftningen.
Vid psykisk ohälsa behövs lättillgängligt stöd vid rätt tidpunkt
Numera finns det mycket information om effektiv vård av missbruksproblem samt psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar. Man kan bli frisk eller så kan man lära sig att leva med sjukdomen och leva ett gott liv. Stödet från närstående är viktigt, men lika viktigt är det att var och en lätt kan få hjälp när den behövs. Hjälp vid rätt tidpunkt snabbar på tillfrisknandet.
Till exempel inom Lojo sjukvårdsområde har man noterat att antalet remisser till den ungdomspsykiatriska specialistsjukvården har ökat. Antalet personer som insjuknat i psykisk ohälsa har dock nödvändigtvis inte ökat, utan tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre. Inom Lojo sjukvårdsområde har servicen utvecklats så att den nu möter efterfrågan. Samtidigt har långa vårdperioder blivit betydligt kortare.
I Siun Sote (samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Norra Karelen) har man utvecklat lösningar som förbättrar klientens eller patientens service som en helhet. Vid varje hälsocentral i landskapet har man bildat ett så kallat integrationsteam som samlas minst en gång i månaden för att dryfta hur man kunde minska bollandet av klienter fram och tillbaka.
Ett klubbhus är ett fint exempel på organisationsverksamhet. Det är frågan om en gemenskap som rehabiliteringsklienter, alltså medlemmarna, och de anställda har bildat tillsammans. Den utgör en bro mellan vårdsystemet och det vanliga livet via social delaktighet, arbete och studier. Rehabiliteringsklientens livskvalitet förbättras, vårdbehovet minskar och återgången till arbetslivet stöds. Samtidigt får rehabiliteringsklienten en möjlighet att utnyttja sina förmågor till allas fördel i gemenskapen.
Totalreformen av mentalvårds- och rusmedelslagstiftningen klar i år
Arbetet med att bereda totalreformen av mentalvårds- och rusmedelslagstiftningen har pågått en lång tid. Det egentliga beredningsskedet inleddes ifjol men redan innan det utredde man utförligt revideringsbehoven med olika organisationer och experter samt myndigheter. De rapporter som skrivits utifrån dessa var på omfattande remiss 2011. Under den egentliga lagberedningen som inleddes för ett år sedan har det dessutom ordnats diskussionsmöten. Som bäst pågår ett arbetsgruppsarbete där den nya lagstiftningen finslipas.
Ytterligare information
Lotta Hämeen-Anttila, regeringsråd, tfn 02951 63406
Helena Vorma, medicinalråd, tfn 02951 63388
Virve Flinkkilä, specialsakkunnig, tfn 050 502 0512
Stärkande av självbestämmanderätten för klienter och patienter