Arbetsrelaterad stress kan förebyggas

Arbetsrelaterad stress är ingen okontrollerbar naturkraft som slår till när det vill sig. "Det går att förebygga faktorer som orsakar stress och andra psykosociala risker. Det är inte fråga om något mystiskt, utan om att bygga upp vardagliga funktionsmönster", säger chefen för policyenheten vid arbetarskyddsavdelningen Liisa Hakala.

På avdelningen samordnas den finska verksamheten inom den europeiska kampanjen "Friska arbetsplatser förebygger stress". Kampanjen genomförs i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna och andra aktörer inom arbetslivet.

Enligt europeiska arbetsmiljöbyrån uppskattas stress bidra till mer än hälften av alla förlorade arbetsdagar, tillsammans med andra psykosociala faktorer. Enligt Hakala beror fenomenet inte på människors försämrade förmåga att tåla press, utan på förändringar i samhället och arbetslivet.

"Den upplevda belastningen kan t.ex. bero på bristfällig planering och organisering av arbetet, eller av en dålig social atmosfär. I synnerhet vid kunskapsarbete belastas man av kravet att alltid vara tillgänglig, eller upplevelsen av ett sådant krav, samt av att göra flera saker samtidigt. Arbetslivets osäkerhet gör också att trycket ökar."

Kompetens och arbete måste mötasArbetsrelaterad stress uppkommer som en följd av flera faktorer. "Kompetensen och arbetsuppgifterna bör mötas så att kraven på jobbet inte hela tiden överträffar ens förmåga att klara av dem. Det är viktigt att sammanpassa familjeliv och arbete, likaså att ha möjlighet att påverka hur arbetet utförs. Brist på erkännande, osakligt bemötande och trakasserier, otydliga och motstridiga anvisningar och ständig brådska ökar risken för stress", säger Hakala.

Endast omkring var tredje arbetsplats i Europa har förfaranden för att förebygga psykosociala risker. Antalet verkar lågt med tanke på att det har forskats mycket i ämnet och det finns färdiga modeller att tillgå. Hakala tror att bristerna beror på antagandet att det är svårt att ta itu med den här sortens ämnen. Psykosociala risker kan emellertid kontrolleras såsom arbetsplatsens övriga hälso- och säkerhetsärenden: med god planering, organisering, gott ledarskap och konstruktiva tillvägagångssätt. Även det sociala och psykologiska kapitalet har en betydelse.

"Förtroende, gemensamma värden och normer och att verka tillsammans för det gemensamma bästa är en del av det sociala kapitalet som konstaterats minska risken för insjuknande och depression. En uppmuntrande atmosfär utgör å sin sida ett starkt psykologiskt kapital. Dess komponenter är bl.a. uthållighet, självkänsla och optimism d.v.s. saker med vars hjälp man vågar anta utmaningar och klarar motgångar."

Praktiska modellerEnligt Hakala kan man på varje arbetsplats göra mycket för att kontrollera stress genom att bearbeta ämnet tillsammans. Bestämmelser och avtal ger olika möjligheter att t.ex. anpassa arbetstiderna till behoven. Det är viktigt att informera om dessa möjligheter på arbetsplatserna på ett möjligast praktiskt sätt.

Friska arbetsplatser förebygger stress -kampanjen sprider information om orsakerna till och följderna av stress och framförallt om metoder för att förebygga och kontrollera stress. Med hjälp av kampanjmaterialet och verktygslådan vill man erbjuda idéer och underlätta genomförandet av åtgärder som förebygger stress på arbetsplatsen. Stressen bekämpas på kampanjens webbplats, på Twitter och på Facebook.

Hakala betonar att förebyggandet av stress börjar redan under arbetsintervjun. "Det är viktigt med öppenhet när det gäller arbetets innehåll och krav och den arbetssökandes kompetens, för att arbetet och den som utför det ska mötas på bästa sätt. Dessutom krävs ett grundligt inlärningsskede. Därefter bör man se till att utöka kompetensen och att hålla arbetsbördan på en lämplig nivå också i föränderliga situationer. Även om man fördjupar sig i de här ämnena i utvecklingssamtalen, bör man inte glömma växelverkan i vardagen."

Som exempel på konkreta metoder nämner Hakala att man t.ex. parvis kan behandla kundsituationer som tynger en innan man går hem, för att de inte ska förstöra nattsömnen. När det gäller e-post kan man komma överens om att de inte skickas kvällstid och under helger, eftersom de styr en att arbeta under fritiden. Personalen kan ges möjlighet att på förhand kommentera de ärenden som behandlas under möten, för att också arbetsgemenskapens tystare medlemmar ska få sin röst hörd. Att gemensamt glädjas åt framgångar och att bli tackad är i sin tur sporrande.

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. "Arbetsgivaren ska beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. När de här aspekterna är under kontroll, blir resultatet välmående, produktivitet och konkurrenskraft."

Mer information får du på webbsidan www.riskithaltuun.fi, på Twitter på adressen @STM_stressi samt på Facebook på Stressi hallinnassa! -sidan.

Text: Paula Mannonen