Regeringens förslag om teknologistödd bedömning av vårdbehov inom primärvården

Regeringen föreslår att hälso- och sjukvårdslagen ska ändras för att möjliggöra teknologistödd bedömning av vårdbehov med medicintekniska produkter. I den gällande lagen föreskrivs det att bedömningarna av vårdbehovet ska göras av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Den föreslagna ändringen hänför sig till regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. I regeringsprogrammet är ett av målen att det ska vara möjligt att använda AI inom hälso- och sjukvården och för automatisering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Ändringarna ska göras så att patienternas grundläggande fri- och rättigheter inte äventyras. Patienten ska till exempel alltid ha rätt att få sitt vårdbehov bedömt av en yrkesutbildad person.

Regeringspropositionen om den föreslagna ändringen ska lämnas till riksdagen hösten 2026.

Regeringen vill också förtydliga välfärdsområdenas uppgifter med syftet att förbättra förutsättningarna för förebyggande social- och hälsovård. I praktiken handlar förebyggandet om att främja patienternas hälsa och välfärd genom tidig behandling och hänvisning till vård.

Regeringen har gett en regeringsproposition till riksdagen med förslag till preciseringar i hälso- och sjukvårdslagen och kunduppgiftslagen (RP 159/2025). Ändringarna skulle möjliggöra behandling av patientuppgifter och kontakt med patienter inom de förebyggande hälso- och sjukvårdstjänsterna med respekt för skyddet för personuppgifter och självbestämmanderätten. Man ser också till att kraven i bestämmelserna om dataskydd uppfylls och att de grundläggande och mänskliga rättigheterna tryggas.

Projektet för att förbättra förutsättningarna för förebyggande framskrider stegvis

Social- och hälsovårdsministeriet gör enligt regeringsprogrammet en förutredning också om övriga lagstiftningsbehov i anknytning till automatisering och AI inom social- och hälsovården. Samtidigt utreds hur patientuppgifterna inom social- och hälsovård skulle kunna användas i större utsträckning i förebyggande syfte för att tillgodose klienters och patienters behov. 

I praktiken betyder det att man till exempel inom socialvården skulle kunna utnyttja dataanalyser för att genom förebyggande åtgärder minska behovet av de tyngsta tjänsterna, eller för att rikta screeningundersökningarna mera effektivt inom vården.  

Inom projektet utreds också övriga lagstiftningsmässiga ändringsbehov som gäller beslutsfattandet eller behovet av automatisering och möjligheten att utnyttja automatisering.  

Regeringens ändringsförslag som baserar sig på utredningarna ska överlämnas till riksdagen år 2027. 

Mer information:

Outi Äyräs-Blumberg, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 260, [email protected]