Regeringen föreslår flera ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa för att öka sysselsättningen
Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition vars syfte är att se över utkomstskyddet för arbetslösa så att incitamenten att arbeta blir starkare än för närvarande. De föreslagna ändringarna gäller arbetsvillkoret för löntagare, jämkningen av arbetslöshetsförmåner, begynnelsetidpunkten för rätten till arbetslöshetsförmåner och barnförhöjningarna som betalas i samband med arbetslöshetsförmåner.
En löntagare kan få arbetslöshetsdagpenning om arbetsvillkoret uppfylls. För närvarande beräknas uppfyllandet av arbetsvillkoret på basis av kalenderveckor i arbete. Huvudregeln är att 18 timmar eller mer arbete under en kalendervecka tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Enligt propositionen ska uppfyllandet av arbetsvillkoret i fortsättningen beräknas utifrån inkomsterna av lönearbete. I och med ändringen uppfylls arbetsvillkoret i fortsättningen i regel på basis av den lön som betalats under en kalendermånad.
Tiden som krävs för uppfyllandet av arbetsvillkoret förlängs så att den i fortsättningen är 12 arbetsvillkorsmånader. Med arbetsvillkorsmånad avses i regel en sådan kalendermånad under vilken arbetsinkomsten före förskottsinnehållning är minst 930 euro i månaden. Arbetsvillkoret kan uppfyllas också genom halva arbetsvillkorsmånader. Arbetsvillkoret behöver inte heller i fortsättningen uppfyllas genom kontinuerligt arbete, utan granskningsperioden är fortsättningsvis 28 månader. Dessutom kan granskningsperioden förlängas av godtagbara skäl också i fortsättningen.
I bestämmelserna om inkomstrelaterad dagpenning görs de ändringar som följer av ändringarna i arbetsvillkoret. Till följd av ändringarna motsvarar den inkomstrelaterade dagpenningen i fortsättningen bättre personens faktiska inkomstnivå som grundar sig på arbete före beräkningen av beloppet av inkomstrelaterad dagpenning.
Ändringar i det skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen, självrisktiden och barnförhöjningarna
I propositionen föreslås att det skyddade beloppet ska slopas vid jämkning av arbetslöshetsförmåner. Med det skyddade beloppet avses den del av inkomsten som inte beaktas vid uträkningen av beloppet av en jämkad arbetslöshetsförmån. För närvarande är det skyddade beloppet 300 euro under en jämkningsperiod om en månad och 279 euro under en jämkningsperiod om fyra på varandra följande kalenderveckor. Efter slopandet av det skyddade beloppet räknas den jämkade arbetslöshetsförmånen ut så att hälften av all den intjänade bruttoinkomsten har en reducerande inverkan på den arbetslöshetsförmån som betalas till en helt arbetslös person.
I propositionen återgår antalet självriskdagar för arbetslöshetsförmånen från fem till sju, vilket betyder att rätten till arbetslöshetsförmån i fortsättningen börjar efter en självrisktid på sju arbetslöshetsdagar. I propositionen återinförs dessutom periodiseringen av semesterersättning som betalas när ett heltidsarbete som varat i över två veckor upphör, varvid arbetslöshetsförmån inte betalas för den tid över vilken semesterersättningen periodiseras. Periodisering av semesterersättningen innebär att semesterersättningen för lönearbete divideras med den genomsnittliga dagslönen för arbetet.
I propositionen föreslås att barnförhöjningarna i samband med arbetslöshetsförmåner avskaffas. Avskaffandet av höjningarna medför ändringar i rörlighetsunderstödets belopp samt i vissa bestämmelser om finansiering av arbetslöshetsförmåner.
De ändringar som gäller slopandet av det skyddade beloppet vid jämkning av arbetslöshetsförmåner och avskaffandet av barnförhöjningarna ökar enhetligheten mellan utkomstskyddet för arbetslösa och andra förmåner som tryggar utkomsten, eftersom till exempel de förmåner som betalas med stöd av sjukförsäkringslagen inte innehåller barnförhöjningar eller skyddade belopp.
Syftet med ändringarna är att förenkla systemet med utkomstskydd för arbetslösa
Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att förenkla och förtydliga systemet med utkomstskydd för arbetslösa, öka sysselsättningen genom att förbättra incitamenten för sysselsättning samt stärka de offentliga finanserna. De föreslagna åtgärderna är också ett steg mot ett allmänt stöd enligt regeringsprogrammet.
Ändringarna beräknas öka sysselsättningen med över 20 000 personer, vilket enligt finansministeriets bedömning stärker de offentliga finanserna med cirka 550 miljoner euro. Ändringarna har även en direkt effekt på utgifterna för arbetslöshetsförmåner, vilket stärker de offentliga finanserna med cirka 250 miljoner euro. Den totala stärkande effekt som ändringarna har för de offentliga finanserna kan uppgå till cirka 800 miljoner euro.
Avsikten är att de ändringar som gäller förlängning av självrisktiden och periodisering av semesterersättningen träder i kraft den 1 januari 2024. Slopandet av barnförhöjningen och det skyddade beloppet vid jämkning av arbetslöshetsförmåner avses träda i kraft den 1 april 2024. Ändringarna i arbetsvillkoret för löntagare ska träda i kraft den 2 september 2024.
Mer information:
Liisa Siika-aho, avdelningschef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 085, fornamn.efternamn@gov.fi
Marjaana Maisonlahti, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 288, fornamn.efternamn@gov.fi
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 321, fornamn.efternamn@gov.fi