Strukturerna för social- och hälsovården har reformerats, nu är det innehållets tur
Social- och hälsovårdsministeriet har inlett en reform av innehållen och lagstiftningen på social- och hälsovårdsområdet. Reformen av innehållen är ett naturligt led i den reform av social- och hälsovårdsstrukturerna som slutfördes för drygt ett år sedan.
Utöver innehållen ska också styrningen av välfärdsområdena ses över så att den motsvarar de nya strukturerna och de nationella målen för social- och hälsovård som uppdaterades i början av året.
Ett tillräckligt kunskapsunderlag för ändringarna kräver utredningar
Reformen av social- och hälsovårdsinnehållen ska genomföras stegvis under åren 2023-2027 genom ändringar i lagstiftning och olika program och projekt. Som grund för ändringarna i lagstiftningen behöver man ett tillräckligt kunskapsunderlag.
Före lagberedningen görs det olika utredningar som säkerställer att ändringarna är evidensbaserade.
- En bra lagberedning innefattar en bedömning av huruvida ändringarna ska utfärdas genom lag eller om de kan genomföras genom styrningen, säger lagstiftningsdirektör Kirsi Ruuhonen.
Syftet med lagändringarna är att se till att välfärdsområdena lyckas med sina uppgifter
Ett av syftena med lagändringarna är att stödja välfärdsområdena så att de kan ordna social- och hälsovårdstjänsterna på bästa möjliga sätt. Bestämmelserna är dessutom för detaljerade och behöver därför ses över.
- När man granskar lagstiftningen gällande välfärdsområdets uppgifter är det bra att komma ihåg att välfärdsområdenas finansiering påverkas av ändringar i uppgifternas omfattning eller kvalitet, säger Ruuhonen.
De största lagstiftningsprojekten gäller reformerna av hälso- och sjukvårdslagen, socialvårdslagen och delar i lagen om ordnande av social- och hälsovård, och de genomförs stegvis genom flera regeringspropositioner. Målet är att lagstiftningen ska bli så ändamålsenlig och bra som möjligt och att det under beredningen ska finnas tillräckliga möjligheter för samarbete och dialog mellan välfärdsområdena.
Övriga viktiga reformhelheter är till exempel barnskyddslagstiftningen och bestämmelserna om klient- och patientuppgifterna. Genom att reformera lagstiftningen gällande social- och hälsovårdspersonalen vill man bland annat förnya arbetsfördelningen så att de anställda inom social- och hälsovården kan koncentrera sig på de uppgifter som motsvarar deras kompetens.
Dessutom måste man säkerställa att det genom lagstiftningen finns förutsättningar för den digitalisering och teknologi som behövs.
Ett smidigt servicesystem förbättrar tillgången till vård och tjänster
Det huvudsakliga målet för reformen av innehållen är att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna och säkerställa tillgången till tjänster och tjänsternas kontinuitet. I samband med reformen av lagstiftningen kan man också bedöma om bestämmelserna innehåller oändamålsenliga hinder som behöver undanröjas. Man ska till exempel granska möjligheten att samordna socialvårdstjänsterna med hälso- och sjukvårdstjänsterna bättre i lagstiftningen. Genom gemensamma tjänster skulle det bli lättare att tillhandahålla den servicehelhet som kunden behöver till exempel inom tjänsterna för äldre. Det skulle också bli lättare att hantera de kunduppgifter som det för närvarande föreskrivs separat om för socialvården och hälso- och sjukvården. I ett smidigt servicesystem får kunderna de tjänster som de behöver.
- Välfärdsområdena ansvarar för att ordna tjänster enligt behov för befolkningen i området. Och Statsrådet ska genom lagstiftningen, den övriga styrningen och finansieringen säkerställa att välfärdsområdena har möjlighet att lyckas med sin uppgift, säger Kirsi Ruuhonen.
Med tanke på resultaten är det viktigaste att se över de principer som styr de nationella valen av tjänster och metoder och att utreda om det under denna regeringsperiod är möjligt att fastställa vilken nationell instans som ska bestämma vilka tjänster eller metoder som ska höra till det offentliga tjänsteutbudet.
Systemet för styrningen av välfärdsområdena reformeras
Regeringen har till justitieministeriet framfört ett förslag om att styrningen av välfärdsområdena ska samordnas.
Avsikten är att finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet inom ramen för sin behörighet ska ansvara för styrningen tillsammans också efter de föreslagna lagändringarna.
Den allmänna styrningen, planeringen, utvecklingen och övervakningen av social- och hälsovården ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den riksomfattande social- och hälsopolitiken samt för beredningen av de nationella målen för social- och hälsovården och för att dessa mål beaktas i styrningen av välfärdsområdenas verksamhet.
- Systemet för styrningen av välfärdsområdenas social- och hälsovård reformeras som en del av social- och hälsovårdsministeriets nationella servicereform. Målet är att ordnandet av social- och hälsovården och styrningen av innehållen ska fungera som en samordnad helhet så att styrningen ger bättre resultat och får större nationell betydelse, säger Andreas Blanco Sequeiros, direktör för avdelningen för styrning av social- och hälsovården.
Problemet med personalbristen måste lösas snabbt
Lagstiftningen är en viktig del av innehållsreformen, men utöver lagändringarna pågår också ett långsiktigt programarbete med att försöka lösa problemet med bristen på personal inom social- och hälsovårdssektorn.
Utöver reformen av lagstiftningen gällande personalen genomförs också programmet Ett gott arbete med målet att personalen ska räcka till och att det ska finnas en tillräcklig tillgång till arbetskraft. Programmet innefattar bland annat åtgärder för att öka utbildningen och ordna handledning för de anställda för att de ska orka bättre i arbetet.
Social- och hälsovårdsministeriet har också beviljat statsunderstöd till exempel för försök med nya lösningar för arbetsfördelningen. En del försök kommer att bli klara redan i år.