Hur kan social- och hälsovården dra nytta av digitaliseringen effektivt? – Ny handbok
Digitaliseringen inom social- och hälsovården framskrider med fart. Nu har det getts ut en handbok om digitaliseringen som innehåller praktiska lösningar för att öka den digitala kompetensen och organisera digitaliseringen. Handboken är avsedd för välfärdsområdenas ledning, de som ansvarar för digitaliseringslösningarna och för läroanstalterna och personalen inom social- och hälsovården.
Syftet med digitaliseringen är att bättre klara av utmaningarna inom branschen, till exempel personalbristen och utvecklingsbehoven i servicesystemet. Till exempel artificiell intelligens kan användas för att införa automatiska bakgrundsfunktioner som befriar personal från rutinmässiga arbetsuppgifter, som samtidigt gör det möjligt att erbjuda medborgarna tjänster på ett smidigt sätt oberoende av plats.
Den digitala kompetensen är avgörande
Genom digitala lösningar inom social- och hälsovården kan man effektivisera servicesystemet och dämpa kostnadsökningen, men det kräver att man kan utnyttja dem så mångsidigt som möjligt.
Under arbetet med handboken kartlade man nuläget vad gäller kompetensen och personalens upplevelser av brister i det digitala kunnandet på olika områden. Utifrån kartläggningen har man i handboken samlat metoder som kan användas för att främja den digitala kompetensen inom social- och hälsovårdsbranscherna och för att förbättra den digitala kompetensen och verksamhetskulturen i arbetsgemenskapen.
Enligt utredningen varierar nivån på personalens digitala kompetens mellan regionerna, de anställda och organisationerna. I synnerhet bristen på AI-kunnande visade sig vara en stor utmaning, trots att det anses vara viktigt. Även i de grundläggande digitala kunskaperna fanns det brister.
Handboken erbjuder konkreta lösningar som stärker den digitala kompetensen. I handboken rekommenderas bland annat nätverkande med läroanstalter för att skapa ett mentorsystem för digitaliseringen där det tekniska kunnandet förenas med substanskunnandet. Det förväntas också att de anställda själva utvecklar sitt kunnande aktivt och vågar ta initiativ.
Bästa praxis och rekommendationer
Handboken innehåller god praxis för utvecklandet av kompetensen och förslag om hur kompetensutvecklingen kan organiseras och om vilka fortsatta åtgärder som borde vidtas.
Bland annat följande åtgärder rekommenderas:
- Bättre samarbete med läroanstalter: Kompetensen kan ökas och utvecklas genom nationellt och regionalt samarbete mellan välfärdsområdena och läroanstalterna.
- Ledningen av den digitala kompetensen: Den digitala kompetensen ska beaktas som en del av ledningen av förändringar och främjandet av arbetsförmågan.
- Personalens delaktighet: En arbetskultur som präglas av delaktighet stärker motivationen och främjar innovation. Nya processer: När digitaliseringen organiseras bedöms behovet att förnya processerna.
Med grund i rekommendationerna i handboken kan den digitala kompetensen utvecklas så att den stöder behoven i branschen och gör det möjligt att uppnå digitaliseringens fulla potential.
Handboken bidrar till de strategiska programmen
Utredningen hänför sig till det pågående programmet för ett gott arbete, som bland annat syftar till att främja personalens kompetens och välbefinnandet i arbetet. Handboken stöder dessa syften genom att den erbjuder konkreta verktyg för att kunna dra nytta av digitaliseringen.
Handboken har på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet utarbetats av utredare HVD Merja Tepponen, HVD Outi Ahonen från yrkeshögskolan Laurea och SVD Tuuli Turja från Tammerfors universitet.
Mer information
Merja Tepponen, utredare merja.tepponen@gmail.com , tfn 0400655197
Tia-Maria Kirkonpelto, specialsakkunnig, tia-maria.kirkonpelto@gov.fi, tfn 0295 163 264
Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, jukka.lahesmaa@gov.fi, tfn 0295 163 139