Finland på fjärde plats vid jämförelsen av jämställdheten i EU-länderna

Jämställdheten i Finland placerar sig på fjärde plats i Europeiska unionen. Vid jämförelsen mättes jämställdheten på flera olika delområden, såsom arbetsmarknaden, hälso- och sjukvården och maktutövningen.

Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE offentliggjorde det sjunde jämställdhetsindexet den 24 oktober 2022. Med indexet mäts jämställdheten på sex olika delområden: makt, kunskap, arbete, hälsa, pengar och tid. Det används 31 olika indikatorer för att mäta jämställdheten. Rapporten innehåller också ett specialtema som i år är fördelningen av omsorgsansvaret under covid-19-pandemin.  

Största delen av uppgifterna i det sjunde indexet är från år 2020. 

Jämställdheten i fråga om maktutövningen har ökat kraftigast, och i fråga om kunskapen har jämställdheten försämrats ytterligare

Det totala indextalet i EU är nu 68,6. Talet 100 beskriver fullständig jämställdhet. Ökningen är jämfört med den föregående mätningen 0,6 poäng, och jämfört med 2010 5,5 poäng. Den långsamma utvecklingen uppmärksammas i rapporten. Covid-19-pandemin och de negativa konsekvenser som den haft för jämställdheten hotar att bromsa utvecklingen. Vi har för första gången sedan år 2010 gått tillbaka i utvecklingen till exempel när det gäller utbildnings- och arbetsmöjligheterna, hälsan och tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster. 

Hälsoområdet har de högsta poängen (88,7) i EU:s totalpoäng, och maktutövningen (57,2) och kunskapen (62,5) de lägsta. De allra lägsta poängen (52,1/54,1) ses inom ekonomiskt beslutsfattande och segregationen inom utbildningen.

Totalt sett har poängen för maktutövningen stigit mest. Den har stigit med 2,2 poäng jämfört med den föregående mätningen, och sedan år 2010 med 15,3 poäng. Särskilt inom det ekonomiska beslutsfattandet har läget blivit bättre. Jämställdheten har stigit med 3,3 poäng jämfört med den föregående mätningen. Den har ökat särskilt i de länder där man använder könskvoter. 

I fråga om kunskapen ser man nu för andra gången en nedgång i de totala poängen, och sedan år 2010 har jämställdheten ökat med bara 2,7 poäng. Inom utbildningen i EU är segregationen på grund av kön ett stort problem, och man har inte lyckats minska den.  

Finland bättre än EU i genomsnitt, men utvecklingen går långsamt

Finlands totala poäng är 75,4, vilket är knappa 7 poäng över EU:s medeltal. Ökningen jämfört med i fjol är 0,1 poäng. Sedan 2010 har Finlands indextal stigit med 2,3 poäng. Enligt EIGE:s klassificering hör Finland till de som har ett högre nationellt poängtal än EU:s medeltal, men utvecklingen går långsammare än inom EU i genomsnitt.
 
Finlands poäng har stigit endast på hälsoområdet, och poängtalet är nu 92,6. Jämfört med den föregående mätningen har det stigit med 3,1 poäng. På områdena pengar och kunskap har Finlands resultat däremot försämrats med 0,4 poäng. På området pengar antas nedgången bero på att den ekonomiska jämställdheten har sjunkit (-0,7). På området kunskap är det segregationen inom ut-bildningen som sänker poängen. Finland kommer nu på plats 26. I övrigt har ändringarna varit små för Finlands del.

Enligt ministern för jämställdhetsfrågor Thomas Blomqvist var resultaten väntade: ”Det positiva med resultaten är att vi som helhet har gått framåt. Men det borde gå snabbare. Under regeringsperioden har vi genomfört många reformer som främjar jämställdheten och satt upp långsiktiga mål för framtiden, men det tar tid innan de ger resultat. Det viktigaste är att vi inte går bakåt, och att vi fortsätter arbeta för jämställdheten.”

Inga stora förändringar på toppen - Finland kommer på fjärde plats

De tre länderna i toppen är Sverige, Danmark och Nederländerna, varav den sistnämnda steg till tredje plats i den senaste mätningen. Finland gick förbi Frankrike till fjärde plats. Nio länder fick över 70 poäng. Endast Sverige fick över 80 poäng. 

Att Finland steg uppåt beror också på att Frankrikes poäng sjönk. Av de tre toppländerna förbättrade Nederländerna sina resultat mest, men placeringen blev samma som förut.  

Covid-19-pandemin synliggjorde det ojämställda omsorgsansvaret 

Inom årets specialtema granskade man hur omsorgsansvaret fördelades mellan kvinnor och män under pandemin. Hur omsorgsansvaret fördelades granskades i ljuset av förändringarna i barnskötseln, långtidsvården, hushållsarbetet och de flexibla arrangemangen i arbetslivet. Uppgifterna samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes i EU-medlemsstaterna under juni och juli.  

När det gäller Finland visade det sig att kvinnor ansvarar för barnskötseln oftare än män. År 2021 uppgav 42 procent av kvinnorna och bara 13 procent av männen att de ansvarar för all skötsel eller största delen av skötseln av barn i åldrarna 0–11. Under pandemin skötte 38 procent av kvinnorna och 15 procent av männen sina 0–11-åriga barn eller barnbarn över fyra timmar per dag. Av de som skötte barn var det färre kvinnor än män som deltog i samhällelig verksamhet, hobbyer eller annan verksamhet minst tre gånger i veckan (kvinnor 76%, män 85%). År 2021 var det bara knappa 10 procent av både kvinnorna och männen som bestämde att ändra sina arbetstider för att sköta sina barn eller någon släkting. Procenten hör till de lägsta i EU. 

Kvinnorna ansvarade också för det mesta för hushållsarbetet. År 2021 uppgav 61 procent av kvinnorna och 13 procent av männen att de sköter allt hushållsarbete eller största delen av hushållsarbetet. Under pandemin använde 11 procent av kvinnorna och 6 procent av männen över fyra timmar per dag för hushållsarbete.

Jämfört med de andra medlemsstaterna sökte närståendevårdare i Finland oftare utomstående stöd för en närståendes långvariga vård 

År 2021 fick en stor del av både kvinnorna (85%) och männen (94%) vid behov hjälp av släktingar, grannar eller vänner med plikter i anknytning till långvarig vård av en närstående. Många kvinnor (73%) och män (75%) fick dock också hjälp av sjukskötare och/eller assistenter med omsorgen. De här procenterna är betydligt högre än i de andra EU-länderna. Städare och hjälpredare till hemmet anlitades av 69 procent av kvinnorna och 74 procent av männen. Finlands procenter för kvinnor och män som använder utomstående hjälp hör till de största i medlemsstaterna. Kvinnorna tyr sig i regel mindre till utomstående stöd än männen. 

Jämställdhetsindex

Med hjälp av jämställdhetsindexet kan man se hur jämställdheten i de olika EU-länderna utvecklas vid olika tider. Genom indexet får man information om utmaningar och framsteg i fråga om jämställdheten, som också kan användas som grund för beslutsfattandet. Indexet har publicerats sedan år 2013. Från och med år 2019 har indexet publicerats årligen. Sedan år 2019 har det också valts ett specialtema för varje årsrapport.

Ytterligare information

Laura Ollila, specialmedarbetare, tfn 0295 150 186, fornamn.efternamn@gov.fi
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 205, fornamn.efternamn@gov.fi (24.-25.10.2022)
Eeva Raevaara, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 205, fornamn.efternamn@gov.fi. (fr.o.m. 26.10.2022)