Utredare: Kompetensen vid sjukhusen måste centraliseras för att man ska kunna garantera kvaliteten

De utredningar om principer för specialområdena i samband med reformen av arbetsfördelningen mellan sjukhusen som social- och hälsovårdsministeriet har beställt är klara. Rapporterna gäller arbetsfördelningen i fråga om ortopedi och traumatologi, cancerkirurgi, vissa konservativa medicinska områden samt mun- och tandvård.

Målet är att det vid alla behandlande enheter ska finnas tillräcklig kompetens både under jourtid och i den icke-brådskande vården. Genom att centralisera kompetensen kan man förbättra patientsäkerheten och kvaliteten. Utredarna överlämnade sina rapporter till familje- och omsorgsminister Juha Rehula den 1 februari.

Cancerkirurgin måste koncentreras till större enheter

Enligt utredarna måste kompetensen inom cancerkirurgin koncentreras till större enheter än för närvarande, och man måste komma överens om arbetsfördelningen mellan sjukhusen. Det är det enda sättet att garantera att patienterna har lika tillgång till cancerkirurgi och lika vårdmöjligheter. Reformen förutsätter att tillgången till cancerkirurgi följs upp såväl nationellt som regionalt, att det förs register enligt cancerform och sjukhus, att man rapporterar om vårdresultat och att verksamheten styrs administrativt.

Vid centralsjukhusen ska man fortsättningsvis kunna utföra vanliga canceroperationer på enhetliga grunder. Det gäller t.ex. tjocktarmscancer, urologisk cancer och bröstcancer. Vid sjukhusen bör det finnas tillräckligt med yrkesutbildade personer inom olika områden och multidisciplinära arbetsgrupper som deltar i cancervården.

Det är skäl att på riksnivå koncentrera riskfylld och krävande cancerkirurgi och ovanliga canceroperationer till universitetssjukhusen och till centralsjukhus med omfattande jour. De regionala cancercentrum som ska inrättas i anslutning till universitetssjukhusen bör bära ett betydande kliniskt ansvar för cancerkirurgin som helhet inom sina egna specialupptagningsområden.

Utredarna väntar sig att man, med hjälp av riktlinjerna för hur cancerkirurgin ska ordnas och centraliseras, ska kunna koncentrera cancerkirurgin till färre än 20 sjukhus under de närmaste åren. Under de senaste åren har vissa canceroperationer utförts vid 30–40 olika sjukhus.

Kvantitativa kriterier för enheter som utför ortopediska operationer

Operationer inom ortopedi och traumatologi utförs i stor utsträckning inom både den privata och den offentliga hälso- och sjukvården. Enligt utredarna har forskning visat att stora enheter bättre än små enheter kan uppnå en högre och jämnare kvalitet på verksamheten, en mera enhetlig vårdpraxis och lägre kostnader för ingreppen. Det är därför motiverat att koncentrera en del av operationerna enbart till universitetssjukhusen och en del till sjukhus med omfattande jour och andra sjukhus inom specialupptagningsområdena.

Utredarna understryker att kompetensen vid de jourmottagningar som vårdar skadade patienter bör garanteras och att anledningarna till icke-brådskande ortopediska ingrepp bör samordnas. De föreslår kvantitativa och funktionella kriterier för vid hurdana enheter operationer ska kunna utföras. Enheter som bedriver endoproteskirurgi ska t.ex. förutsättas utföra minst 600 höft- och knäledsprotesoperationer per år (i medeltal 300 höftledsprotesoperationer och 300 knäledsprotesoperationer). Alla anställda vid sjukhuset ska vara särskilt väl förtrogna med dessa operationer, och patientens väg genom vårdkedjan ska vara välplanerad.

Mun- och tandvård

Typiskt för den mun- och tandvård som ska centraliseras är att behandlingarna kräver samarbete mellan många medicinska och odontologiska specialområden. Enligt utredarna bör ortopediska operationer i ansiktet kunna göras vid sjukhus med omfattande jour och delvis också vid andra centralsjukhus. Det är motiverat att utföra krävande ingrepp huvudsakligen inom oral och maxillofacial kirurgi vid universitetssjukhusen.

Inom mun- och tandvården ges särskilt krävande vård såväl vid sjukhusen som under långa perioder inom öppenvården, t.ex. i fråga om tandreglering och käk- och tandprotetisk behandling. Tillgången till specialistvård varierar redan nu regionalt och beroende på befolkningsgrupp. Det förväntas att tillgången kommer att försämras ytterligare på grund av bristen på specialisttandläkare och i takt med att befolkningen blir äldre. Utredarna föreslår att specialisttandläkartjänsterna omordnas i samband med social- och hälsovårdsreformen och att resurserna centraliseras i landskapen.

Konservativa områden

Enligt utredningen finns det orsak att centralisera konservativa områden i de fall då sällan förekommande eller krävande vård ska kunna upprepas eller kräver specialkompetens inom flera områden för att man ska kunna förvärva och upprätthålla tillräcklig kunskap och kompetens. Samtidigt bör man säkerställa att vården sker i rätt tid i enlighet med gällande vårdrekommendationer. I utredningen föreslås riksomfattande samordnande kompetenscentrum för vård t.ex. av inflammatoriska reumatiska sjukdomar och av andnings- och sömnstörningar och hypersomni.

Alla centraliserade vårdenheter ska i framtiden ha ett enhetligt kvalitetssystem, och rapporteringen ska vara enhetlig, förpliktande, kontinuerlig och transparent. När man utvecklar rapportering och kollegial utvärdering bör man särskilt beakta de mest utsatta patientgrupperna.

Enligt rapporten bör det finnas möjlighet till trombolys vid hjärninfarkt inte endast vid sjukhus med omfattande jour utan även vid sådana jourmottagningar i områden med långa avstånd vid vilka det dygnet runt finns möjlighet till datortomografi av huvudet och i samband med det av blodådror samt åtminstone kontakt på distans till en neurolog. Vid misstanke om massiv artärtrombos bör patienten omedelbart kunna flyttas till ett universitetssjukhus.

Vid alla sjukhus med samjour dygnet runt bör det finnas en centraliserad rehabiliteringsenhet för hjärninfarktpatienter. Höftfrakturpatienter bör inom 1–2 dygn kunna flyttas från operationsavdelningen till en geriatrisk rehabiliteringsavdelning i närheten av de operativa enheterna.

Det föreslås att ballongvidgning vid hjärtinfarkt ska koncentreras till sjukhus med omfattande jour och dessutom till Vasa centralsjukhus och andra centralsjukhus som uppfyller kvalitetskriterierna. Planerade kateteringrepp i fråga om aortaklaffen bör koncentreras till universitetssjukhus och till sådana sjukhus med omfattande jour vid vilka det utförs tillräckligt med operationer och där teamen har tillgång till hjärtkirurgisk kompetens.

Utredningarna (på finska):

• Principer för ordnande av ortopedi och traumatologi på 2020-talet http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3857-1Linkki toiselle sivustolle
• Principer för ordnande av kirurgisk behandling av cancersjukdomar på 2020-talet http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3858-8Linkki toiselle sivustolle
• Principer för ordnande av specialiserad sjukvård inom mun- och tandvården på 2020-talet http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3859-5Linkki toiselle sivustolle
• Principer för ordnande av konservativa specialområden på 2020-talet http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3860-1Linkki toiselle sivustolle

På webben

Samjouren och sjukhusnätverket, Reform av strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvårdenLinkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessä

Ytterligare information

• Timo Keistinen, medicinalråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3385
• Anne Koskela, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3384
• Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3382

Utredare

Ortopedi och traumatologi

• Petri Virolainen, överläkare, sjukhusdirektör, Åbo universitetscentralsjukhus, tfn 050 438 3662, petri.virolainen(at)tyks.fi
• Maija Pesola, överläkare, ortopedi, Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt, tfn 040 504 5574, maija.pesola(at)ksshp.fi

Cancerkirurgi

• Reijo Haapiainen, professor, Fimnet (Finnish Medical Network), tfn 040 731 3339, reijo.haapiainen(at)fimnet.fi
• Niilo Hendolin, medicine licentiat, specialist i urologi, ESSOTE (social- och hälsovårdstjänsterna i Södra Savolax), centralsjukhuset i S:t Michel, tfn 044 351 2788, niilo.hendolin(at)esshp.fi
• Mikael Victorzon, professor i kirurgi, överläkare, Vasa centralsjukhus/Åbo universitet (cancerkirurgi), tfn 040 554 1459, mikael.victorzon(at)vshp.fi

Konservativa områden

• Tiina Huusko, med. dr, specialist i invärtesmedicinska sjukdomar och geriatrik, specialkompetens i rehabilitering, tiina.maria.huusko(at)gmail.com

Mun- och tandvård

• Kari Konki, biträdande övertandläkare, Kuopio universitetssjukhus, tfn 040 591 7054, kari.konki(at)kuh.fi
• Juhani Laine, specialisttandläkare, docent, övertandläkare, Åbo universitetscentralsjukhus, tfn 050 562 7344, juhani.laine(at)tyks.fi