Skammen kring psykisk ohälsa minskar – hela samhället gynnas

Enligt Barometern för psykisk hälsa 2010 upplevde 38 procent av människor med psykisk ohälsa att de blev stämplade. Sju år senare var siffran ungefär densamma. Lyckligtvis kan man se tecken på att en förändring håller på att ske, eftersom stämplingen har många ne-gativa konsekvenser.

Om stigmat kring psykisk ohälsa inte minskar, söker de som behöver vård inte hjälp i tid. De kanske väntar med att söka hjälp tills situationen blir värre. De som lider av psykisk ohälsa behandlas också annorlunda än andra. Man vet att de får sämre vård än andra för sina fysiska sjukdomar. Det händer att olika fysiska symtom tolkas som psykiskt betingade. Det kan också hända att ingen märker att en människas funktionsförmåga försämras och att hon därför skulle behöva hjälp för att ta sig till vård, och detta leder till ökad ojämlikhet.

Stämplingen av människor med psykisk ohälsa inverkar också på servicesystemet, där det till exempel syns som strukturell diskriminering. Det är lättare att motivera behovet av en ny apparat inom hälso- och sjukvården än behovet av att införa psykosocial vård. Det senare kan lätt anses vara mindre brådskande och mindre nödvändigt eller möjligt att ersätta på något lättare och billigare sätt. På detta sätt blir människor ojämlikt behandlade i servicesystemet.

Världshälsoorganisationen WHO lanserade 2013 en handlingsplan för psykisk hälsa i Europa. I planen konstaterades att många människor med psykisk ohälsa undviker mentalvårdstjänster på grund av stigmatisering och diskriminering. Även dåliga erfarenheter av tillgången till vård eller dess tillräcklighet kan hindra människor från att söka vård. Enligt WHO:s handlingsplan bör tjänsterna reformeras på ett sätt som ökar de drabbades förtroende för att de blir hjälpta av vården. Vid strukturreformer av tjänsterna bör man med andra ord fästa vikt vid personalens yrkesskicklighet, att vården är tillräcklig och har effekt samt att det säkerställs att människorna upplever det som tryggt att söka vård. 

I Finland pågår för närvarande ett program för utveckling av social- och hälsocentraler. Ett av målen för programmet är att förbättra tillgången till lågtröskelvård för psykisk ohälsa.

Unga visar vägen för att minska stigmatiseringen

Unga söker hjälp för psykisk ohälsa i högre grad än tidigare. En förklaring till detta anses vara att kraven i de ungas liv har ökat. En förklaring kan också vara att skammen kring psykisk ohälsa har minskat bland unga. De unga kan tala om sina egna och varandras psykiska hälsa och vet att hjälp finns att tillgå vid behov.

Skammen och stigmat kring psykisk ohälsa kan också minskas genom att man stärker kunskaperna och färdigheterna i psykisk hälsa hos de unga och hos vuxna som arbetar med unga. Grunden för den psykiska hälsan byggs i flera avseenden upp i barndomen och ungdomen. En stor del av de psykiska sjukdomarna bryter ut under barndomen och ungdomen. Därför är det särskilt viktigt att stödja en god psykisk hälsa bland unga. Det har inverkan på hela livet. God psykisk hälsa förbättrar möjligheterna att lyckas i studierna, arbetslivet och vardagslivet. Ur samhällelig synvinkel är psykisk hälsa en viktig faktor i välfärden, och den inverkar i hög grad på människors deltagande i arbete och deras arbetsproduktivitet samt på människors känsla av meningsfullhet i livet.

När mentalvårdstjänsterna utvecklas så att de är tillräckliga och högklassiga, ökar använd-ningen av tjänsterna. Det är bra. Studier har nämligen visat att nyttan av en utvidgning av vården är mer än dubbelt så stor som samhällets kostnader för den. Att minska stigmat kring psykisk ohälsa är viktigt inte bara med tanke på den mänskliga dimensionen utan också för att minska samhällets kostnader.

Kirsi Varhila
Kanslichef
Social- och hälsovårdsministeriet