Begäran om utlåtande: Ändringar i lagstiftningen om arbetspensionerna
Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om utkastet till regeringens proposition om ändringar i arbetspensionslagstiftningen, dvs. pensionsreformen. Syftet med ändringarna är att eftersträva god avkastning på placeringar i den privata sektorns arbetspensionssystem, att begränsa de indexjusteringar som görs med arbetspensionsindex och att öka fonderingen av ålderspensionerna. Utlåtanden kan lämnas in till den 4 februari 2026.
I regeringens proposition föreslås de ändringar i arbetspensionssystemet som baserar sig på det avtal som ingicks mellan arbetsmarknadens centralorganisationer i januari 2025. I propositionen föreslås det ändringar i lagen om pension för arbetstagare, lagen om sjömanspensioner, lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar och i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag.
I utkastet till propositionen föreslås det att finansieringstekniken ska ändras så att man kan öka aktierisken. Solvensbestämmelserna ska dessutom lättas så att man kan ta mer placeringsrisker i alla investeringsklasser. Genom att öka risktagningen kan man eftersträva bättre avkastning på placeringar. Som motvikt till den ökade placeringsrisken föreslås det att finansieringstekniken ska ändras så att pensionsanstalterna klarar av att bära den ökande placeringsrisken.
Enligt förslaget ska möjligheten att ta kredit utvidgas så att den gäller alla fastighetsplaceringar som görs av arbetspensionsförsäkringsbolag, Sjömanspensionskassan, pensionsstiftelser och pensionskassornas dottersammanslutningar.
Fonderingen ska stärkas så, att det för finansieringen av kommande pensioner fonderas mer per år för ålderspensioner. Då fonderingen stärks och placeringarna ger bättre avkastning blir pensionssystemet rättvisare i synnerhet för de yngre generationerna.
Nytt i lagen är att det föreslås en indexbegränsning som ska tas i användning från och med år 2030. Indexbegränsningen inverkar på de årliga indexjusteringarna av löpande arbetspensioner så, att arbetspensionsindexet får under två på varandra följande år inte öka mer än lönekoefficienten under samma tid. Det betyder att arbetspensionerna inte skulle öka mycket mer än lönerna.
Ändringarna behövs med tanke på framtiden
Reformen av pensionssystemet baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Syftet med de planerade ändringarna i pensionssystemet är att säkerställa arbetspensionssystemets finansiella hållbarhet och att trygga en tillräckligt hög förmånsnivå. Ändringarna stärker även den offentliga ekonomin.
Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2026. Ikraftträdandet sker dock stegvis så att ändringarna i lagen om pension för arbetstagare och en del av ändringarna i lagen om sjömanspensioner föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
I samband med pensionsreformen uppdateras även statsrådets förordning om värdet av de konstanter som används vid beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter. Ett utkast till förordningen finns som bilaga till regeringens proposition. I promemorian nedan beskrivs de parametrar i förordningen som uppdateras och den data som de baserar sig på.
Vid bedömningen av konsekvenserna av pensionsreformen har man använt Pensionsskyddscentralens stokastiska modell för investeringsavkastning. Professor Peter Nyberg har på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet utrett hur modellen för investeringsavkastningen fungerar i nuläget och hur den kan utvecklas. Mer information om utredningen finns här:
Mer information:
Outi Aalto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 198, [email protected]
Minna Lehmuskero, övermatematiker, tfn 0295 163 342, [email protected]
