SHM inleder beredning av lagstiftning som gäller alternativa behandlingar

Social- och hälsovårdsministeriet inleder beredning av lagstiftning som gäller alternativa behandlingar för nästa regeringsperiod. Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko har gett i uppdrag att inleda lagberedningen eftersom det redan länge med fog har framförts önskemål om närmare lagstiftning om alternativa behandlingar.

Med alternativa behandlingar avses behandlingar som inte hör till den officiella hälso- och sjukvården och som kan tillhandahållas av både yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och personer som är verksamma utanför området. Utbudet, marknadsföringen och användningen av alternativa behandlingar har ökat. På senaste tiden har till exempel användning av s.k. silvervatten, omvandlingsterapi och marknadsföring av näringspreparat som marknadsförs med hälsoeffekter väckt diskussion.

För närvarande finns det bara reglering av mycket allmän karaktär om alternativa behandlingar. Konsumentskyddslagstiftningen gäller alternativa behandlingar på samma sätt som försäljningen av andra tjänster. Skadestånds- eller strafflagstiftning kan också tillämpas från fall till fall. Bestämmelser om verksamheten för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 

Den ringa regleringen av alternativa behandlingar, bristen på tillsyn och det svaga rättsskyddet för kunden har ansetts problematiskt. Särskilt säkerheten vid behandlingar och vilseledande marknadsföring har orsakat problem. 

”Att erbjuda alternativa behandlingar till personer som är oförmögna att fatta självständiga beslut eller till minderåriga kan orsaka stora problem. De största riskerna har att göra med att användningen av alternativa behandlingar kan fördröja inledandet av en medicinsk behandling, den kan medföra att sjukdomen förvärras eller ha skadeverkningar. Detta är en stor anledning till att det behövs närmare lagstiftning för alternativa behandlingsmetoder och utövandet av dessa”, säger minister Saarikko.  

Reglering av alternativa behandlingar kräver bred sakkunskap

Utvecklandet av reglering som gäller alternativa behandlingar kräver bred sakkunskap, tid och samarbete med olika aktörer. Det är fråga om ett projekt som också förutsätter ändringar av flera andra redan gällande lagar. Målet är att den nya lagen bland annat ska innehålla en definition av alternativa behandlingsmetoder, en bestämmelse om lagens tillämpningsområde, allmänna skyldigheter för de som yrkesmässigt tillhandahåller alternativa behandlingar, bestämmelser om marknadsföring och övervakning samt författningar om registrering av tillhandahållare av behandlingar. 

Behovet av lagstiftning som gäller alternativa behandlingar utreddes senast 2009. Då föreslog en arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet att man ska börja bereda en omfattande egen lagstiftning som reglerar alternativa behandlingar närmare. För att säkerställa patientsäkerheten föreslog arbetsgruppen att endast yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får behandla personer som tillhör särskilt utsatta patientgrupper. Så här har man gjort bland annat i Sverige. Dessutom föreslogs att andra personer än yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kan behandla vissa allvarliga sjukdomar och patientgrupper bara i samarbete med en läkare.

Ytterligare information

Katri Makkonen, överläkare, tfn 02951 63592
Kari Paaso, direktör, tfn 02951 63340