Preliminära resultat av försöket med basinkomst: ökat välbefinnande, inga sysselsättningseffekter under det första året

social- och hälsovårdsministeriet

8.2.2019 8.57

Pressmeddelande 24/2019

Försöket med basinkomst ökade inte sysselsättningen bland deltagarna under det första försöksåret. I slutet av försöket var det upplevda välbefinnandet dock bättre bland de som fick basinkomst än bland de som ingick i jämförelsegruppen. Resultaten är delvis preliminära och man kan ännu inte dra några definitiva slutsatser om försökets effekter.

SHM och FPA informerar 8.2.2018

Vid utvärderingen av basinkomstförsöket utreds basinkomstens inverkan på deltagarnas sysselsättning, inkomster och välbefinnande. Först publiceras resultaten av register- och enkätundersökningen.

Undersökningen av försökets sysselsättningseffekter grundar sig på registeruppgifter för det första försöksåret. Eftersom registeruppgifterna blir klara med ett års fördröjning publiceras resultaten för det andra försöksåret i början av 2020.

Utifrån den analys av registermaterialet som gjorts på årsnivå har sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden under det första försöksåret varit varken bättre eller sämre bland basinkomsttagarna än bland personerna i jämförelsegruppen, säger Ohto Kanninen, forskningskoordinator vid Löntagarnas forskningsinstitut.

Basinkomsttagarna arbetade i genomsnitt 0,5 dagar mer än personerna i jämförelsegruppen. Under året arbetade basinkomsttagarna i genomsnitt 49,64 dagar medan personerna i jämförelsegruppen arbetade 49,25 dagar.

Bland basinkomsttagarna var den andel som hade löne- eller företagarinkomster cirka en procentenhet större än i jämförelsegruppen (43,70 % mot 42,85 %). Däremot var beloppet av basinkomsttagarnas löne- och företagarinkomster i genomsnitt 21 euro mindre (4 230 euro mot 4 251 euro).

Bättre välbefinnande bland basinkomsttagarna

Basinkomstens inverkan på välbefinnandet undersöktes med hjälp av en enkätundersökning som gjordes per telefon strax innan försöket upphörde.

Enligt enkätundersökningen var det upplevda välbefinnandet bättre bland basinkomsttagarna än bland personerna i jämförelsegruppen. Av basinkomsttagarna upplevde 55 % sin hälsa som god eller mycket god och av jämförelsegruppen 46 %. Av basinkomsttagarna upplevde 17 % ganska mycket eller väldigt mycket stress och av jämförelsegruppen 25 %.

Basinkomsttagarna hade mindre stressymtom och koncentrations- och hälsoproblem än jämförelsegruppen. De hade också en starkare tro på framtiden och på de egna samhälleliga påverkningsmöjligheterna, säger FPA:s ledande forskare Minna Ylikännö.

Basinkomsttagarna hade också starkare tilltro till sina sysselsättningsmöjligheter. Dessutom upplevde de i mindre grad att det finns byråkrati i samband med sociala förmåner och bedömde oftare än personerna i jämförelsegruppen att en basinkomst skulle göra det lättare att ta emot arbete och att bli företagare.

Resultaten av register- och enkätundersökningen är inte motstridiga. Basinkomsten kan inverka positivt på mottagarens välbefinnande även om den inte främjar hans eller hennes sysselsättning på kort sikt, förklarar Ylikännö.

Svarsprocenten för enkätundersökningen var 23 % (31 % bland basinkomsttagarna och 20 % i jämförelsegruppen).

Basinkomsttagarna valdes ut slumpmässigt bland de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016. Jämförelsegruppen utgjordes av de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016, men som inte valdes ut för basinkomstförsöket.

Information som stöd för en reform av den sociala tryggheten

Utvärderingen av basinkomstförsöket ger information som kan användas som stöd för en reform av den sociala tryggheten. Resultaten publiceras stegvis under 2019–2020 och följande resultat blir klara i april 2019. I utvärderingen ingår också en intervjuundersökning som genomförs våren 2019.

FPA ansvarar för utvärderingen och den genomförs tillsammans med Statens ekonomiska forskningscentral, Löntagarnas forskningsinstitut, Åbo universitet, Helsingfors universitet, Föreningen för mental hälsa i Finland och tankesmedjan Tänk.

En pålitlig bild av de faktiska effekterna av försöket får vi först när allt det material som samlats in har analyserats med beaktande av de ramar som satts upp för försöket. Därefter kan man bedöma vilka effekterna kunde vara om man inför en basinkomst i Finland, säger forskningsprojektets vetenskapliga ledare Olli Kangas, arbetslivsprofessor vid Åbo universitet.

Exceptionellt experiment

Försöket med basinkomst var ett exceptionellt samhällsexperiment både i Finland och globalt, eftersom försöket baserade sig på ett riksomfattande randomiserat fältexperiment. Eftersom deltagandet inte baserade sig inte på frivillighet kan man göra mera tillförlitliga bedömningar av försökets effekter än vad som varit möjligt i tidigare försök som baserat sig på frivillighet.

I försöket fick 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer varje månad en skattefri basinkomst på 560 euro oberoende av övriga inkomster eller av om personerna exempelvis sökte arbete aktivt. Försöket började 1.1.2017 och upphörde 31.12.2018.

De erfarenheter vi fått av att planera och genomföra ett försök ger en bra grund för beredningen av nya ambitiösa samhällsexperiment, till exempel ett försök med negativ inkomstskatt, säger Olli Kangas.

Försöket med basinkomst genomfördes på initiativ av statsminister Juha Sipiläs regering. Syftet var att utreda hur den finländska sociala tryggheten kunde omformas så att den bättre svarar mot förändringar i arbetslivet. FPA ansvarade för det praktiska genomförandet av försöket.