Implementeringen av de psykosociala metoderna för barn och unga kräver nationellt stöd

Servicereformen inom social- och hälsovårdsreformen framskrider våren 2024. Ett av målen för reformen är att förbättra de psykosociala tjänsterna för barn, unga och familjer. Social- och hälsovårdsministeriet, självständighetsjubileets barnstiftelse (Itla) och välfärdsområdena och samarbetsområdena sammanträdde den 16 februari för att diskutera de nya nationella riktlinjerna för val av psykosociala metoder för barn och unga. Under diskussionen lyfte många fram svårigheterna med att ta metoderna i bruk och behovet av att samordna bedömningen och utbildningen nationellt och i samarbetsområdena*.

Med den lagstiftning som nu bereds vill man se till att alla barn och unga har lika möjligheter att få god psykosocial vård redan på basnivån, dvs. bland annat inom mödra- och barnrådgivningen och elevhälsan. Detta stärker de förebyggande tjänsterna och basservicen, användningen av  evidensbaserade psykosociala metoder och socialvårdens och hälso- och sjukvårdens samarbete inom mentalvården.

- Att tjänsterna ska vara evidensbaserade är ett centralt mål för reformen. Avsikten är att fastställa aktörerna, den nationella ansvarsfördelningen vid bedömningen av metoderna och principerna för vilka tjänster som ska höra till tjänsteutbudet och att förnya processerna och kriterierna för bedömningen av de evidensbaserade metoderna, sade specialsakkunnig Petra Kokko från social- och hälsovårdsministeriet under evenemanget den 16 februari.

Planerandet och genomförandet av metoderna kräver tid

Välfärdsområdena och samarbetsområdena delade med sig av sina erfarenheter av införandet av de psykosociala metoderna. Deltagarna betonade att implementeringsutbildningen om bedömningen och användningen av metoderna behöver samordnas på nationell nivå och i samarbetsområdena. I utbildningen får man inte glömma att beakta bristen på arbetskraft och de övriga regionala utmaningarna, och valet av metoder får inte avskiljas från organiseringsansvaret. Utbildningen om metoderna och implementeringen borde dessutom ingå i yrkesutbildningens grundläggande undervisning.

Att ta i bruk en psykosocial metod är en lång process som förutsätter att användningsändamålet är noggrant definierat och att metoden planeras, genomförs och följs upp på lång sikt. 

- Det lönar sig att sätta tid på att planera införandet av metoderna bra och att använda sig av de evidensbaserade verktygen för bedömningen och valet av metoderna, sade direktör Petra Kouvonen från Itla. 

Under servicereformen görs ändringarna i lagstiftningen och i verksamheten parallellt. Aktörernas roller vid bedömningen, valet och införandet av de psykosociala metoderna preciseras i takt med att servicereformen framskrider. 

Mer information

Petra Kouvonen, direktör, Itla, fornamn.efternamn@gov.fi 041 455 2280

Petra Kokko, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, fornamn.efternamn@gov.fi, tfn  029 516 3474

• Läs mer om evenemanget här (på finska)Linkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessä
• Rundabordsdiskussionen den 16 februari 2024 var den andra i en serie på tre möten som ordnas med syftet att öka tillämpningen av forskningsbaserad kunskap i tjänsterna för barn, unga och familjer. Den första diskussionen ordnades våren 2023, och den tredje kommer att ordnas hösten 2024.  
• Diskussionsmötena är en del av projektet för att utveckla det nationella kunnandet vad gäller metoder som stöder barns uppväxt Kasvun tuki (2023–2025). Projektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs av Itla, och syftet med det är att producera nya verktyg för bedömning och val av psykosociala metoder för barn och unga och att stödja personalens och beslutsfattarnas planerande och kunnande när det gäller att ta i bruk metoderna.
• Syftet med den nationella servicereformen är att tjänsterna inom social- och hälsovården ska ge bättre resultat.  Målen för tjänsterna och kostnadseffektiviteten är att

1. statens styrning, välfärdsområdenas ledning och tjänsteproduktionen ska vara resultatinriktad och grunda sig på evidens
2. prioriteringen ska ske öppet
3. skapa strukturer och processer och utveckla kunnandet när det gäller bedömningen av god praxis och kostnadseffektivitet
4. utveckla informationsproduktionen i servicesystemet som stöd för ett kunskapsbaserat beslutsfattande

* Samarbetsområdena för social- och hälsovården (YTA) samordnar, utvecklar och samarbetar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Varje välfärdsområde hör till något av de samarbetsområden som det föreskrivs om genom förordning.