Rapport från en kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringen har publicerats

Det finländska rehabiliteringssystemet fungerar i många fall bra men de osammanhängande rehabiliteringsprocesserna orsakar problem, konstaterar en kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringen. Rehabiliteringsklienterna får inte de rehabiliteringstjänster de behöver vid rätt tidpunkt och på lika villkor. Rehabiliteringsklienterna har inte heller tillräckligt med information om tillgången till tjänsterna.

Den kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringen överlämnade sin rapport till social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila och familje- och omsorgsminister Annika Saarikko torsdagen den 9 november.

I kommitténs slutrapport finns det 55 olika utvecklingsförslag och av dem gäller merparten rehabiliteringsprocessen och ordnandet av rehabilitering. Förutom dessa har kommittén lagt fram förslag som bland annat gäller informationssystem, utbildning, forskning och utveckling i anslutning till rehabilitering. Kommittén har inte till alla delar kunnat komma med detaljerade förslag till författningsändringar eftersom social- och hälsovårdsreformen ännu är på hälft. Kommittén är enhällig i sina förslag.

Enligt kommittén bör man i servicesystemet i synnerhet förbättra rehabiliteringens processer samt de äldres och arbetslösas möjligheter att få rehabilitering.

Rehabiliteringstjänster som tillhandahålls äldre personer i hemmet

Kommittén föreslår en verksamhetsmodell på landskapsnivå för hemrehabilitering för den åldrande befolkningen. Enligt verksamhetsmodellen ska en aktör på landskapsnivå bedöma rehabiliteringsbehovet samt planera och ordna rehabilitering för alla som behöver det.

För att rehabiliteringen ska lyckas krävs enligt kommittén en modell för ansvarsfull klientstyrning och tydliga mål för rehabiliteringen. I klientplanen ska de mål som uppställts gemensamt med klienten och de tjänster som behövs sammanställas till en helhet som stöder vardagen. Planen ska styra alla aktörer som är ansvariga för tjänstehelheten, klienten själv, de anhöriga och de olika tjänsteproducenterna.

Rehabiliteringsstigen för arbetslösa ska bli klarare

I samband med landskaps- och social- och hälsovårdsreformen övergår både sysselsättningstjänsterna, d.v.s. tillväxttjänsterna, och ordnandet av social- och hälsovårdstjänster till landskapen. Ändringen gör det möjligt att utveckla rehabiliteringsprocessen för arbetslösa så den blir tydligare. Enligt undersökningar ökar risken för arbetsoförmåga om arbetslösheten blir långvarig. Enligt kommittén ska man ta de långtidsarbetslösa i beaktande då man ordnar nya tillväxttjänster. Därtill är det viktigt att sörja för arbetslösa arbetssökandes arbetsförmåga, och deras behov av rehabiliteringstjänster bör uppmärksammas. Det är skäl att bedöma klientens servicebehov genast då arbetslösheten börjar och därefter regelbundet.

Andra utvecklingsobjekt

De nuvarande diagnosbaserade utvärderingsmetoderna skapar inte en tillräcklig grund för att utvärdera klientens funktions- och arbetsförmåga, genomföra rehabiliteringsåtgärder och bedöma resultaten. Enligt kommitténs uppfattning kan man bättre mäta rehabiliteringens effekter då målen med rehabiliteringen definierats tydligt och enhetliga mätare för funktions- och arbetsförmågan används. Rehabiliterings- och kundinformationssystemen måste förnyas så att man kan klarlägga behovet av rehabilitering och säkerställa en enhetlig informationsgång. Enligt kommittén måste detta tas i beaktande i den fortsatta beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Ansvaret för ordnande och finansiering av medicinsk och social rehabilitering som anknyter till social- och hälsovården föreslås övergå till landskapen. FPA ska dock tills vidare ordna krävande medicinsk rehabilitering och ersätta rehabiliteringspsykoterapi, tills det har fattats beslut om det slutliga innehållet i social- och hälsovårdsreformen, om revideringen av finansieringen via flera kanaler och om system för överklagande i rehabiliteringsärenden. Kommittén föreslår också landskapsvisa försök. Huruvida förutsättningarna för överföring av organiseringsansvaret uppfylls kan bedömas tidigast 2025, då man har säkerställt att de tjänster där landskapen har organiseringsansvaret fungerar och tagit del av resultaten av försöken.

Kommittén föreslår att arbetsfördelningen mellan FPA och arbetspensionsverket när det gäller rehabilitering ska förtydligas. Kommittén föreslår också att organisationer som representerar social- och hälsovårdsbranschens organisationer ska integreras i rehabiliteringsprocessen som experter, kollegialt stöd och utvecklare.

Vidare ska det av yrkeshögskolor bestående kompetensklustret för rehabiliteringsbranschen förnya utbildningen och forskningen på området tillsammans med universiteten, forskningsinstituten och läroanstalterna på andra stadiet. När de utvecklar social- och hälsovårdsutbildningen bör högskolorna i fortsättningen ta hänsyn till de krav som ett arbetssätt som främjar funktionsförmågan och som bygger på modellen för ansvarsfull kundstyrning ställer.

Kommittén föreslår också att det skapas ett separat incitamentssystem. Behovet av incitament beror på hur nyttan av rehabiliteringen och de negativa konsekvenserna av att ingen rehabilitering ges fördelas. Kommittén föreslår att man under ledning av social- och hälsovårdsministeriet utvecklar incitament som belönar tjänsteanordnare och tjänsteproducenter som tillhandahåller högkvalitativ, kostnadseffektiv och omfattande rehabilitering.

En total översyn av rehabiliteringssystemet ingår i regeringsprogrammet

Den nuvarande rehabiliteringslagstiftningen består av flera lagar om service- och försäkringssystem som stiftats vid olika tider. Grunden för rehabiliteringssystemet lades på 1940-talet med lagen om invalidvård. Under årtiondena har systemet blivit en osammanhängande helhet där olika aktörer kan ha överlappande uppgifter. Den senaste totala översynen av lagstiftning som gäller rehabilitering genomfördes år 1991.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering ska det under regeringsperioden göras en total översyn av rehabiliteringssystemet. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte den 1 september 2016 en kommitté för att dryfta en reform av rehabiliteringssystemet. I kommittén ingick en bred representation från flera ministerier, aktörer som ansvarar för rehabilitering, arbetsmarknadsorganisationer, forskningsanstalter, politiska partier och frivilligorganisationer.

Kommittén som dryftade reformen av rehabiliteringen hade till uppgift att lägga fram förslag till en översyn av rehabiliteringssystemet samt till nödvändiga lagändringar. Utgångspunkter för kommitténs arbete har varit kundorientering, en smidig serviceprocess för rehabiliteringsklienter samt genomförande av rehabiliteringen så att rehabiliteringsklienter klarar sig i sin egen vardag. Rehabiliteringen ska vara en del av helheten av klientens välfärdstjänster.

Ytterligare information

Kari Välimäki, verkställande direktör, ordförande för kommittén, tfn 050 5599 177, [email protected]

Sari Miettinen, forskningsöverlärare, generalsekreterare för kommittén, tfn 050 5763 513, [email protected]

Outi Antila, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63164, [email protected]

Kirsi Varhila, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63338, [email protected]

Förslag till reform av rehabiliteringssystemet från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen