I Mellersta Finland vill man få hem-vården att blomstra
Mellersta Finland har en rätt tung äldreservicestruktur, eftersom här finns ett större antal äldre inom serviceboendet med heldygnsomsorg än i övriga delar av landet. För att råda bot på situationen är det nödvändigt att utveckla i synnerhet hemvården men även de före-byggande tjänsterna. Dessa frågor tacklas inom projektet Kukoistava kotihoito (Blomst-rande hemvård) i Mellersta Finland.
”Under de kommande tjugo åren kommer antalet äldre att öka medan antalet arbetsföra personer minskar. Det är nu vi måste förbereda oss inför framtiden, eftersom vi i fortsättningen inte kan bygga upp äldreservicen kring den nuvarande modellen, konstaterar Eeva-Liisa Saarman som leder projektet.
”Vi utvecklar alla delområden inom hemvården men satsar särskilt på att utveckla rehabiliteringen i hemmet, som i vårt landskap ännu ligger i sin linda. Hos oss omfattas drygt tio procent av serviceboendet med heldygnsomsorg, medan samma andel på social- och hälsovårdsområdet i Södra Karelen har sjunkit till sju procent, och andelen till exempel i Göteborg, Sverige, är så låg som fem procent. Det är ett resultat av förebyggande tjänster, i synnerhet rehabilitering.”
”Vi borde alltså inte oroa oss över att befolkningen blir äldre utan i stället fokusera på i vilket skick de äldre är. Det är något vi kan påverka, men det kräver målmedvetna ansträngningar”, betonar Saarman.
Inom utvecklingen av hemvården har man i Mellersta Finland tagit stöd av de fakta man har om nuläget. Enligt det material som samlats in av kommunerna utgör det direkta klientarbetet av arbetstiden i snitt 45 procent, vilket innebär cirka tre timmar av en åttatimmarsdag. Visionen är cirka fem timmar. Ungefär femton procent av dagen går till resor.
Mindre brått genom att jämna ut rusningstoppar
|
Mellersta Finlands förändringsagent Tuija Koivisto (t.v.) och projektledare Eeva-Liisa Saarman är nöjda över hur bra projektet Kukoistava kotihoito kommit igång. Bild: Elina Salmi. |
Det finns alltså tecken på att det inom hemvården finns outnyttjade resurser, och ett av utvecklingsmålen är att utnyttja dessa resurser bättre. Genom att jämna ut rusningstoppar och effektivisera och rationalisera verksamheten kan man nå detta mål samtidigt som man undviker känslan av jäkt och brådska. I Jyväskylä är man redan där.
”Den värsta rusningen infaller givetvis på morgonen när vi försöker besöka varje klient mellan klockan sju och nio. Om vi hade möjligheten att på morgonen sköta endast de klienter som får en viss medicin på ett visst klockslag kunde vi förhandla fram andra besökstider för de övriga klienterna, så att varje klient skulle få mer stressfri tid”, menar Saarman.
Enligt Saarman är ett annat sätt att effektivisera arbetstiden att göra upp de anställdas klientlistor så sent som möjligt, till exempel kvällen innan eller först samma morgon. En del av personalen kunde vara ambulerande anställda som hoppar in när någon är sjuk eller på semester.
En gemensam hemvård i hela landskapet
I Mellersta Finland finns för närvarande 18 olika hemvårdsorganisationer. I framtiden strävar man efter att ha en enda hemvårdsorganisation för att säkerställa en jämlikare behandling av invånarna i landskapet. Man har redan tagit stora kliv i denna riktning, och kommunerna har börjat fundera på samarbetsmöjligheter. Några kommuner saknar ännu hemvård dygnet runt och ett ändamålsenligt alternativ är att flera kommuner går samman för att ordna denna. Man kunde också samsas om ambulerande anställda.
Vid sidan om de olika delområdena inom hemvården och rehabiliteringen är ett utvecklingsmål även hanteringen av akuta situationer och vården hemma efter att man skrivits ut från sjukhus.
”Vi jobbar också på ett servicelöfte för hemvården och har redan ett gediget arbete som grund. I en öppen enkät på webben där vi frågade invånarna i landskapet om hur de definierar bra hemvård fick vi närmare 500 svar. Vi frågade också om hemvårdspersonalens och klienternas åsikt, och ämnet har diskuterats på minnesföreningens medlemsmöten. Utifrån detta kommer vi att bearbeta servicelöftet under hela projektets gång, och den slutliga definitionen fastställs av landskapsfullmäktige, som utses i sinom tid”, inflikar Tuija Koivisto, förändringsagent inom hemvården för äldre och närståendevården i Mellersta Finland.
PROJEKTETS MÅL OCH UTFÖRARE
Projektets huvudmål är att se till att alla kommuner i Mellersta Finlands landskap har en klientorienterad, verkningsfull och kostnadseffektiv hemvård som fungerar 24/7.
I projektet utvecklas alla grundelement inom hemvården. Särskilda insatsområden är bland annat att utveckla hemvårdens processer, verksamhetsstyrning och ledning samt att minska serviceboendet med heldygnsomsorg genom att erbjuda fungerande hemvård dygnet runt. Med fungerande hemvård avses skräddarsydda tjänster för klienternas behov, tillgång till nödvändig specialkompetens och rehabilitering
samt hantering av de flesta akuta situationer hemma hos klienten. Ett mål är att personalen och klienterna ska delta i utvecklingsarbetet.
I projektet deltar utöver kommunerna i Mellersta Finland även bland annat Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt, Mellersta Finlands räddningsverk, Mellersta Finlands minnesförening, Jyväskylä yrkeshögskola och NHG Oy (Nordic Healthcare Group).
Projektledare är Eeva-Liisa Saarman. Förändringsagent för hemvården för äldre och närståendevården i Mellersta Finland är Tuija Koivisto.
Text: Elina Salmi
Projektet ”I&O – Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras” hör till regeringens spetsprojekt. I projektet förnyas innehållet, strukturen och verksamhetsmodellerna inom hem- och närståendevården.
Läs mer om reformen:
Läs också den föregående artikeln om reformen av hem- och närståendevården.