Regeringen föreslår lagändringar för att öka transparensen i lönesättningen
Regeringen föreslår ändringar i jämställdhetslagen för att EU:s lönetransparensdirektiv ska kunna sättas i kraft nationellt. Enligt propositionen ska arbetstagare ha rätt att få information om den genomsnittliga lönenivån för en arbetstagarkategori som utför lika eller likvärdigt arbete. De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2027.
I regeringens propositionen föreslås en ändring av jämställdhetslagen, lagen om jämställdhetsombudsmannen, lagen om inkomstdatasystemet, lagen om statistikcentralen och lagen om verkställighet av böter. Enligt propositionen ska lönediskriminering på grund av kön förebyggas och uppnående av lönejämställdhet främjas särskilt genom att kraven på insyn i lönesättningen skärps.
– Även om Finland redan i 20 år har genomfört ett trepartsprogram för lika lön för lika eller likvärdigt arbete under varje regeringsperiod har löneskillnaden mellan könen minskat rätt långsamt och nu är den i genomsnitt 15,4 procent. Det är mycket viktigt att öka jämställdheten mellan kvinnor och män genom att göra lönesättningen mera transparent och genomföra lönetransparensdirektivet nationellt. Vi föreslår omfattande tillägg till arbetstagarnas rätt att få information om lönerna och diskutera dem med arbetsgivaren samt konkreta åtgärder och verktyg för arbetsgivarna för att rätta till löneskillnaderna mellan könen, säger socialförsäkringsminister Karoliina Partanen, som ansvarar för jämställdhetsfrågor.
Ändringarna är förpliktande för arbetsgivarna och genomförandet övervakas
Arbetsgivare som regelbundet sysselsätter minst hundra arbetstagare ska enligt jämställdhetslagen vara skyldiga att via inkomstregistret och Statistikcentralen lämna uppgifter om löneskillnaderna mellan könen till jämställdhetsombudsmannen. Arbetstagarna ska ha rätt att på begäran få skriftlig information om den genomsnittliga lönenivån för en arbetstagarkategori som utför lika eller likvärdigt arbete specificerade enligt kön. Arbetsgivaren ska också säkerställa en öppen löneförhandling genom att i tillräckligt god tid ge arbetssökande information om ingångslön eller löneintervall. Arbetsgivaren ska vid behov göra en gemensam lönebedömning i samverkan med representanterna för personalen, och försummelse av skyldigheten är förenad med en försummelseavgift. Tiden för att väcka talan om gottgörelse i fall av lönediskriminering förlängs till tre år. I lagen om jämställdhetsombudsmannen införs de nya uppgifter för jämställdhetsombudsmannen som förutsätts av direktivet.
– Finland ligger klart efter de övriga nordiska länderna och genomsnittet i EU när det gäller lönejämställdheten mellan könen. Vi har många strukturella faktorer som upprätthåller löneskillnaderna. Samtidigt finns det också en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män som återstår när alla andra faktorer har standardiserats. Nu är det dags att agera, rätta till omotiverade löneskillnader och ingripa i lönediskriminering genom att öka transparensen i lönesättningen, säger minister Karoliina Partanen.
Lagberedning och tidsplan
Genomförandet av direktivet är en del av regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering. Regeringspropositionen bereddes i en trepartsarbetsgrupp 14.5.2024–9.5.2025. Därefter behandlades propositionen politiskt i ministerarbetsgruppen för sysselsättning och företagande och utifrån detta har ett utkast till regeringsproposition utarbetats delvis i samarbete med arbets- och näringsministeriet. Utkastet till regeringsproposition var på remiss 22.12.2025–9.2.2026. Remissvar lämnades in av sammanlagt 75 aktörer. Rådet för bedömning av lagstiftningen gav ett utlåtande om propositionsutkastet den 24 juni 2026. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Mer information:
Laura Rissanen, statssekreterare för ministern för social trygghet, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 632
Terhi Heinilä, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 003
Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].