Den nya tiden med välfärdsområden börjar med kunskapsbaserad ledning

Kunskapsbaserad ledning är en av social- och hälsovårdsreformens hörnstenar. Det arbete för att främja kunskapsbaserad ledning som gjorts under denna och föregående regeringsperioder nådde höjdpunkten i juni när lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) godkändes. Enligt den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården är välfärdsområdena skyldiga att samla in information om befolkningens välfärd samt om tillgången till tjänster och deras kvalitet, verkningsfullhet och kostnader. Lagen om ordnandet av tjänsterna ger tillsammans med lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården en aldrig tidigare skådad grund både för kunskapsbaserad ledning och för nyttjandet av informationen om befolkningen. Det Toivo-program för kunskapsbaserad ledning som inleddes i början av valperioden har nu kommit halvvägs. De senaste två åren i skuggan av coronapandemin har varit en tid av intensivt utvecklande och många pilotförsök, men nu är det tid att uppfylla förväntningar och infria löften.

Kunskap behövs

Utgångspunkten för allting är att kunskap behövs och är viktigt. Kunskap erhålls varje dag när människor möts i olika service- och vårdsituationer runtom i Finland. Den viktigaste kunskapen är naturligtvis den information som behövs för patienters vård eller för beslut om enskilda kunders tjänster.

Den här informationen behövs också när man planerar och styr välfärdsområdenas verksamhet så att välfärdsområdena kan använda sina begränsade resurser optimalt. Hur borde servicenätverket se ut, hurdan personal behövs för social- och hälsovårdstjänsterna, hur borde personalen fördelas mellan verksamhetsenheterna och hur kan tillgången till personal säkras till exempel under sådana exceptionella förhållanden som råder nu?  

För att social- och hälsovårdsreformen ska lyckas krävs det bland annat att det finns tillförlitlig och aktuell information som man kan stödja sig på när man fattar beslut. Den modell för producerande av information som utvecklats inom Toivo-programmet samt de gemensamma nationella informationsstrukturerna och de regionalt och nationellt fastställda minimidatainnehållen utgör grunden för att Institutet för hälsa och välfärd, Fpa och Valvira ska kunna producera aktuell jämförbar information av hög kvalitet för välfärdsområdenas ledning och för myndigheternas bedömning, tillsyn och styrning.

Coronaepidemin har visat hur viktigt Toivo-programmet är

Coronatiden har lyft fram betydelsen av tillgång till information av hög kvalitet. Det har visat sig att det produceras en stor mängd information av hög kvalitet både lokalt och nationellt, men det finns också flaskhalsar. De riksomfattande och lokala nyckeltal om det aktuella coronaläget som används nu är resultatet av en stor nationell ansträngning och ett stort steg framåt.  

Ett av utvecklingsmålen i Toivo-programmet har varit att förbättra möjligheterna att utnyttja Kanta-tjänsternas information i kunduppgiftsarkivet. Institutet för hälsa och välfärd har utöver dess egna datalager i allt större utsträckning utnyttjat den datareservoar som byggts upp från arkivet för kunduppgifter. På det sättet har Institutet för hälsa och välfärd kunnat producera aktuell information som stöd för beslutsfattandet under de svåra omständigheterna.

Även om Kanta-tjänstens datareserv kan användas finns det dock fortfarande utmaningar när det gäller utnyttjandet av den information som samlas in inom social- och hälsovårdstjänsterna.  Problemen kan till exempel vara funktionella, dvs. gälla hur uppgifter registreras, eller det kan finnas problem med informationssystemen. Informationen finns inte alltid tillgänglig i strukturerad form, vilket påverkar hur bra informationen kan användas och hur jämförbar den är. Det är bra att bristerna har upptäckts och att vi har de strukturer som behövs för att undanröja bristerna.

Kunskapsbaserad ledning behöver inte vara svårt

Under Toivo-programmets två första år lyckades vi öka medvetenheten, och kanske också  entusiasmen, för kunskapsbaserad ledning. Vi har också skapat de strukturer och nätverk som behövs för att utveckla den kunskapsbaserade ledningen på både regional och nationell nivå. Detta har gjorts i samarbete med de lokala aktörerna.

Det gläder mig att man lyckats producera helt ny kunskap i nya former genom Toivo-programmets pilotförsök. Det nyaste inom informationsproduktionen är informationen inom den prehospitala akutsjukvården och socialservicen. Den nya informationen har utvecklats inom projektet TAHTO, där kvaliteten och verkningsfullheten av välfärdsområdenas tjänster kan granskas genom att kombinera information om ekonomi och verksamhet. 

Särskilt glad är jag över de resultat man fått av det regionala utvecklingsprojektet Virta.  
Siun sote och Eksote är bra exempel på hur man kan producera information inte bara om den dagliga verksamhetens omfattning och effekt, utan också information som kan användas för mer långsiktiga prognoser som stöd för verksamhetsplaneringen. Förra hösten började man se att områdenas satsningar på utvecklingsarbetet bär frukt. 

Även om det fortfarande finns skillnader mellan de olika välfärdsområdenas förmåga att leda genom kunskap, anser jag att alla områden har goda möjligheter att lyckas. Kunskapsbaserad ledning behöver nämligen inte vara svårt. Det förutsätter dock att både förfarandena och systemen för registreringen av uppgifter fungerar och att välfärdsområdena har tillgång till den nationellt jämförbara informationen.

Utvecklingsarbetet utvecklas

Den kunskapsbaserade ledningskulturen inom social- och hälsovården utvecklas. För närvarande är kunskapsbaserad ledning ännu främst ett verktyg för den strategiska ledningen. Men en vacker dag, inte så långt i framtiden, tror jag att kunskapsbaserad ledning kommer att vara en del av den kollektiva kompetensen i organisationerna. 

För att komma så långt måste dock den grundläggande verksamheten utvecklas ytterligare.  Förväntningarna gäller både utvecklandet av registreringen av uppgifter i allmänhet och engångsregistreringen. Processerna för informationsproduktionen kan automatiseras ytterligare, och utnyttjandet av artificiell intelligens vid analys och rapportering är ännu i startgroparna.   

Val- och programperioden är snart slut, och nu är det dags att uppfylla förväntningar och infria löften. Det här gäller också andra aktörer än välfärdsområdena.  

Till exempel arbetet för att fastställa minimidatainnehållen ska ta fart under år 2022 så att man kan klargöra hurdana möjligheter välfärdsområdena kommer att ha i början av 2023 att uppfylla kraven för minimidatainnehåll efter att övergångsperioden är slut.    

Man ska bland annat inleda produktionen av informationen inom den prehospitala akutsjukvården.  Syftet är att erhålla ett omfattande nationellt kunskapsunderlag för den prehospitala akutsjukvården. Kanta.fi-förbindelsen för socialvården kommer att verkställas före år 2024. I och med den utvecklas informationssamlingen inom socialvården betydligt. Enligt ministeriet är användningen av Kanta-uppgifterna och utvecklandet av engångsregistreringen ytterst viktiga mål.  Vi vill minska den administrativa bördan med registrering av uppgifter i välfärdsområdena och vid klient- och patientbesök och samtidigt förbättra den sekundära användningen av insamlad data.   

Jag ger för min del nu temporärt över stafettpinnen till Minna Klemetti, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet. Hon ansvarar för Toivo-programmet när jag är föräldraledig under våren. Det har varit ett nöje att delta i det gemensamma arbetet med sote-informationen. Även om genomförandet av programmet Toivo upphör i mars 2023 kommer utvecklingsarbetet helt säkert att fortsätta under hela decenniet.

För där det finns kunskap, där finns det hopp! 
 

Juhana Valo
programdirektör för Toivo-programmet, social- och hälsovårdsministeriet

Ytterligare information: 

Social- och hälsovårdsministeriet: Vanliga frågor om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
Social- och hälsovårdsreformen: Kunskapsbaserad ledning
Social- och hälsovårdsreformen: Toivo-programmet
Social- och hälsovårdsreformen: Tiedolla johtaminen – sote-uudistuksen mahdollistaja
Social- och hälsovårdsreformens centrala lagar har godkänts i riksdagen