Familjestödscentret Päiväperho i Tammerfors stöder föräldrar med missbruksproblem

Familjestödscentret Päiväperho i Tammerfors är unikt till och med i nordiskt perspektiv: under dess trygga vingar erbjuds småbarnsföräldrar och gravida som kämpar med missbruksproblem stöd och mångprofessionell hjälp.

Heidi Laine kom till Päiväperho i början av sin graviditet för drygt två år sedan. Före det hade hon fått substitutionsbehandling i form av apoteksdispenserad medicin. På Päiväperho upplystes Laine om att regelbunden medicinering är viktig med hänsyn till fostret.

Under graviditeten tampades Laine med tunga skuldkänslor för vilka skador hennes rusmedelsmissbruk eventuellt orsakat fostret. Hon fick veta att en baby efter födseln kan drabbas av abstinenssymtom på grund av rusmedelsbruk under graviditeten. På avdelningen Kehräämö vid Päiväperho kan man slutföra på förlossningssjukhuset påbörjat opiatavgiftning av spädbarn.

”Jag fick också veta hurdana abstinenssymtom babyn kan få. Därför kunde jag själv avgöra vad som berodde på avgiftningen.”

Efter förlossningen bodde Laine och babyn på Päiväperho i ett halvt år. Efter att babyn hade avgiftats flyttade mamman med babyn till enhetens familjerehabilitering, där hon fick lära sig att bo självständigt i visshet om att hon kunde få stöd och hjälp under samma tak.

Egenerfarna Heidi Laine berömmer den breda sakkunskapen på Päiväperho. Här har hon fått stöd och hjälp för moderskapet, rådgivningstjänster och vägledning i barnskötsel, men dessutom stöd för sitt eget tillfrisknande – och allt under samma tak.

”Jag har fått kontroll över livet på alla sätt. Här värdesätter man klienterna och stöder dem på riktigt, och ingen behöver söka sig till flera olika ställen för att få hjälp.”

Nu planerar Heidi Laine att slutföra sina kosmetologstudier. Snart blir hon också färdig kamrathandledare och drömmer om studier i alkohol- och drogprevention.

En träffpunkt för alla

Föreståndare Timo Ahonen (t.v.) och avdelningsskötare Anne Trygg på Päiväperho är redo att inom ramen för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna introducera Päiväperhos unika verksamhetskoncept och missbrukarsakkunskap också i andra kommuner i Birkaland.

Enligt Timo Ahonen, föreståndare för familjestödscentret, låg man vid planeringen av Päiväperho, som byggdes ut till nuvarande omfattning 2007, före sin tid när man förde samman såväl barnskydds-, moderskaps- och rådgivningstjänsterna som missbrukarrehabiliteringen under ett och samma tak. Konceptet har visat sig vara mycket lyckat.

”Vårt center är unikt till och med i nordiskt perspektiv, eftersom vi har koncentrerat så många liknande tjänster i samma enhet och till och med har en egen mödra- och barnavårdsrådgivning som specialiserat sig på missbruksproblem.”

Päiväperho erbjuder också en träffpunkt med låg tröskel. Träffpunkten håller öppet fyra dagar per vecka. Hit kan man komma anonymt utan remisser och i vilket skick som helst, och man kan äta lunch och diskutera sina frågor med personalen – om man så vill. Här kan man också ge gravida substitutionsbehandling samt utföra alko- och sållningstest på klienter som barnskyddspersonalen sänt till centret.

Dessutom har Päiväperho en krisavdelning med fyra familjeplatser och en familjerehabilitering för två familjer. Krisavdelningen tar emot akutfall från exempelvis socialjouren. Från krisavdelningen kan familjerna flytta över till familjerehabiliteringen med fortsatt målmedveten rehabilitering.

På Päiväperhos mödra- och barnavårdsrådgivning arbetar mångprofessionella team, och hit kommer klienterna bland annat via träffpunkten och rådgivningarna i regionen.

Mer tjänster genom samarbete

Avdelningsskötare Anna Trygg berättar att rådgivningen årligen tar hand om 30–40 nya gravida klienter och att den hade 127 barnklienter i fjol. Träffpunkten på Päiväperho tog emot 200 sållningsklienter från barnskyddet. Därutöver hade träffpunkten sina dagliga besökare.

Vanligtvis har universitetssjukhusen en missbrukarpoliklinik, men i Tammerfors kompenseras denna av Päiväperho, som samarbetar med Tammerfors universitetssjukhus.

”Vår tanke är att dessa klienter behöver intensivare vård än poliklinikbesök”, säger Trygg.

I problemfall kan de anställda vid de andra enheterna konsultera hälsovårdarna på Päiväperho per telefon, och vid behov kan en hälsovårdare möta upp på mottagningen i samband med besök av en familj med missbruksproblem.

Timo Ahonen hoppas att Päiväperho i och med pilotprojektet inom ramen för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna (LAPE) ska hitta ett antal mindre kommuner som samarbetspartner för att dela med sig av Päiväperhos specialkompetens nationellt.

Krävande specialtjänster på kunskaps- och stödcentren

Nanna Miettunen försäkrar att klienterna kommer att få individuellt skräddarsydda tjänster när planerna inom programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna har omsatts i praktiken.

Nanna Miettunen, projektsamordnare för specialtjänster och mer krävande tjänster inom programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Birkaland samt kunskaps- och stödcenterarbetet, anser att Päiväperho utgör ett gott exempel på det framtida tjänsteutbudet vid de kunskaps- och stödcenter som är under planering. Kunskaps- och stödcentren kommer att etableras i anslutning till de fem universitetssjukhusen som stöd för vården och omsorgen samt specialtjänsterna och de krävande tjänsterna vid familjecentren.

”Kunskaps- och stödcentren förfogar över den mest specialiserade kompetensen och den mest koncisa sakkunskapen”, tillägger Miettunen.

Till kunskaps- och stödcentren koncentreras inte bara de missbrukar- och psykvårdstjänster som kräver specialkompetens utan också specialistsjukvårds-, handikapps- och barnskyddstjänster som kräver mångprofessionell specialkompetens, såsom rättspsykiatriska undersökningar, den mest krävande psykiatriska avdelningsvården, mångprofessionella enheter inom den mest krävande barnskyddsvården utom hemmet och de mest krävande tjänsterna för invandrarbarn och asylsökande barn. Centren ska också bedriva forskning och praktiskt utvecklingsarbete.

Vid sidan av de egentliga klienterna ska centren betjäna också anställda som behöver konsultation och vid behov stöd på ute på fältet.

”Det är ändamålsenligast att föra över många av kunskaps- och stödcentrens tjänster, såsom Päiväperhos rådgivningsexpertis, till familjecentren där klienterna får det grundläggande praktiska stöd som de behöver i vardagen”, framhåller Miettunen.

Enligt Miettunen har kunskaps- och stödcentersplanerna inom hälso- och sjukvården hunnit betydligt längre än inom socialvården, där man för tillfället arbetar med att differentiera tjänsterna på grundläggande nivå, specialistnivå samt kunskaps- och stödcentersnivå.

”Det verkar som om det största behovet för kunskaps- och stödcentrens tjänster dyker upp i samband med sådana nya situationer och fenomen för vilka man måste skapa ett nytt koncept genom att kombinera specialkompetensen och forskningsdata inom olika sektorer.”

Syftet med programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna är att sätta in de tjänster som klienterna behöver i rätt tid och att säkerställa tillräcklig sakkunskap. Enligt Miettunen ska klienten själv dock inte behöva bekymra sig för vilken nivå som erbjuder de rätta tjänsterna.

”Klienten befinner sig i mittpunkten av cirklarna på olika nivåer, och de anställda ska se till att klienten får alla behövliga tjänster”, försäkrar Miettunen.

Text och foton: Iita Kettunen

Birkalandsprojektet Pippuri inom ramen för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna fokuserar främst på utvecklingen av ett koncept för familjecenter bestående av föräldraskaps- och parförhållandestöd, skilsmässotjänster och invandrartjänster. Dessutom fokuserar utvecklingsarbetet på småbarnsfostran, skolan och fritiden samt specialtjänster och krävande tjänster. De tjänster som förutsätter den mest krävande specialkompetensen och specialiseringen ska tillhandahållas vid det kunskaps- och stödcenter som kommer att etableras i samband med universitetssjukhuset.

Projektets syfte är att tjänsterna för barn, unga och familjer i framtiden ska bilda en regional helhet, där social- och hälsovårdstjänsterna, småbarnsfostran, skolväsendet samt kultur-, fritids-, idrotts-, motions- och ungdomstjänsterna kompletteras av aktörerna i den tredje sektorn, församlingarna och den privata sektorn. Avsikten är att projektet ska stärka barnens, de ungas och familjernas egna resurser, delaktighet och livskontroll.

Samtliga kommuner i Birkaland, Tavastlandsdistriktet och Tammerforsavdelningen vid Mannerheims Barnskyddsförbund, Setlementti Tampere, Tammerfors universitet, Tammerfors yrkeshögskola, Birkalands sjukvårdsdistrikt och Pikassos har engagerat sig i Pippuris verksamhet. Dessutom deltar flera andra organisationer och församlingar i utvecklingsarbetet.

https://lapepirkanmaa.fi/