Den 2 maj 2022 hördes studerande- och ungdomsföreningarna i samband med reformen av systemet för social trygghet

Måndagen den 2 maj 2022 höll kommittén för social trygghet ett diskussionsmöte med studerande- och ungdomsföreningarna. Syftet med mötet var att få synpunkter på kommitténs riktlinjer och förslag inför kommitténs och sektionernas fortsatta arbete.

Inför mellanrapporteringen ska kommittén under år 2022 fatta beslut om reformerandet av förmånerna för utveckling av studiestödet och förmånerna för kompetensutveckling samt om boendestöd, principerna för utkomstskydd för arbetslösa, metoder för att minska långvarigt utkomststöd, utvecklingen av förmåner vid arbetsoförmåga och om hur tjänster kan integreras bättre i förmånerna och hur de olika förmånernas inkomstbegrepp, familjebegrepp och ansöknings- och betalningstider kan förenhetligas. 

Diskussionsmötet öppnades av kommitténs ordförande Pasi Moisio. Moisio berättade att kommittén som bäst går igenom förslagen om lösningar till problemen med det nuvarande systemet och utreder vilka alternativ det finns för de principiella riktlinjerna för en långsiktig reform av den sociala tryggheten. I sitt öppningsanförande konstaterade Moisio att det är viktigt att delreformerna av systemet och de långsiktiga målen stämmer överens med varandra.   

Systemet som helhet ska bidra till en social trygghet som är förebyggande, uppmuntrande och flexibel

Vid mötet lyfte ungdoms- och studerandeföreningarna fram det faktum att en ung person ofta hör till flera kategorier enligt systemet för social trygghet och att det är vanligt att ungas livssituation förändras snabbt. Därför borde helheten av social trygghet reformeras så att systemet blir enklare med tanke på unga och studerande och så att tjänsterna och förmånerna blir mer flexibla.  

Under diskussionen betonades det föränderliga arbetslivets och samhällets behov och utmaningar när det gäller social trygghet. Den sociala tryggheten borde omfatta alla livsskeden och garantera en tillräcklig utkomst i en tid när betydelserna av arbetslivet, arbetet och familje- och hushållsstrukturen förändras. Ur ungdomarnas och de studerandes perspektiv är till exempel de nuvarande förmånerna vid arbetsoförmåga oflexibla. Utöver möjligheterna att studera anser man att det är viktigt att också förbättra tillgången till rehabilitering och att öka användningen av förebyggande metoder.  

Med tanke på ungas sociala trygghet som helhet var man också överens om att ungas ökade psykiska problem är oroande. Detta orsakar allt fler utmaningar för ungas möjligheter att arbeta och studera och därmed också för deras försörjning. Man ansåg också att det borde bli smidigare att övergå från en förmån till en annan. Detta motiverades med att det i ett läge som redan från förut är belastande orsakar ytterligare ångest att byta till en annan förmån eftersom man i övergångsskedet kanske inte har en säker utkomst.

Sambandet mellan försörjning och boende

Företrädarna för ungdoms- och studerandeföreningarna diskuterade sambandet mellan att inte ha rätt till arbetslöshetsförmån eller studiestöd och att behöva höjt utkomststöd. I flera anföranden ansåg man att lösningen vore att höja nivån på de förmåner som beviljas i första hand, dvs. till exempel att öka studiepenningen och antalet stödmånader. Man anser också att de specialbestämmelser och begränsningar som gäller den sociala tryggheten för unga under 25 år utan utbildning är problematiska med tanke på ungas försörjning.  

Föreningarnas företrädare lyfte också fram sambandet mellan ungas ökade överskuldsättning och studielånens vikt i systemet. Man anser att studiestödsbeloppet och studiestödstiden är otillräckliga, och att det nuvarande systemet inte beaktar branschers skillnader när det gäller studiemängderna och de sätt på vilka studierna genomförs. 

Ett annat omdiskuterat tema vid mötet var utvecklandet av stödet för ungas boende. Man är medveten om utmaningen med att utveckla bostadsstödet så att både de individuella behoven och kostnadsökningen beaktas, och man poängterade att det också i framtiden behövs stöd för boende till ett skäligt pris. 

Kommitténs ordföranden tackade deltagarna för en uppbyggande diskussion. I samband med nya förslag som framfördes konstaterade de dock samtidigt att ramvillkoren för de offentliga finanserna måste beaktas när den sociala tryggheten utvecklas. 

I mötet deltog följande företrädare för ungdoms- och studerandeföreningarna:

Iiris Hynönen, Finlands Gymnasistförbund rf
Matti Tujula, Finlands Yrkesstuderandes Förbund - SAKKI rf
Antti Hallia, Finlands studerandekårers förbund – SAMOK rf
Sakari Tuomisto, Finlands studentkårers förbund FSF rf
Titta Hiltunen, Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf
Pauliina Lampinen, Stödsstiftelsen för barn och ungdomar med funktionsnedsättning VAMLAS
Reetta Pietikäinen, Into - etsivä nuorisotyö ja työpajatoiminta ry (uppsökande ungdomsarbete och verkstäder) 
Miisa Tervala, Förbundet för Ungdomsbostäder NAL rf

Mer information: 

Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 0295 247 228, pasi.moisio@thl.fi

Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande för kommittén, direktör, tfn 0295 163 085, fornamn.efternamn@gov.fi