Nordiska ministerrådets möte handlar om krisberedskapen och hur samarbetet kan stärkas

Familje- och omsorgsminister Aki Lindén deltar i Nordiska ministerrådets möte i Stavanger i Norge 24 – 25 mars. Ministrarna diskuterar det nordiska samarbetet när det gäller krisberedskapen och insatserna för att hjälpa Ukraina. På agendan finns också förebyggandet av marginalisering bland unga.

De centrala frågorna vid ministerrådets möte är de humanitära konsekvenserna av kriget i Ukraina och de nordiska ländernas hjälp till de som flyr Ukraina. De nordiska länderna samarbetar på många olika sätt när det gäller den humanitära krisen i Ukraina, till exempel med lägesbilderna över social- och hälsovården och transporterna och mottagandet av patienter som evakueras från konfliktområden. 

Vid utvecklandet av krisberedskapen och resiliensen är det viktigt att förbereda sig för olika slags kriser. Tillsammans förbereder sig de nordiska länderna för nukleära, biologiska och kemiska hot. I Ukraina fortsätter de nordiska länderna samarbeta för att räddningsstyrkorna och räddningsfordonen ska kunna ta sig över gränsen. Även samarbetet med förflyttningen av patienter fortsätter.

Under Finlands ordförandeskap tog vi initiativ till att utveckla det nordiska samarbetet inom försörjningsberedskapen. Finland lägger stor vikt särskilt vid det nordiska samarbetet med läkemedel och vacciner, och stöder Sveriges initiativ om att Norden ska ha egen utveckling och produktion av vacciner. Det skulle stärka de nordiska ländernas strategiska autonomi i krissituationer.   

De nordiska ländernas hälsokunskap borde i framtiden utnyttjas också inom krisberedskapen.  

”De nordiska länderna är föregångare inom hälsokunskap, forskning och innovation. Utvecklandet av hälsokunskapen stärker våra hälso- och sjukvårdssystem och forskningen. Det behövs mer information om både medicinska och icke-medicinska åtgärder som är effektiva i krissituationer. Även digitaliseringen och den artificiella intelligensen behöver utvecklas ytterligare ur denna synvinkel”, säger minister Lindén.   

Pandemin och Ukraina-kriget får unga att må sämre 

De utdragna exceptionella förhållanden som orsakats av covid-19-pandemin och kriget i Ukraina påverkar särskilt ungdomar i en utsatt ställning och kan leda till känslor av hopplöshet. Läget hotar särskilt de ungas psykiska hälsa. 

Ett av de beslut som har varit viktiga för unga i Finland är beslutet om att utvidga läroplikten till 18 år. Genom de nya välfärdsområdena och överföringen av ansvaret för sysselsättningstjänsterna till kommunerna har det också blivit lättare att bedöma och utveckla servicesystemet för unga som helhet. 

”Vi måste samarbeta aktivare med de nordiska länderna också för att stärka medborgarnas resiliens.  Speciellt nu när vi drabbats av en ny kris när pandemin är inte över är detta viktigare än någonsin”, poängterar minister Lindén. 

Mer information:

Laura Lindeberg, minister Lindéns specialmedarbetare, [email protected]
Maria Waltari, konsultativ tjänsteman, [email protected]
Merja Mustonen, ledande sakkunnig (krisberedskap). [email protected]
Anna Cantell, direktör (ungas markinalisering), [email protected]