Välfärdsekonomins och hållbarhetens olika dimensioner på agendan för rundabordsdiskussionen

Vad är social hållbarhet? Hur borde de kommande generationerna beaktas i beslutsfattandet? Hur inverkar förändringarna i befolkningsstrukturen på vårdarbetet i framtiden? Bland annat dessa frågor diskuterades under det rundabordsmöte om välfärdsekonomi som hölls i slutet av detta år.

Målet för dessa diskussionsmöten som ordnas av social- och hälsovårdsministeriet är en gemensam syn på hur vi kan trygga en hållbar välfärd för nuvarande och kommande generationer. Diskussionerna fortsätter under år 2025 tillsammans med intressegrupperna. 

Hållbarheten och välfärdsekonomin är nu mycket aktuella teman också internationellt. Man arbetar med detta bland annat i Världshälsoorganisationen WHO och i Internationella arbetsorganisationen ILO. De är ett stort stöd för vårt arbete i Finland.

Hur definieras social hållbarhet?

Inom det förvaltningsövergripande samarbetet för välfärdsekonomi och hållbar utveckling råder en oklarhet om hur social hållbarhet ska definieras. Vid rundabordsdiskussionen försökte man nå enighet om vad social hållbarhet innefattar och betyder och hur den förhåller sig till de övriga dimensionerna av hållbarheten så som grund för välfärdssamhället.

I mötet deltog representanter från nästan alla ministerier. Man diskuterade exempelfall från olika förvaltningsområden, gemensamma kontaktytor och de olika förvaltningsområdenas synpunkter på social hållbarhet.

Man fick en bra start, och beslutade att fortsätta diskussionen i januari efter årsskiftet. Då är avsikten att diskutera de olika delarna av den sociala hållbarheten från varje förvaltningsområdes perspektiv. 

Vilka faktorer bör beaktas när vården organiseras i framtiden?

Under mötet granskade man olika möjligheter att organisera omsorgen och finansiera den. I diskussionen fick begreppet omsorg en mer omfattande mening. Det avsåg alltså inte bara äldreomsorgen. Diskussionen fokuserade på livscykeltänkandet, förändringarna i befolkningsstrukturen och jämlikhetsfrågor. 

Hur tas de kommande generationerna i beaktande i beslutsfattandet och civilsamhället? 

Vid mötet i december strävade man efter enighet om att de beslut som främjar hållbarhet och rättvisa för kommande generationer också gagnar dagens generationer. Diskussionen fortsätter i olika forum våren 2025. Det är särskilt viktigt att sörja för civilsamhällets delaktighet i diskussionen. 

Vi vet inte tillräckligt om de kommande generationernas vardag eller önskemål. Men vi måste sträva efter att trygga deras grundläggande fri- och rättigheter och demokratiska möjligheter att påverka. I många länder har man redan utmärkta metoder för att bedöma utvecklingen på lång sikt och ta fram information som stöder det nationella beslutsfattandet. 

Arbetet med att bygga upp ett hållbart samhälle har pågått redan länge

Hållbar välfärd för både nuvarande och kommande generationer förutsätter att vi har en gemensam syn på hur ett hållbart samhälle byggs upp. Det väsentliga är att utvecklingen mot ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle sker så att alla befolkningsgrupper och de olika generationerna behandlas rättvist. Det här kräver att vi kommit överens om gemensamma mål, åtgärder och en tidsplan. Och vi behöver också välfungerande strukturer för samarbetet. 

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har man redan länge bedrivit förvaltningsövergripande samarbete både på nationell och på internationell nivå. Den här serien av rundabordsdiskussioner är en naturlig fortsättning på detta arbete. 

Bra exempel på Finlands långsiktiga arbete är vårt främjande av principen Hälsa i all politik via Världshälsoorganisationen WHO och vårt arbete som ordförandeland i EU år 2006. Under Finlands ordförandeskap i EU hösten 2019 var välfärdsekonomin temat för social- och hälsovårdsministeriet. Under den perioden godkändes också rådets slutsatser om välfärdsekonomin.

Mer information:

Riikka Pellikka, specialsakkunnig, tfn 0295 163 659
Tuulia Rotko, generalsekreteraren, tfn 0295 163 285