Arbetslöshetens ansikten - OECD:s undersökning klarlägger arbetslösheten i Finland från ett människoinriktat perspektiv
OECD:s undersökning ”Arbetslöshetens ansikten” (Faces of Joblessness) identifierar åtta grupper av arbetslösa personer. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet och Folkpensionsanstalten. Forskningsrönen kommer att ge insikter för reformen av den sociala tryggheten.
OECD:s undersökning granskade sysselsättningsmönster hos individer i arbetsför ålder (17–64) i Finland under 2017 på grundval av EU-SILC-data.
Rapportens resultat visar att 27 % av befolkningen i arbetsför ålder har problem på arbetsmarknaden. Dessa personer bildar målgruppen för rapporten. Av befolkningen i arbetsför ålder 18 % arbetade inte alls under året, medan 9 % endast hade en svag anknytning till arbetsmarknaden. Dessa återfanns inom otrygga anställningar, hade en begränsad arbetstid eller små inkomster.
Resultaten skapar en helhetsbild av de särdrag och hinder för anställning som arbetslösa personer i Finland har och i vilken mån dessa hinder inverkar på hur personerna återgår till arbetet. Forskningen kartlägger de största grupperna av personer som har liknande behov av stöd i Finland.
Arbetslöshetens åtta ansikten
Undersökningen identifierar åtta ”ansikten” för arbetslöshet, bland annat grupper som har följande särdrag:
- personer som inte längre söker arbete och bor främst på landsbygden (26 % av arbetslösa)
- personer som är otryggt eller tillfälligt anställda och som har vissa hinder för sysselsättning (20 %),
- förtidspensionerade som är relativt högutbildade, men har begränsade incitament för att arbeta (12 %),
- en grupp som främst består av män som bor i städer eller tätbebyggda områden och aktivt söker jobb trots hälsorelaterade begränsningar (11 %),
- kvinnor som har betydande omsorgsansvar (10 %),
- unga personer som är lågutbildade (9 %),
- personer i medelåldern som har låg utbildning (8 %) och
- personer med betydande inkomster som är oberoende av arbetsinsatser (4 %).
Personer med svag anknytning till arbetsmarknaden står inför flera hinder – hälsorelaterade begränsningar det största hindret i Finland
Rapporten identifierar tre typer av hinder för sysselsättning:
- hinder som hänför sig till arbetsförmåga (kunskaper, arbetserfarenhet, hälsa, omsorgsansvar),
- hinder som hänför sig till incitament (på grund av skatter och bidrag eller på grund av tillgång till betydande inkomster som är oberoende av arbetsinsatser) och
- hinder som hänför sig till jobbsökning (t.ex. begränsad tillgång till jobberbjudanden).
Resultaten visar att hälsorelaterade begränsningar, jobbsökning utan framgång och tillgång till betydande inkomster utan arbetsinsats är särskilt vanliga i Finland och omfattar 45 % respektive 30 % och 28 % av den arbetslösa befolkningen.
”Jämfört med andra OECD-länder anger en stor del av de arbetslösa i Finland dålig hälsa som ett hinder för sysselsättning. Ytterligare arbete krävs för att klarlägga vad som pågår här, i synnerhet vad gäller den roll som den mentala hälsan spelar”, säger Emily Farchy, ekonomist och forskare vid OECD.
Enligt undersökningen ställs många arbetslösa finländare inför komplexa och sammanvävda hinder för sysselsättning. Nästan 70 % står inför två eller fler hinder för sysselsättning samtidigt, och denna andel stiger upp till 87 % för dem som är arbetslösa i 12 månader eller längre. Enligt undersökningen står 39 % av personerna i undersökningen inför tre eller fler hinder.
Undersökningen visar att för dem som står inför flera hinder har de politiska åtgärder som fokuserar på ett enda hinder för sysselsättning kanske inte den avsedda effekten vad gäller arbetsmarknadsresultat.
“I Finland når sociala förmåner dem med de största behoven. I synnerhet inom ramen för krisen som pågår för närvarande är det ytterst viktigt att sysselsättningsstöd riktas lika väl och anpassas till de olika hinder som arbetslösa personer står inför”, säger Stefano Scarpetta, chef för sysselsättning, arbete och sociala frågor på OECD.
Metoden Faces of Joblessness kartlägger hinder som människor i praktiken står inför
Rapporten använder metoden Faces of Joblessness för att identifiera dem som behöver stöd utgående från de specifika hinder för sysselsättning som de står inför.
Traditionell analys av sysselsättning vilar på allmän statistik om arbetskraft som brukar betona allmänna egenskaper som kön, ålder eller födelseland. Enligt utredningen är dessa dåliga indikatorer på de särskilda hinder som människor i praktiken står inför.
Ytterligare information:
Jere Päivinen, sakkunnig, tfn 0295 163 347
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582
Emily Farchy, ekonomist och forskare, OECD, emily.farchy@oecd.orgLinkki toiselle sivustolle
Pressmeddelandet har korrigerats den 9 oktober kl. 13:18. Pressmeddelandet innehöll felaktiga uppgifter om en grupp som främst består av män som bor på landsbygden och aktivt söker jobb trots hälsorelaterade begränsningar. Det är fråga om en grupp som främst består av män som bor i städer eller tätbebyggda områden och aktivt söker jobb trots hälsorelaterade begränsningar. Samma fel har korrigerats på sidan 9 i sammanfattningen av rapporten.