Kommittén för social trygghet har hållit det första mötet om alternativa sätt att sörja för den sociala tryggheten

Måndagen den 14 februari 2022 sammanträdde kommittén för social trygghet för att diskutera alternativa sätt för att sörja för den sociala tryggheten. På mötesagendan fanns också utvecklingen av bostadsstödet.

Kommittén för social trygghet bearbetade utredningen om alternativa sätt för ordnandet av den sociala tryggheten. De alternativ som ska utredas är basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto, en enda grundskyddsförmån samt aktivitetsbaserad inkomst. I detta skede gällde kommitténs diskussion vilka alternativa modeller som ska utredas och vilka modeller som borde bedömas noggrannare.  Kommittén tog i detta skede inte ställning till huruvida modellerna är lönsamma och vilka fördelar eller nackdelar de har.   

Partiell basinkomst och negativ inkomstskatt

”Med en så kallad ren basinkomst avser man en förmån som ersätter nästan alla andra förmåner. I Finland har man främst föreslagit modellen med partiell basinkomst, som inte ersätter alla förmåner, och till exempel inte bostadsbidragen och utkomststödet. Basinkomstens betydelse för den sociala tryggheten beror mycket på nivån på basinkomsten. Nivån på de basinkomstförslag som diskuterats i Finland har varierat mellan 300 och cirka 1000 euro. Nivån är av stor betydelse till exempel om basinkomsten ska fungera som ett incitament för att arbeta. Basinkomsten och den negativa inkomstskatten liknar varandra mycket när det gäller deras verkningar på inkomsten och deras logistik”, sade forskningschef Jussi Tervola. Tervola är ordförande i den arbetsgrupp som utreder alternativa sätt för att ordna den sociala tryggheten. 

Kommittén diskuterade hur målgruppen för basinkomstmodellen i utredningen borde avgränsas, till exempel om den ska gälla studerande. Man var överens om att basinkomstmodellen ska beakta den arbetsföra befolkningen i så stor utsträckning som möjligt. Diskussionen gällde också de nivåer som förmånerna ska ha i utredningen, och kommittén beslutade att arbetsgruppen ska simulera basinkomstmodellen med flera olika förmånsnivåer.    

En enda grundskyddsförmån

”Modellen med en enda grundskyddsförmån ska vara orsaksbaserad. För att få rätt till förmånen ska man arbeta i Finland eller uppfylla vissa boendevillkor. Förmånen är en kombination av några av de nuvarande grundskyddsförmånerna. Man strävar efter att göra förmånssystemet tydligare, enklare och lättare att förstå, att minska risken för marginalisering och byråkrati- och bidragsfällor och att belöna i stället för att bestraffa till exempel så som man gör med den aktivitetsbaserade inkomsten”, berättade forskningschef Paula Saikkonen som är med i arbetsgruppen.   

Kommittén diskuterade vilka delar som modellen med en enda grundskyddsförmån ska bestå av och om det ska ingå någon form av aktivitetstillägg i modellen. Kommitténs medlemmar betonade också att det är viktigt att de olika alternativa modellerna ska kunna jämföras med varandra. Jämförbarheten underlättas till exempel om modellerna har samma målgrupper och om de olika alternativen har samma nivåer på förmånerna.    

Baskonto

”Modellen med baskonto innebär att stödtagaren har ett personligt behovsbaserat förmånskonto vars saldo minskar när förmånerna lyfts. Om modellen tas i bruk ersätter baskontot de nuvarande arbetslöshetsförmånerna, studiepenningen, alterneringsersättningen och vuxenutbildningsstödet. Överskott på kontot ska kunna användas för personliga behov, till exempel när man går i pension. Kontot kan även ha underskott. Baskontomodellen skiljer sig lite från de andra alternativen, eftersom konsekvenserna måste följas upp en längre tid”, konstaterade specialsakkunnig Allan Seuri som är medlem i arbetsgruppen.

Jämförelseobjektet för de olika modellerna är Finlands nuvarande system för social trygghet.   

Ett individanpassat bostadsstöd skulle bli dyrt

År 2021 fick knappa 400 000 hushåll i Finland allmänt bostadsstöd. Över 70 procent av dem var ensamboende, och största delen av stödtagarna var studerande. Begreppet hushåll har stor betydelse för det allmänna bostadsstödet. Varje hushållsmedlems inkomster inverkar på bostadsstödets belopp.  

”Ett individanpassat allmänt bostadsstöd skulle betyda att hundratusentals nya hushåll skulle omfattas av stödet och att utgifterna skulle öka med hundratals miljoner euro. Ett individanpassat stöd skulle visserligen jämna ut inkomstfördelningen och vara bra för låginkomsttagare, men effekten skulle bli rätt liten.  

För att det individanpassade stödet ska bli kostnadsneutralt skulle det genomsnittliga stödbeloppet måsta sänkas betydligt. Skillnaderna i stödet skulle överföras särskilt från ensamboende och ensamförsörjare till sådana hushåll som består av minst två vuxna. Stödbeloppen skulle sjunka särskilt i de lägsta inkomstklasserna, och utgifterna för utkomststöd öka kraftigt”, berättade Mikko Horko, ordförande i sektionen för boende.   

”Det är bättre att utveckla stödet för studerandes boende på andra sätt än genom ett individanpassat bostadsstöd. Även rollerna i familjerna och parförhållandena förändras. Det påverkar på lång sikt allmänhetens uppfattning av vad ett hushåll betyder”, konstaterade Horko.  

Kommittén fick även ta del av riktlinjerna och scenarierna för bostadspolitiken. 

Behandlingen av läget i fråga om utredningarna om ansöknings- och betalningstider, familjebegrepp och inkomstbegrepp flyttades av tidsmässiga skäl till en senare tidpunkt. 

Kommitténs mötesmaterial (på finska):

• Möteskallelse
• Bilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (31.1.2022)
• Bilaga 2 Diapresentation
• Bilaga 3 Promemoria om individanpassat bostadsstöd
• Bilaga 4 Promemoria om betalnings- och ansökningstider

Mer information:

Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]
Jussi Tervola, forskningschef, [email protected]
Paula Saikkonen, forskningschef, [email protected]
Allan Seuri, specialsakkunnig, [email protected]
Mikko Horko, ordförande för sektionen för boende, [email protected]
Heli Backman, andra vice ordförande för kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn  0295 163 668 [email protected]
Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande för kommittén för social trygghet, direktör, tfn 0295 163 085, [email protected]
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 635, [email protected]