Egen skötare har en viktig roll när det gäller att säkerställa kontinuiteten i vården

Vid mötet för husläkarprogrammets ledningsgrupp den 25 maj 2026 behandlades vårdarbetets centrala roll i utvecklingen av kontinuiteten i vården. Ytterligare fick ledningsgruppen en överblick över de modeller för kontinuiteten i vården som Norra Karelens välfärdsområde och Savolax välfärdsområde utvecklat och tillämpat. 

Norra Karelens välfärdsområde har som mål att skapa ett system som bygger på ett multiprofessionellt egenteam inom primärvårdens öppna sjukvård med så kallade egna kontaktpersoner (egna sjukskötare) som utsetts för långtidssjuka och personer med behov av många olika tjänster.

Teamet kan vid behov anlita yrkesutbildade personer inom socialt arbete. Kontinuiteten i läkarvården utvecklas genom så kallade husläkarteam. Många arbetssätt som förbättrar vårdkontinuiteten har införts redan tidigare. 

I norra Savolax har man utvecklat ett vårdteamkoncept med finansiering från Finlands program för hållbar tillväxt. I dagsläge har 10 procent av invånarna en husläkare och 4 procent en egen sjukskötare.

Målet är att patienter som behöver många olika tjänster får en husläkare och/eller en egen sjukskötare. Enligt framtidsvisionen har alla patienter en husläkare och/eller en egen sjukskötare. Teamen utvecklar själva verksamheten med stöd av mentorer. 

Tillgången på personal, ekonomiska frågor och användningen av digitala lösningar orsakar utmaningar i båda områdena. 

Vårdarbetet lyfts fram 

I Finland har skapats en arbetsgrupp för att utveckla sjukskötarnas kompetens och lyfta fram vårdarbetet och dess roll i vårdkontinuiteten. I arbetsgruppen sitter deltagare från 16 välfärdsområden och bland annat företrädare för förbund och sakkunnigorganisationer. 

Arbetsgruppen samlar in information som ska stötta egna sjukskötare i vårdarbetet. Gruppen har ordnat en enkät i syfte att utreda egna sjukskötares roll i att förbättra kontinuiteten i vården. Enkäten visar att i allmänhet är sjukskötaren den första personen patienten möter på en hälsostation.  

Att samordna patientens vård hör till skötarens centrala uppgifter och enligt den gällande lagstiftningen ska skötaren också bedöma vårdbehovet. Att utveckla kompetensen är enligt arbetsgruppen en viktig förutsättning för vårdkontinuiteten.  

Andra länders husläkarmodeller

Västra Nylands välfärdsområde har gjort en studie med Nederländerna, Storbritannien, Norge, Portugal, Danmark och Estland som jämförelseländer. Det populäraste sättet är att invånarna väljer sin egen läkare.  Hela familjen önskar få anlita samma läkare.  

I många länder omfattar allmänläkarutbildningen också studier till exempel i ekonomi och ledarskap. Att garantera vårdkontinuiteten i glesbygden är en utmaning i alla länder.
Studien kan också användas som underlag för att utveckla husläkarmodeller i Finland. 

Statsunderstöd för att utveckla modeller för vårdens kontinuitet

Vid bedömningen av ansökningarna har det konstaterats att kravet på att minst hälften av det statsunderstöd på 40 miljoner euro som kan sökas beviljas för nya utvecklingsprojekt som baserar sig på yrkesutövarmodellen ska slopas. 

Syftet med ändringen är att projekten ska ha bättre effekt för att förbättra kontinuiteten i den personliga vården på hela landets nivå och att utvecklandet av yrkesutövarmodellen ska finansieras till motiverade delar. 

På grund av ändringen har alla sökande möjlighet att komplettera eller uppdatera sin ansökan till önskad del senast den 8 juni 2026. 

Besluten om statsunderstöd är planerade att fattas vid månadsskiftet juni-juli.

Mer information

Tapani Hämäläinen, överläkare, tfn 0295 163 510
Minna Saario, avdelningschef, tfn 0295 163 146
E-postadresserna har formen [email protected]