Framsteg i handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling

Vid sitt sammanträde tisdagen den 19 december behandlade statsrådet riksdagens skrivelse om redogörelsen om hållbar utveckling. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som anges i skrivelsen. Statsrådet gav ut sin redogörelse ”Hållbar utveckling i Finland – långsiktigt, koherent och inkluderande” i februari. Redogörelsen beskriver hur regeringen genomför och följer det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Vid sitt sammanträde behandlade regeringen riksdagens skrivelse, som innehåller tio ställningstaganden som gäller redogörelsen. Skrivelsen tar ställning till bland annat bedömningen av genomförandet av åtgärdsprogrammet och dess genomslag, medborgares och berörda parters möjligheter att delta samt införandet av målen för Agenda 2030 i de krav som gäller offentlig upphandling. Statsrådet antecknade skrivelsen i protokollet och beslutade att vidta de åtgärder som föranleds av ställningstagandena.

Ett av ställningstagandena gäller mätinstrument för att följa upp bedömningen av genomförandet av åtgärdsprogrammet och dess genomslag. Dessa mätinstrument bidrar också till konkretare mål och åtgärder. Riksdagen betonade dessutom att det med tanke på främjandet av hållbar välfärd bör utvecklas välfärdsekonomiska mätinstrument, särskilt sådana som används parallellt med BNP.

Frågan har avancerat snabbt. Ett nationellt system för uppföljning av hållbar utveckling offentliggjordes på statsrådets kanslis webbplats (på finska) i november. Systemet bygger på tio så kallade indikatorkorgar som fokuserar på sådana teman inom ramen för hållbar utveckling som är viktiga med tanke på Finland. Uppföljningssystemet möjliggör också webbaserad diskussion om nuläget, riktningen och framtidsutsikterna i fråga om hållbar utveckling i Finland. Temat för den första korgen, som publicerades i november, är naturens och miljöns tillstånd.

Det har också utvecklats indikatorer som ersätter eller används parallellt med BNP. De nyligen färdigställda indikatorerna för hållbar utveckling erbjuder flera sådana mätinstrument för social, ekologisk och ekonomisk välfärd som kan användas parallellt med BNP som en del av det politiska beslutsfattandet. Regeringen kommer att diskutera frågan för första gången vid en strategisession i februari.

Statsrådet har flera verktyg för att engagera det civila samhället och berörda parter, med tanke på det ställningstagande som gäller detta. Sådana verktyg är bland annat kommissionen för hållbar utveckling, det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling, utvecklingspolitiska kommissionen, den uppföljningsmekanism som möjliggör deltagande i ett flerstämmigt diskussionsforum samt olika bedömningar som görs under de kommande åren i enlighet med redogörelsen.

Riksdagen föreslår också att prioriteringarna i fråga om genomförandet av åtgärdsprogrammet ska kopplas till regeringsperiodens alla faser, också till utarbetandet av regeringsprogrammet och budgeten. Med hänsyn till ställningstagandet fattade finansministeriet i slutet av sommaren beslut om att det i budgetpropositionen, i motiveringen till huvudtitlarna för de olika förvaltningsområdena, ska ingå ett avsnitt om hållbar utveckling. Ministerierna rapporterar för första gången i augusti 2018 hur redogörelsen om hållbar utveckling och genomförandet av den syns inom förvaltningsområdena. Mer omfattande budgetering av hållbar utveckling inleds i samband med beredningen av budgeten för 2019.

Enligt ett av riksdagens ställningstaganden bör målen för Agenda 2030 kopplas till de krav som gäller offentlig upphandling. Statsrådet fastställde vid sin halvtidsöversyn i april att ett nätverksbaserat kompetenscenter inrättas våren 2018 för att öka den hållbara och innovativa upphandlingen. Syftet med kompetensnätverket är att förbättra den strategiska ledningen i fråga om upphandling och att tillsammans med upphandlarna utveckla kompetens och nya verksamhetsmodeller bland annat för att främja klimatmål, cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Det så kallade Green Deal-åtagandet är en av de nya verksamhetsmodeller som har utvecklats inom ramen för samarbetet med kommuner och städer under denna höst. Syftet med åtagandet är att främja organisationers upphandlingar som hänför sig till cirkulär ekonomi, bioekonomi och ren teknik. I modellen kan kommuner och samkommuner ingå åtaganden med staten och ställa upp ambitiösa mål för upphandlingarna.

Under 2018–2019 gör statsrådet en oberoende utvärdering av Finlands arbete för att främja hållbar utveckling. Utvärderingen ger en övergripande bild av resultaten och effekterna av arbetet.

Bekanta dig med statsrådets redogörelse

Bekanta dig med riksdagens ställningstagande

Ytterligare information: Sami Pirkkala, specialsakkunnig, tfn 0295 160 487, statsrådets kans