Ändringarna i utkomststödet träder i kraft den 1 februari 2026

Genom ändringarna i utkomststödet skärps bland annat skyldigheten att söka heltidsarbete och ansöka om primära förmåner. Syftet med totalreformen av utkomststöd är att förtydliga stödets karaktär av förmån som beviljas i sista hand, förebygga ungas marginalisering och stärka den offentliga ekonomin.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska regeringen genomföra en totalreform av utkomststödet i syfte att stärka individens förmåga att klara sig självständigt, minska det långvariga beroendet av utkomststöd och förtydliga utkomststödets roll som en penningförmån som hör till grundskyddet, som beviljas i sista hand och som kräver prövning.

Ändringarna har godkänts av riksdagen och de gäller lagen om utkomststöd, lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Republikens president ska stadfästa lagarna den 16 januari 2026. Lagändringarna träder i kraft i huvudsak den 1 februari 2026.

Skyldigheten att ansöka om primära förmåner och att söka heltidsarbete skärps

De som ansöker om utkomststöd får en striktare skyldighet att ansöka om primära förmåner i stället för utkomststöd. Primära förmåner är bland annat arbetslöshetsförmånerna och studiestödet. Om en myndig person som ansöker om utkomststöd inte har ansökt om någon primär förmån, till exempel för studier, arbetslöshet, sjukdom eller arbetsoförmåga, ska Fpa först bedöma om personen kan ha rätt till någon av dessa primära förmåner i stället för utkomststödet. Om den sökande trots Fpa:s uppmaning inte ansöker om en primär förmån i stället för utkomststödet inom 1 månad minskas utkomststödets grunddel med 50 procent, förutsatt att den individuella eller familjespecifika skälighetsprövningen inte utgör ett hinder för att minska stödet. 

Skyldigheten att anmäla sig som arbetslös arbetssökande ska gälla heltidsarbete och för att grunddelen inte ska sänkas ska detta krav uppfyllas även när en arbetsför person inte arbetar heltid, när företagsverksamheten inte är lönsam eller när en studerande inte har möjlighet att få studiestöd. Grunddelen sänks med 50 procent om sökanden inte agerar i enlighet med uppmaningen inom den utsatta tiden.  

Syftet med ändringarna är att den som ansöker om utkomststöd i första hand ska försöka försörja sig genom att arbeta, eller ansöka om en primär förmån i stället för utkomststöd om personen inte har möjlighet att arbeta. Syftet är också att arbetslösa alltid ska anmäla sig som sökande av heltidsarbete och på så vis omfattas av de sysselsättningsfrämjande tjänsterna och få en bedömning av servicebehovet.

Sänkningen av grunddelen kan i de ovannämnda fallen göras endast om den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och om sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Det blir lättare att sänka grunddelen som följd av sanktioner i utkomstskyddet för arbetslösa

Om betalningen av arbetslöshetsförmånen till en person som får utkomststöd har avbrutits på grund av de sanktioner som föreskrivs i lagen om utkomststöd för arbetslösa minskas stödmottagarens grunddel av utkomststödet, förutsatt att den individuella eller familjespecifika skälighetsprövningen inte utgör ett hinder för att minska stödet. Hur länge sänkningen av grunddelen gäller beror på hur länge utbetalningen av arbetslöshetsförmånen är avbruten. Sänkningen kan dock gälla högst 6 månader. Sänkningen är då 20 procent den första månaden och 40 procent de följande månaderna. Procentandelarna ändras inte. 

Även när det skett sådana försummelser i fråga om integrationsplanen som medfört behov av utkomststöd för en invandrare som inte är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten sänks grunddelen med 20 procent under den första månaden och därefter med 40 procent. I dessa situationer gäller fortfarande den tidsgräns på 2 månader som har gällt också tidigare.

Den som ansöker om utkomststöd har alltid möjligheten att undvika en sänkning av grunddelen och de sanktioner som gäller  arbetslöshetsförmåner genom att delta i arbetskraftsservicen eller i integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen.

Sänkningen av grunddelen kan i de ovannämnda fallen göras endast om den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och om sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Ändringar i kommunernas finansieringsandelar och i inkomstprövningen i utkomststödet

I syftet att förebygga marginalisering bland unga höjs kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet från 50 procent till 100 procent för de mottagare av utkomststöd som är mellan 18 och 24 år om det inte bor personer i annan ålder i familjen. Kommunerna ersätts till fullt belopp för finansieringen. Finansieringsandelen höjs för att uppmuntra kommunerna att sörja för att unga ska få jobb så snabbt som möjligt och deras stödperioder ska bli så korta som möjligt. Ändringen träder i kraft vid ingången av 2027.

Förvärvsinkomstavdraget på 150 euro i utkomststödet slopas för personer över 18 år. I fortsättningen beaktas också övriga ringa inkomster och stöd till fulla belopp när det gäller personer som fyllt 18 år. Ett undantag är vårdarvodet för närståendevårdare och vårdarvode för familjevårdare, på vilket förvärvsinkomstavdraget på 150 euro ska tillämpas till utgången av 2027. Under 18-åriga personers ringa förvärvsinkomster och gåvor som de får ska dock inte heller i fortsättningen beaktas som inkomst vid beräkningen av utkomststödet.

Genom ändringarna i utkomststödet eftersträvas besparingar i den offentliga ekonomin

Totalreformen av utkomststödet bedöms ha en direkt stärkande effekt på 70 miljoner euro i den offentliga ekonomin när reformen har trätt i kraft fullt ut och när man beaktar ändringarna i förmånerna och skatteutfallet. Reformen beräknas öka verkställighetskostnaderna med totalt 18 miljoner euro. Sysselsättningen bedöms öka med 1 200 personer i och med reformen, vilket stärker den offentliga ekonomin med cirka 29 miljoner euro. Fpa betalade grundläggande utkomststöd till ett belopp av cirka 825 miljoner euro år 2024.

För att uppnå sparmålet sänks också nivån på utkomststödets grunddel enligt följande:

• 3 % för 18 år fyllda personer som är ensamboende 
• 3 % för 18 år fyllda personer som bor hos sin förälder 
• 2 % för övriga 18 år fyllda personer

För till exempel en ensamboende person som fyllt 18 år innebär nedskärningen en minskning på 17,80 euro i utkomststödets grunddel enligt 2025 års nivå. Nedskärningarna gäller endast grunddelarna för 18 år fyllda personer. För barn under 18 år stiger utkomststödets grunddel en aning (0–0,7 %), vilket minskar ändringarnas konsekvenser för barnfamiljer.

Regeringen gör inga ändringar när det gäller indexjusteringarna av utkomststödets grunddel, utan förmånerna justeras enligt folkpensionsindex i början av 2026.

• Riksdagens svar
• Utkomststöd
• Frågor och svar om totalreformen av utkomststödet
• Utkomststödet kommer att skärpas från och med februari – vad innebär det för kunderna? (Fpa)

Mer information

Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085, [email protected]
Annu Jaakkola, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 330, [email protected]