Det finns inga slutgiltiga sanningar i diskussionen om narkotika

Socialrådet Tapani Sarvanti anser att den öppna diskussionen som förs om narkotikapolitiken är viktig. Enligt Sarvanti är vi i Finland ibland fortfarande oförmögna att diskutera om narkotika och narkotikapolitik utan extrema kategorier.

På ömse sidor om delningslinjen hamnar ofta de som anser att all narkotika omedelbart leder till total undergång och de som anser att viss narkotika inte just har några nackdelar.

"Vi strävade efter att lyssna på alla aktörer när vi beredde det sista, nyligen publicerade narkotikapolitiska åtgärdsprogrammet."

Statsrådets principbeslut som meddelades i somras beaktar enligt Sarvanti utmärkt olika synvinklar och parallella mål inom de olika förvaltningsområdena.

Inrikesministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, Tullen, Institutet för hälsa och välfärd, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, Riksåklagarämbetet samt Undervisningsstyrelsen beredde åtgärdsprogrammet tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom hördes organisationer som verkar inom området.

"I det nya åtgärdsprogrammet diskuterar förvaltningsområdena med varandra. Det är det mest centrala. Det är också glädjande att det i organisationerna förs tämligen mycket diskussioner om narkotikafrågor, vilket inte är lika slitsamt som förut ."

Åtgärdsprogrammet siktar på att minska användningen av narkotika och de skadeverkningar som den orsakar åren 2012-2015. De egentliga åtgärderna omfattar förebyggande arbete och tidigt ingripande, bekämpning av narkotikarelaterad brottslighet, förebyggande och behandling av narkotikarelaterade skadeverkningar, EU:s narkotikapolitik och internationellt samarbete samt insamling av information och forskning som gäller narkotikaproblemet.

"Det som är nytt i programmet är att målen för verksamheten har deltagit i planeringen av det."

I det narkotikapolitiska åtgärdsprogrammet erkänns att atmosfären när det gäller droger håller på att förändras. Attityderna hos unga har blivit tolerantare gentemot droger. Under det senaste året hade över tio procent av15-34-åringarna prövat cannabis. Dessutom stiger antalet narkotikarelaterade dödsfall i alla nordiska länder och hemodling av narkotika har blivit vanligare.

"Entydiga medel för att förbättra situationen saknas", säger Sarvanti.

Enligt Sarvanti är det narkotikapolitiskt positivt att de tjänstemän som arbetar med frågan har blivit yngre. Det väcker med socialrådets ord "en intelligent diskussion". Myndiga tal om vad som är gott och ont håller på att ge vika.

"Själv stöder jag en diskussion och ett samhälle som är pluralistiskt. Det finns inte några slutgiltiga sanningar."

Särskilt önskar Sarvanti att den förändrade politiska atmosfären ska omforma diskussionen om rimlighet i straffen för narkotikabrott. I Finland kan man få upp till 12 års fängelse för narkotikabrott.

"Maximistraffet används alltför lätt i Finland, vilket inte alls var lagberedarnas avsikt. Lyckligtvis håller man sakta på att förstå att man är orimligt tuff i frågan. Vad ska vi göra när det verkligt stora narkotikapartiet anländer."

I stället för hårda straff önskar Sarvanti att missbrukare skulle behandlas mer sensitivt. De borde få tillgång till vård anonymt och direkt från gatan. Byråkratin borde minimeras och unga få uppehållsplatser som erbjuder socialt stöd. Över huvud borde behandlingen av missbrukare vara människovärdigt.

Åtgärdsprogrammet föreslår detsamma. Ett av programmets mål är att sänka tröskeln till vård och eliminera hinder för att söka vård.

"Tyvärr möts inte utbud och efterfrågan på vård. Vi borde kunna marknadsföra vårdpaket och mer konkreta alternativ till beslutsfattarna."

Problemen till trots ser Sarvanti mycket gott i den finländska narkotikapolitiken. Dagens åtgärdsprogram baserar sig på en så kallad tvåspårig modell. Å ena sidan fördömer man narkotikamissbruket och betonar olagligheten i fråga om narkotika. Å andra sidan strävar man efter att minimera skadeverkningarna av narkotikamissbruk, om förebyggandet inte rår på det.

Enligt Sarvanti är just en minimering av skadeverkningarna en av de stora innovationerna inom narkotikapolitiken.

"Tvåspårig politik ger verkligen resultat. I såväl Finland som i andra länder finns det vetenskapliga bevis på narkotikapolitik som minskar skadeverkningar, behovet av hälsorådgivningsställen med låg tröskel och utbyte av använda nålar ."

Som anledning till stolthet lyfter Sarvanti även fram hälsorådgivningsställen såsom Nervi i Tammerfors och Vinkki i Helsingfors samt möjlighet till nätbaserade diskussioner mellan missbrukare och sakkunniga . För arbetet på gatunivå är de oerhört värdefulla.

"Inom missbrukarvården bedrivs under hårt tryck ett ovärderligt värdefullt arbete som kräver stort kunnande."

Därutöver får hängivenheten hos dem som arbetar med narkotikapolitiska frågor beröm.

"I Finland är 5 000 dödsfall relaterade till tobak, 3 000 till alkohol och 200 till illegal narkotika. Fast de där 200 dödsfallen är för mycket, torde vi kunna anse oss ha lyckats åtminstone ganska väl."

Kimmo Vainikainen