Regeringen föreslår lagändringar för att stärka beredskap och förberedelser inom social- och hälsovården
Regeringen föreslår att lagen om ordnande av social- och hälsovård ändras till den del lagen gäller beredskap och förberedelser samt hantering av störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Propositionen baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.
Syftet med propositionen är att ge tillräckliga befogenheter för ledning och beslutsfattande inom social- och hälsovården i störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Genom de ändringar som görs i lagen om ordnande av social- och hälsovård kan man stärka beredskapen inför sådana störningssituationer som omfattar fler än ett välfärdsområde eller hela landet.
”Regeringen stärker beredskapen och förberedelserna inom social- och hälsovården genom flera olika lagändringar. Syftet med propositionen är att förtydliga ledningen och öka befogenheterna med tanke på allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden. Propositionen svarar också mot de förpliktelser som Finlands fullvärdiga medlemskap i Nato medför”, säger minister för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.
Målet är att stärka beredskapen inför hotbilder enligt den nationella riskbedömningen
I och med lagändringarna blir det möjligt att inom social- och hälsovården bättre förbereda sig inför sådana hotbilder som identifierats i den nationella riskbedömningen, såsom pandemier, terrordåd, cyberattacker, störningar i energiförsörjningen, användning av militära maktmedel, massinvandring samt hot som orsakas av kemiska ämnen, biologiska patogener, radioaktiva ämnen och kärnvapen.
Lagändringarna möjliggör att man inom social- och hälsovården bättre än för närvarande kan uppfylla de förpliktelser som hänför sig till Finlands fullvärdiga medlemskap i Nato. Försvarsmakten förlitar sig så gott som helt på välfärdsområdenas servicesystem inom social- och hälsovården, såväl under normala förhållanden som när krig hotar och under krigstid, vilket kräver att social- och hälsovården kan fungera som en nationell helhet.
”Genom lagändringen vill vi säkerställa att social- och hälsovårdsministeriet och välfärdsområdena har förmåga att trygga finländarnas välfärd, hälsa och säkerhet i alla situationer. Vid beredningen har man beaktat det förändrade säkerhetsläget men också lärdomarna från coronapandemin och de brister som upptäcktes i samband med den”, säger Grahn-Laasonen.
De fem samarbetsområdena för social- och hälsovården får en framträdande roll
Genom propositionen stärks rollen för de fem samarbetsområden för social- och hälsovården som välfärdsområdena bildar vad gäller beredskap och förberedelser inom social- och hälsovården. Välfärdsområdena ska även i fortsättningen i samarbetsavtal mellan välfärdsområdena komma överens om arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan välfärdsområdena när det gäller beredskapen.
Enligt propositionen ska social- och hälsovårdsministeriet få behörighet för den nationella ledningen av störningssituationer och undantagsförhållanden inom social- och hälsovården. Till stöd för social- och hälsovårdsministeriets beslutsfattande inrättas en nationell beredskapsgrupp för social- och hälsovård.
I den nationella beredskapsgruppen ska enligt förslaget ingå en ordförande och en vice ordförande som utnämns av social- och hälsovårdsministeriet och en medlem från finansministeriet samt en medlem från varje välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus (Birkaland, Egentliga Finland, Norra Österbotten och Norra Savolax). I beredskapsgruppen ska dessutom finnas en medlem från HUS-sammanslutningen och en från Helsingfors stad samt en medlem från ett välfärdsområde som inte är huvudman för ett universitetssjukhus.
Ansvar för styrning och ledning på samarbetsområdesnivå behövs i situationer där ett enskilt välfärdsområde inte har tillräckliga resurser för att hantera en situation som hotar befolkningens säkerhet, hälsa och välfärd. Nationellt styrnings- eller ledningsansvar behövs sin tur i situationer där ett enskilt samarbetsområde inte har tillräckliga resurser för att hantera situationen. Nationell behörighet behövs också i situationer vilkas omfattning förutsätter att nationella resurser inriktas på ett nationellt ändamålsenligt sätt.
Propositionen överlämnas till riksdagen för behandling
Lagförslaget var på remiss den 17 maj–28 juni 2024. Lagförslaget preciserades utifrån utlåtandena (sammanlagt 45). Propositionsutkastet, som ändrades under den fortsatta beredningen, har behandlats vid flera samrådsmöten. Vid mötena begärde man bland annat välfärdsområdenas synpunkter på det ändrade propositionsutkastet.
Propositionen överlämnas härnäst till riksdagen för behandling. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Vid social- och hälsovårdsministeriet håller man på att bereda flera lagstiftningsprojekt som anknyter till beredskap inom social- och hälsovårdssektorn. För närvarande pågår beredningen av ändringar av bland annat lagen om smittsamma sjukdomar, hälsoskyddslagen, lagen om obligatorisk lagring av läkemedel samt av lagstiftning som gäller lämnande och mottagande av internationellt bistånd. Social- och hälsovårdsministeriet deltar också aktivt i totalreformen av beredskapslagen, som bereds under ledning av justitieministeriet.
- Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovård
- Frågor och svar om regeringsproposition
Mer information:
Erkki Papunen, regeringsråd, tfn 0295 163 298
Pekka Tulokas, beredskapsdirektör, tfn 0295 163 202
Niilo Heinonen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 603