Förordning förpliktar kommunerna att förbättra förebyggande mentalvårdstjänster för unga
Konsultativa tjänstemannen Maire Kolimaa vid social- och hälsovårdsministeriet konstaterar att i den senaste tidens diskussion om mentalvårdstjänster har förebyggandet av psykiska problem inte beaktats tillräckligt. Att tidigt ingripa i problem och förhindra att de anhopas är enligt Kolimaa de bästa sätten att ta tag i psykiska problem. De tillhör också de mest kostnadseffektiva sätten att hjälpa.
"Genom förordningen har man föreskrivit kommunerna bindande skyldigheter för att ordna hälsokontroller och hälsorådgivning och deras innehåll. Dessa rekommenderades tidigare, men med otillräckliga resultat. Det behövdes en förpliktigande förordning. Målet är att säkerställa tillgången till tjänster med låg tröskel nära klienten."
Hur syns den nya förordningen konkret i familjernas vardag?"Från ingången av nästa år ordnar kommunerna i hela landet omfattande kontroller av hela familjen under graviditeten, före skolåldern och under grundskolan. Åtminstone för familjer som väntar på sitt första barn ska familjeträning och hembesök ordnas. Dessutom ska stöden för personer som uteblir från hälsokontroller utredas. Inom skol- och studerandehälsovården ska man regelbundet vart tredje år följa upp att skolsamfundet och studiemiljön är hälsosam och trygg. Åtgärdande av brister som konstaterats ska följas upp årligen", säger Kolimaa.
"Ett viktigt syfte med omfattande hälsokontroller är att fästa uppmärksamhet förutom vid barnet också vid föräldrarnas behov av stöd. Den omfattande hälsokontroll som görs i årskurs 8 är också viktig. I den bedöms elevens särskilda behov avseende fortsatta studier och yrkesval och nödvändiga stödåtgärder planeras."
Kolimaa betonar att förordningen förpliktar att beakta barns och ungas utvecklingsmiljö samt familjers åsikter, identifiera behoven av särskilt stöd samt ordna nödvändigt stöd.
"Beaktansvärt är även positiv diskriminering, dvs. förordningen uppmuntrar att ge stöd till dem som behöver det mest", säger Kolimaa.
Hur stöder då förordningen värnandet om psykisk hälsa?Maire Kolimaa tar fram ett direkt citat från motiveringspromemorian till förordningen: "Utgångspunkten i den nya förordningen är hälsobegreppet, i vilket alltid även ingår psykisk hälsa. På motsvarande sätt ingår i främjande av hälsa alltid även främjande av psykisk hälsa."
"Med förordningen främjas i kommunens verksamhet den mentala hälsan hos barn, unga och familjer, identifieras därtill hörande problem och ges nödvändigt stöd eller hänvisas till fortsatt vård. Inom studerandehälsovården (från gymnasieåldern) ingår i mentalvårdstjänsterna förutom tidigt konstaterande av mentala problem och störningar i den mentala hälsan även behandling. Uppmärksamhet bör även fästas vid mobbning och våld, dvs. faktorer som rubbar den mentala hälsan", säger Kolimaa.
"Förordningen har trätt i kraft redan 2009, men för periodiska hälsokontroller har en övergångstid givits. Enligt förordningen ska de periodiska hälsokontrollerna skötas från och med år 2011. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och Regionförvaltningsverken följer utvecklingen."
Hur klarar kommunerna av det om man överför fler serviceskyldigheter på dem, eller förblir förordningen en död bokstav?"Under det här året och nästa år får kommunerna totalt 18,5 miljoner euro i statsandelar för de merkostnader som verkställigheten av förordningen orsakar", berättar Kolimaa.
"Kommunerna har lämnat en kostnadskalkyl, och i beräkningarna har bland annat rekryteringsbehoven av extra personal beaktats."
Om man nu satsar på förebyggande åtgärder, hur hjälper detta dem som behöver tjänster?Kolimaa konstaterar att man inte heller har glömt att utveckla tjänster.
"I förslaget till ny lag om hälso- och sjukvård preciseras att en person under 23 år ska få tillgång till mentalvårdstjänster för barn och unga inom tre månader. Åldersgränserna har varierat mellan 16-23 år enligt sjukvårdsdistrikt. Enligt rekommendationer av barn- och ungdomspsykiatrer beslutade man sig för en åldersgräns på 23 år."
"Även i det nationella utvecklingsprogrammet för social och hälsovården har utvecklingen av mentalvårdstjänsterna haft en viktig ställning. Genom Kaste-programmet har 28 miljoner euro i statsunderstöd styrts till reform av servicesektorn för barn och unga", säger Kolimaa.
"Med stödet av projekten sammanknyts tjänster som stöder barnets utveckling över de nuvarande sektorsgränserna, såsom hälso-, social-, ungdoms-, bildnings- och polisväsendet. Specialtjänster, såsom barnpsykiatri, barnskydd och rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor och familjerådgivningsbyråer, sammanknyts för att stödja bastjänster genom olika alternativa verksamheter. Dessutom tas tjänsterna direkt till barnens och de ungas utvecklingsmiljöer: till hemmet, dagvården, skolan, fritidsverksamheten. Samtidigt avvecklas centreringen på institutioner. Erfarenheterna i flera projekt är lovande. Nu krävs det mod att lära sig av dessa servicemodeller och göra dem till varaktig praxis."
Kolimaa påminner också om det planerade försöket där studerandehälsovårdens tjänster, som producerats med hjälp av Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) modell, ska utvidgas till att även omfatta studerande vid yrkeshögskolor på vissa orter.
Tero Manninen