Ekonomisk tillväxt garanterar finansiering av välfärden

Strategin för social- och hälsovårdspolitiken Ett socialt hållbart Finland 2020, som ministeriet beredde i början av detta år, är nu aktuellare än man kunde förutse." Inför en konjunkturnedgång är det viktigt att förstärka basen för välfärden genom att stödja sysselsättning och samtidigt se till att den gemensamma kakan fördelas rättvist", säger finansrådet Marja-Liisa Parjanne.

Genom ekonomisk tillväxt förstärks basen för finansiering av välfärden, poängterar Parjanne. "Vi lever inte av idealism."

När ekonomin började gå tillbaka vid årsskiftet 2008-2009, kunde Finland både låna och säkerställa nivån på välfärden. Om en ny konjunkturnedgång inträffar har vi inte längre råd att låna mer på samma sätt eftersom en ökad skuldbörda skulle leda till en alltför stor skuld för framtida generationer att amortera. En skuld i sig är inte en dålig sak, och att låna utgör en möjlighet för den offentliga sektorn att klara av sina uppgifter.

"Det väsentliga är med vilken fart skulden växer. Det går inte att ständigt ta nya lån i snabbare takt än vad ekonomin växer. Ansvaret mellan generationer ska vara i balans", betonar Parjanne.

Om staten inte kan låna mer uppstår ett tryck att skära kostnaderna. Om nedskärningar görs schematiskt kan det leda till att den sociala tryggheten och tjänsterna försämras. Detta i sig hotar den sociala hållbarheten.

"Det är svårare att förverkliga rättvisa när det finns mindre att fördela", säger Parjanne.

Parjanne poängterar att den ekonomiska situationen för närvarande ännu inte äventyrar finländarnas välfärd så länge man ser till att människorna arbetar och håller sig friska. Dessutom måste man reformera organisering och produktionssätt när det gäller social- och hälsovårdstjänster.

"Social hållbarhet är lika viktigt som ekonomisk hållbarhet. De är kopplade till varandra och stöder varandra."

Det är väsentligt att stödja sysselsättning när man svarar mot de utmaningar som konjunkturläget medför och kämpar mot konjunkturnedgången. Samma medicin gäller när man bereder sig på förändringen av befolkningens åldersstruktur.

Hälsa och funktionsförmåga påverkar centralt den offentliga sektorns hållbarhet: "Om människornas hälsa förbättras även i fortsättningen så att man lever frisk merparten av de extra år som en förlängning av livslängden medför, minskar hållbarhetsunderskottet betydligt", beskriver Parjanne.

Vid vårens regeringsförhandlingar förvirrades människor av begreppet hållbarhetsunderskott, och de varierande beräkningarna av detta.

"Hållbarhetsunderskottet är en uppskattning av huruvida den offentliga sektorns skuld är under kontroll på lång sikt. Hållbarhetsunderskottet kan beräknas på flera sätt, och olika beräkningar ger olika siffror. Det viktigaste är inte att ta fram en konkret siffra, utan visa vilka saker som påverkar den offentliga ekonomins hållbarhet", säger Parjanne.

Bruttonationalprodukten beskriver ekonomisk välfärd och ekonomiska möjligheter på hela samhällsnivån. "Mätning av välfärd på genomsnittlig nivå talar till exempel inte om en ökning av ojämlikheten. Det är också viktigt att även mäta andra dimensioner för välfärd och livskvalitet. Mätare som beskriver välfärdens olika sidor utvecklas som bäst i både Finland och andra länder."

Marja-Liisa Parjanne påminner om att man inte får eftersträva ekonomisk tillväxt på livsmiljöns bekostnad. "Livsmiljöns tillstånd påverkar människornas välfärd och livskvalitet. Till ett gott liv hör en livsmiljö som är av hög kvalitet och stöder hälsan."

Redaktör: Irma Heiskanen-Haarala