Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2025

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag för cirka 15,2 miljarder euro för 2025. Det är cirka 1,1 miljarder euro mindre än år 2024.

Av förvaltningsområdets anslag används cirka 36 procent för pensionsutgifter, cirka 31 procent för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, cirka 12 procent för utkomstskydd för arbetslösa, cirka 12 procent för sjukförsäkring, cirka 2 procent för stöd för social- och hälsovård och cirka 2 procent för understöd för främjande av hälsa och social välfärd. För vart och ett av de övriga kapitlen under huvudtiteln används 0,4—1,0 procent av anslagen under huvudtiteln.

Ändringarna i den sociala tryggheten minskar anslagen

Att social- och hälsovårdsministeriets anslag minskar beror särskilt på de reformer och besparingar inom social trygghet som ingår i regeringsprogrammet och som fastställdes vid ramförhandlingarna. Målet för reformerna av den sociala tryggheten är att systemet för social trygghet ska bli enklare och uppmuntra till arbete bättre och att den offentliga ekonomin ska stärkas.

Reformernas nettoeffekt under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är cirka 470 miljoner euro. Av det föranleds cirka 170 miljoner euro av de reformer som trätt i kraft år 2024 (vars spareffekt ökar år 2025), och cirka 300 miljoner euro av de reformer som träder i kraft år 2025. Nyttan med minskningen av socialskyddsfondernas utgifter riktas till stärkandet av statsfinanserna. Den så kallade kanaliseringslösningen minskar social- och hälsovårdsministeriets anslagsbehov med sammanlagt 575 miljoner euro i netto. 

• För utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås ett belopp av cirka 4,6 miljarder euro, vilket är 244 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Anslagsminskningen beror främst på ändringarna i bostadsbidraget. Vid dimensioneringen av anslaget har man beaktat den uppskattade ökningen av utgifterna för utkomststöd. 
• För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 1,9 miljarder euro, vilket är 340 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Anslaget minskar bland annat av att ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna (cirka 370 miljoner euro), förhöjningsdelarna inom utkomstskyddet för arbetslösa slopas (23,5 miljoner euro) och behovsprövningen i arbetsmarknadsstöden skärps (3,4 miljoner euro). 
• För sjukförsäkringen föreslås 1,87 miljarder euro, vilket är 437 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Anslaget minskar bland annat på grund av ändringarna av läkemedelsersättningarna (60 miljoner euro), ändringen av regeln om beräkning av sjukdagpenning (4,0 miljoner euro) och reformen av den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga (21,6 miljoner euro). De besparingar som de ovannämnda ändringarna leder till när det gäller försäkringsavgifterna beaktas i samband med den så kallade kanaliseringslösningen, som i sin helhet minskar anslagsbehovet med 601 miljoner euro under sjukförsäkringsmomentet.
• För pensionerna föreslås 5,5 miljarder euro, vilket är 30 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Anslaget minskar i och med ändringarna i de förmåner som betalas till utlandet (35 miljoner euro) och i bostadsbidraget för pensionstagare (9,5 miljoner euro) och den åldersgräns för folkpension och rehabiliteringspenning som höjs från 16 till 18 år (6,6 miljoner euro).
• För stöd till veteraner föreslås 123,0 miljoner euro, vilket är cirka 11,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Att anslagsnivån sjunker beror på att antalet veteraner har minskat.

Besparingar i omkostnader och understöd inom förvaltningsområdet

Inom statsförvaltningens produktivitetsprogram görs besparingar för 29,3 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att man av besparingarna ska rikta 28,7 miljoner euro till ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet, och 0,6 miljoner euro till andra moment. De största besparingarna gäller de största ämbetsverken och inrättningarna, dvs. Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet. I genomsnitt uppgår besparingen till knappt 4 procent av anslagen för förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar i budgeten för 2024.

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås 304,1 miljoner euro, vilket är 79,5 miljoner euro mindre än år 2024. Av de outdelade vinstmedlen i balansräkningen utdelas under perioden 2024—2026 varje år 25,8 miljoner euro.

Tilläggsfinansiering för fortbildning, psykisk hälsa, EU-projekt och skyddshem 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att statens finansieringsandel för reformen av modellen med Fpa-ersättning ska höjas med 4,7 miljoner euro till cirka 70 miljoner euro.

Det föreslagna anslaget på 10 miljoner euro för kompletterande utbildning för personer i arbetslivet har flyttats till huvudtiteln för undervisnings- och kulturministeriet. Det rör sig om ett system som ersätter stödet för vuxenutbildning och som särskilt är avsett för att tillgodose utbildningsbehoven hos speciallärare och sjukskötare. 

För studenternas hälsovårdsstiftelses studerandehälsovård föreslår social- och hälsovårdsministeriet 72,7 miljoner euro i statlig finansiering. Anslaget ökar bland annat på grund av det ökande antalet studerande (3,7 miljoner euro) och den terapigaranti som träder i kraft den 1 maj 2025 (1,2 miljoner euro). 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att finansieringen för forskning inom social- och hälsovård ska ökas med 5 miljoner euro till 40 miljoner euro.

För mathjälpsverksamhet föreslår social- och hälsovårdsministeriet 3 miljoner euro. Finansieringen av mathjälpen ska bli permanent för att hjälpa de som har det allra sämst ställt och trygga en långsiktig utveckling av verksamheten.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 3,5 miljoner euro för förebyggandet av narkotikadödsfall bland unga. För utveckling av tjänsterna för unga som använder berusningsmedel, beter sig våldsamt eller begår brott föreslår social- och hälsovårdsministeriet 2,5 miljoner euro. För att inleda den så kallade hybridmodellen för barnskyddet föreslår social- och hälsovårdsministeriet 0,5 miljoner euro.

För att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel föreslår ministeriet 2 miljoner euro. För chat-tjänsterna inom mentalvården föreslås 0,5 miljoner euro, som ingår i de understöd som beviljas till föreningar och stiftelser för främjandet av hälsa och social välfärd.

Finansieringen för skyddshem ska höjas med 1 miljon euro till 27,6 miljoner euro. Genom att öka anslaget strävar man efter att förbättra tillgången till skyddshemstjänster.
För stödet till de veteraner som arbetat inom krishantering föreslås ett anslag på 250 000 euro. 

Mer information

Veli-Mikko Niemi, kanslichef, tfn 0295 163 425                                         
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 
Nuutti Hyttinen, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 073 
Hannu Peurasaari, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 662               
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 109 
Niilo Heinonen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 603     
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 321

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi