Metoder för att sysselsätta partiellt arbetsföra underutnyttjas

I Finland finns hundratusentals människor som på grund av sjukdom eller skada antingen har hamnat, eller riskerar att hamna utanför arbetslivet. En stor del av dem skulle ändå vilja arbeta, om arbetet skulle vara anpassat till deras situation. För närvarande möts inte efterfrågan och utbudet på sådant arbete, säger Raija Tiainen som är projektchef för programmet Partiellt arbetsföra med i arbetslivet.

Enligt Tiainen är de partiellt arbetsföra en stor outnyttjad resurs för ett samhälle som funderar på om arbetskraften räcker till. Ur individens synvinkel är det fråga om mänsklighet.

"Allt flera undersökningar visar att arbetet har en stor betydelse både för ett meningsfullt liv och för personens eget och den närmaste kretsens välmående."

Programmet Partiellt arbetsföra med i arbetslivet söker nya modeller för att partiellt arbetsföra ska kunna stanna i arbetslivet eller få sysselsättning. Metoderna testas på 12 pilotarbetsplatser som är företag, aktörer inom företagshälsovård och arbets- och näringsbyråer. På pilotarbetsplatserna har man utnämnt samordnare för arbetsförmågan, som testar användingen av urvalet av metoderna.

Splittrat system kräver handbokI dagens läge är det fortfarande rätt så vanligt att man tänker att människan antingen är eller inte är arbetsför. Tiainen ser flera alternativ mellan ytterligheterna.

"Genom att skräddarsy olika metoder, förmåner och tjänster kan man skapa en helhet som ger en partiellt arbetsför person möjlighet att få eller fortsätta med ett arbete. Det finns alltså metoder, men de används inte tillräckligt effektivt."

Ineffektiviteten i att utnyttja möjligheterna beror till stor del på att systemet är splittrat. Sysselsättningsmodellen kan bestå till exempel av delar som arbetsplatsen, socialtjänsterna, utbildningen och arbetskraftsbyrån erbjuder. Det är inte lätt att navigera bland dem, och enligt Tiainen kan man inte lämna ansvaret enbart åt den partiellt arbetsföra personen.

"Till och med en person som arbetar med frågorna har svårt att hantera systemet. I modellen för Partiellt arbetsföra med i arbetslivet utnämns därför en personlig samordnare för arbetsförmågan som hjälper med att skräddarsy en helhet."

Förutom att hitta de rätta sysslorna är det också viktigt att anpassa dem tidsmässigt. Ofta tar man först i bruk en metod och väntar och ser om den fungerar. Om den inte gör det väljer man ett annat alternativ från urvalet och väntar igen på resultaten. Med tanke på orkandet och motivationen är det inte bra att det går åt tid.

"Oberoende av vilken lösning som är lämplig för situationen, borde man bygga ihop den genast i början. Ju längre man väntar med saken, desto mer behövs det för att korrigera den. Då rutten är klar kan människan smidigt gå vidare mot det mål som passar honom eller henne", konstaterar Tiainen.

Informationsgången fungerar dåligtMånga personer med olika yrkesbenämningar bygger redan nu olika arbets-, service- och stödhelheter tillsammans med en partiellt arbetsför person och enligt den personens behov. Det mervärde som Partiellt arbetsföra med i arbetslivet ger är en utbildning riktad till personer som arbetar med frågorna, och pilotperioden är i gång för tillfället.

"I branschen finns en stark grupp av kunniga människor, men de gör ofta sitt arbete ganska ensamma. Det talas nog om samarbete, men tröskeln är fortfarande hög mellan olika sektorer. Därför behövs information och stöd också för personer som arbetar i branschen", säger Tiainen. Hon tror att den positiva feedback som pilotutbildningen har fått till stor del grundar sig just på möjligheten att skapa nätverk och att fundera på saker tillsammans.

Ett konkret hinder som uppstår för att nå resultat är informationen, som enligt arbetstagarna i praktiken borde vara mycket mer flexibel. Utöver sektorgränserna inverkar strikt datasekretess på att informationen inte löper smidigt.

"Naturligtvis behövs datasekretess, men inom sådan här verksamhet syns också de negativa sidorna med sekretessen. Som tur är har det gått lite framåt i och med samtyckesförfarande."

Fokus på kunnande, inte på bristerDen grundläggande målsättningen för projektet Partiellt arbetsföra med i arbetslivet är att fästa uppmärksamhet vid den arbetsförmåga som finns och att på alla sätt främja och stöda så att den kan tas i bruk. För att nå målsättningen krävs det enligt Tiainen att attityderna granskas.

"Vi är vana med att stirra på bristfällighet, vilket är ett hinder för att upptäcka styrkor. Människor kan inte heller alltid själv se sitt kunnande. Inom Partiellt arbetsföra med i arbetslivet blir synvinkeln positiv genom att fokusera på lösningar och styrkor."

Inom pilotprojektet har man redan förverkligat lyckade lösningar för partiellt arbetsföra. Det är viktigt att få de här lösningarna i bruk i större skala då programmet avslutas nästa år. Tiainen är optimistisk inför fortsättningen.

"Det har varit stor efterfrågan på utbildningen för samordnare, så det finns säkert möjligheter för den i fortsättningen. Att svara på utbildningsbehovet betalar snabbt sig själv tillbaka. Vi bygger också en webbtjänst som är lätt att använda så att man kan dela med sig av lösningarna. En undersökning löper hela tiden vid sidan av Partiellt arbetsföra med i arbetslivet. Resultatet från undersökningen ska vara tillgänglig för alla efter projektet."

 

Text: Paula Mannonen