Diskrimineringsskydd för transpersoner förs in i jämställdhetslagen

Det förslag till förändring av lagen om jämställdhet som överlämnades till riksdagen i april ger för första gången transpersoner och intersexuella personer ett särskilt uttalat skydd mot diskriminering. "Dessa personer är utsatta för diskriminering, så det är viktigt att de rättsskyddsåtgärder som personerna berörs av antecknas i lagen" säger regeringssekreterare Johanna Hautakorpi.

Förändringarna i jämställdhetslagen är en del av ett mer omfattande lagstiftningsarbete som strävar till att förebygga diskriminering. Även lagen om likabehandling, som omfattar de flesta diskrimineringsgrunder alltifrån ålder till etniskt ursprung och sexuell läggning, reformeras som bäst. Det som föreskrivs om transpersoner och intersexuella personer har emellertid inkluderats i jämställdhetslagen.

"Lagen om jämställdhet förbjuder redan nu att personer försätts i olika ställning på grund av kön, graviditet och förlossning samt föräldraskap och familjeansvar. Det som föreskrivs om förbud av diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck faller på ett naturligt sätt in i den helheten."

Gemensamt för lagen om likabehandling och lagen om jämställdhet är ett förbud mot diskriminering, möjligheten av få kompensation på grund av diskriminering och möjligheten att få råd och hjälp av myndigheterna. Båda lagarna förpliktigar också till främjande av jämlik behandling, men lagen om jämställdhet är mer detaljerad på denna punkt.

Fart på arbetsplatsernas jämställdhetsplaneringEtt syfte med lagreformen är också att påskynda utvecklingen mot jämställdhet i arbetslivet. Även om arbetsplatser med minst 30 personer sedan 2005 haft en skyldighet att framställa en jämställdhetsplan, inklusive lönekartläggning, finns det fortfarande mycket att önska vad gäller verkställandet.

"I och med propositionen preciseras hur lönekartläggningen ska genomföras som en del av planen och hur arbetstagarnas deltagande kan säkras." Helt nya saker är arbetsgivarens skyldighet att informera personalen om planen, inklusive utredningar över klassificeringen av mäns och kvinnors uppgifter, samt över deras löner och löneskillnader.

Förhoppningen är att de krav som ställts för jämställdhetsplanen ska leda till en klarare bild av jämställdhetssituationen på arbetsplatsen. Utifrån detta kan man sedan ställa upp förändringsmål och fundera på konkreta åtgärder för att förbättra förhållandena. Det är alltså inte endast fråga om en beskrivning, utan de skillnader och problem som förekommer på arbetsplatserna borde beaktas i planen.

"Man kan t.ex. jämföra löner utifrån krav, uppgifter eller någon annan uppdelning. Om karteringen visar på skillnader mellan mäns och kvinnors lönenivåer, bör man utreda de bakomliggande orsakerna. Ifall orsakerna inte är godtagbara, bör arbetsgivaren vidta korrigerande åtgärder."

Enligt Hautakorpi är det bra att vid jämställdhetsplaneringen också tänka på rekryteringen och inte endast jämställdheten bland dem som redan jobbar på arbetsplatsen.

"Arbetsgivaren bör agera så att både män och kvinnor söker sig till de lediga platserna och att alla har lika goda möjligheter att avancera."

Den grundläggande utbildningen tas medVid sidan av arbetsplatser har skyldigheten att jämställdhetsplanera gällt läroinrättningar, med undantag av den grundläggande utbildningen. Nu vill man inkludera också den.

"Målet är att jämställdhetsarbetet ska bli systematiskt också på den här nivån. Betydelsen av den grundläggande utbildningen kan i själva verket vara viktigare än senare utbildning, eftersom attityder formas redan vid ung ålder och påverkar de val man gör", säger Hautakorpi.

På arbetsplatserna är jämställdhetsplanen, inklusive lönekartläggningen, till sin utformning en del av personalpolitiken. Vid läroanstalter strävar man med hjälp av planeringen till att utveckla verksamheten.

"I planen karteras jämställdhetssituationen och de problem som är förknippade med den. Man fäster också uppmärksamhet vid bl.a. studerandeurval, bedömning och förebyggande av sexuella trakasserier. I en plan inom den grundläggande utbildningen kan man t.ex. ställa frågor om flickors och pojkars upplevelser av hur de får stöd av läraren."

Råd och anvisningar från ombudsmannenJämställdhetsombudsmannen övervakar verkställandet av lagen om jämställdhet. Om lagen inte följs, försöker ombudsmannen förändra situationen genom styrning och råd. Ifall detta inte leder till resultat, är också sanktioner möjliga. Hautakorpi betonar ändå förpliktelsernas styrande karaktär.

"Lagstiftningen skapar ramarna för främjandet av jämställdheten. En plan som finns till pappers är inte i sig det viktigaste. Kärnfrågan är ätt förmå arbetsplatserna och läroanstalterna att främja en jämlik behandling av arbetstagare, studeranden och elever i sin vardagliga verksamhet."

Text: Paula Mannonen