Varför reformeras strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården?

Strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården reformeras. Syftet med ändringarna är att garantera social- och hälsovårdens klienter jämlika och trygga tjänster och säkerställa att det finns tillräcklig kompetens vid de enheter som erbjuder tjänster och vårdar klienter.

Strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården reformeras. Syftet med ändringarna är att garantera social- och hälsovårdens klienter jämlika och trygga tjänster och säkerställa att det finns tillräcklig kompetens vid de enheter som erbjuder tjänster och vårdar klienter.

Länk till videointervjun: https://youtu.be/zuNy9sHYBmwLink to an external websiteOpens in a new tab

Mer om ämnet:

• Jourreform integrerar social- och hälsovården – remissbehandlingen inleds
• Jour och specialiserad sjukvård (alueuudistus.fi) (på finska)Link to an external websiteOpens in a new tab

Textversion av intervjun

Varför reformeras strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården?

”Dessa reformer har i själva verket pågått under hela 2000-talet. På lång sikt finns det två skäl. För det första har sjukhusnätverket i Finland till stor del byggts under 1960- och 70-talet och det har blivit omodernt på många sätt. Befolkningen har i allt större utsträckning flyttat till tätorter men vi måste upprätthålla tjänsterna inom den brådskande vården också i mer glesbebyggda områden. Vi har vant oss vid att våra hälsovårdscentraler är öppna på natten. I själva verket är dock antalet jourbesök på natten vid hälsovårdscentralerna med vissa undantag tämligen litet. Denna situation i sin helhet medför att personer som har insjuknat eller skadats allvarligt inte alltid hamnar på rätt vårdplats och å andra sidan är användningen av personal inte den bästa möjliga.”

Vad omfattar reformen av jouren och den specialiserade sjukvården i sin helhet?

Avsikten är att koncentrera nattjouren och å andra sidan eftersträvar man att koncentrera vården av människor som insjuknat eller skadats allvarligt till platser där man på ett säkert och effektivt sätt kan tillhandahålla vård dygnet runt. Av denna anledning stärker vi resurserna hos 12 joursjukhus med ett mycket omfattande tjänsteurval. För det andra ser vi i samarbete med de nuvarande specialupptagningsområdena tämligen noga över de övriga centralsjukhusen, i vilka fall det lönar sig att ha jourverksamhet och vilken jour som behövs. Förutom detta är det möjligt för ett specialupptagningsområde att på ansökan fortsätta med jour dygnet runt när det gäller primärvård eller akutmedicin i de hälsovårdscentraler eller mindre sjukhus där det är nödvändigt med tanke på befolkningen. Denna reform innehåller dessutom betydande åtgärder som förbättrar tillgången till socialvård och socialjour. Till sist måste man också nämna hälsovårdscentralernas brådskande mottagning under kvällar och helger. Dessa åtgärder syftar uttryckligen till att vägleda befolkningen och erbjuda dem bra tjänster i fråga om brådskande mottagning så att man inte ska behöva uppsöka samjour och köa länge.

Hur tryggas närtjänsterna när social- och hälsotjänsterna koncentreras till större enheter?

”Vid sidan om ökningen av hälsovårdscentralernas möjligheter till brådskande mottagning fästs uppmärksamhet vid prehospital akutsjukvård. Prehospital akutsjukvård är verksamhet som klarar av mycket krävande åtgärder. Den kan också bedöma vårdbehovet. Det är verkligen viktigt att vi noga ser över var efterfrågan på och behovet av prehospital akutsjukvård är som störst, men att vi även säkerställer den där efterfrågan är sporadisk. Detta gäller också de många socialvårdsinstitutionerna, enheter för serviceboende och till exempel hälsovårdscentralernas bäddavdelningar som man inte har för avsikt att lämna utan läkartjänster under jourtid och där prehospital akutsjukvård ges på plats.”

Har man sörjt för patientsäkerheten när restiderna till sjukhusen blir längre?

”I själva verket blir restiderna till sjukhusen inte särskilt mycket längre. Om man ser till befolkningen som helhet är restiden till jour dygnet runt mindre än två timmar för nästan alla med denna modell, vilket har satts upp som ett nationellt mål. För åttio procent av befolkningen är den mindre än en timme. Jag vill verkligen framhålla att behovet av jourbesök på natten är litet på basnivå men när det är fråga om allvarligare situationer är akutsjukvården den som utifrån ett samtal till nödcentralen åker iväg och bedömer situationen och tar hand om patienten under transporten.

Intervju och video: Kimmo Vainikainen